Den som har en samhällsnyttig funktion, liksom den som utövar sin yttrandefrihet och i sin yrkesutövning utsätts för hot, hat, våld och trakasserier ska få bättre straffrättsligt skydd.
Det föreslås i utredningen En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner som tillsattes i maj 2020 och har letts av hovrättsrådet Anne Rapp.
Flera yrkesgrupper berörs
Utöver journalister omfattas personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, liksom anställda inom skolväsendet med utbildningsuppgifter och räddningspersonal.
Utredningen har haft en rad frågor att lämna svar på.
Till exempel vilka yrkesgrupper som bör inkluderas utöver de som redan har straffrättsligt skydd genom att vara myndighetshetsutövande. Liksom om straffskalan ska skärpas, om ansvaret för tjänstefel ska breddas, och om straffet för brott mot tystnadsplikten ska skärpas.
Tydligare lagar ger bättre förutsättningar att hantera brott mot journalister.
Journalistförbundet välkomnar utredningens förslag. För journalister betyder det att yrkesgruppen nu får ett stärkt straffrättsligt skydd vid brott riktade mot sig i sin yrkesutövning. Eller som det står i utredningen: för den som utövar sin yttrandefrihet.
– Nu ser vi fram emot att snart ha en skärpt lagstiftning på plats som kan tillämpas i våra domstolar, vilket inte är fallet idag. Tydligare lagar ger såklart bättre förutsättningar för polis och åklagare att hantera brott mot journalister samtidigt som rättssäkerheten ökar, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Föreslår inte utökat straffansvar vid tjänstefel
Fackförbundet ST:s ordförande Britta Lejon är däremot inte odelat nöjd.
Nöjd är hon att utredningen inte föreslår ett utvidgat straffrättsligt ansvar vid tjänstefel.
– Vi är jättelättade över att utredningen tagit intryck av vad vi sagt, och föreslår ingen generell straffskärpning av myndighetsanställda som gör fel. Det finns redan en rad sätt att straffa tjänstemän som gör fel.
Däremot är Britta Lejon inte nöjd med hur utredningen hanterat frågan om vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd. ST:s medlemmar menar hon upplever ökade problem med trakasserier, hot och våld.
– Men det är inte helt tydligt att alla som jobbar med myndighetsuppgifter i staten faktiskt omfattas av den nuvarande lagstiftningen.
Hon menar att de hamnar utanför de grupper utredningen vill skärpa skyddet för.
– För grupper inom service och information är det oklart om de omfattas av nuvarande lagstiftning.
Något Britta lejon menar att de ska.
– Vi är osäkra på var gränsen går för myndighetsutövning och hade gärna sett en ökad tydlighet i frågan, att utredningen hade tittat närmare på det. Vi tycker inte att den djupat tillräckligt i frågan, säger hon.
Kan spä på de problem vi ser redan idag.
Vilket ST kommer att framföra i sin remiss på utredningen.
– Självklart. Vi håller ögonen på den här frågan.
Utredningen vill skärpa straffen för brott mot tystnadsplikten. Hur ser du på det?
– Det är ett allvarligt brott. Men samtidigt är vi bekymrade över förslaget, eftersom våra medlemmar upplever problem med en tystnadskultur i förvaltningen. Beroende på hur man handskas med det nya lagförslaget så kan det spä på de problem vi ser redan idag.
Britta Lejon förutsätter därför att förslaget följs av utbildningsinsatser och att det i förvaltningen läggs fokus på att tydliggöra vad de nya reglerna innebär.
– Att man tar tillfället i akt och försöker åstadkomma fokus på öppenhetsfrågorna i förvaltningen.
De hänger ihop, de är två sidor av samma mynt.
Fast lite orolig är Britta Lejon.
– För beroende på hur man handskas med det kan det endera spä på tystnadskulturen, eller rätt hanterat innebära ett ökat fokus på både öppenhet och sekretess. Och det behövs.
TCO lyfter i sin kommentar till utredningen fram arbetsgivaransvaret:
”Ingen ska behöva utsättas för våld och hot i sin yrkesutövning. Det är bra med skärpta straff men arbetsgivarens ansvar för att förebygga hot och våld måste också skärpas.”
Och föreslår att detta förtydligas och förstärks i både arbetsmiljö- och diskrimineringslagstiftningen.
Förslaget skickas nu på remiss och ett lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.