I dag överlämnades utredningen som sett över om Sverige behöver anpassa sin lagstiftning för att kunna ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet till regeringen.
Den särskilda utredaren Anna Middelman, till vardags rättschef vid Arbetsförmedlingen, konstaterar att i Sverige behövs inga lagändringar eller andra åtgärder för att ratificera konventionen.
Jag föreslår ett förtydligande i arbetsmiljölagen
– Trots det föreslår jag att det behövs bättre åtgärder. Jag föreslår ett förtydligande i arbetsmiljölagen att ”arbetsmiljön så långt som möjligt ska vara fri från våld och trakasserier”, säger Anna Middelman och fortsätter:
– Det är en otydlighet som ska redas ut genom att man gör det tydligare i lagen, säger hon.
Information om våld i nära relationer
Anna Middelman föreslår också att regeringen ger myndigheterna i uppdrag att ta fram informationsmaterial till arbetsgivare om våld i nära relationer.
– Det saknas informationsinsatser. Många arbetsgivare vill veta hur de ska göra.
Det här kommer inte att förändra något i Sverige över huvud taget
Hon betonar att det inte innebär ett ökat arbetsgivaransvar vid våld i nära relationer.
– Det är ett praktiskt metodstöd. När det gäller rehabiliteringsansvar vid fysiskt eller psykisk ohälsa har arbetsgivaren ett visst ansvar. Det är ingen skillnad på vad som är orsaken till ohälsan, säger Anna Middelman.
Anonyma beslut inte färdigutredda
Men det har också under utredningens gång kommit förslag från utredningens expert- och referensgrupp som hon inte hunnit utreda färdigt.
Ett av dessa förslag är att myndigheter ska möjligheten att kunna fatta anonyma beslut, alltså beslut där det inte framgår vilken person som fattat beslutet, för att inte en enskild person ska utsättas för hot och trakasserier från missnöjda medborgare.
– Det ska vara känt intern vem som fattat beslutet, men utåt ska det framstå som anonymt, säger Anna Middelman om förslaget.
Det är i grunden ett hot mot vårt demokratiska samhälle så vi måste trycka tillbaka den här typen av beteenden
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark säger att hon i dag inte kan svara på hur hon ska hantera de frågor som utredningen inte hunnit med, eller om det kommer att bli en ytterligare utredning.
– Jag har precis tagit emot den här utredningen, jag ska bestämma vad vi ska göra med den. Men det pågår mycket arbete på olika departement som är kopplat till att bekämpa hot och våld. Det är i grunden ett hot mot vårt demokratiska samhälle så vi måste trycka tillbaka den här typen av beteenden, säger Eva Nordmark.
Hade stora förhoppningar
Lise Donovan, jurist vid TCO, önskar att utredningen hade gått längre.
– Vi hade stora förväntningar och förhoppningar. Det kom bra förslag under utredningens gång som inte utredningen hunnit utreda klart.
– Vi hade önskat en arbetsrättslig lag mot trakasserier i arbetslivet så att man kan få skadestånd, säger Lise Donovan.
Många tjänstemän får ta emot hot och trakasserier från kunder och medborgare. Där hade TCO velat se ett utökat arbetsgivaransvar.
Det saknas informationsinsatser. Många arbetsgivare vill veta hur de ska göra
– Vi vill också att arbetsgivaransvaret, både i arbetsmiljösammanhang- och diskrimineringslagen, ska omfatta att förebygga och åtgärda hot och våld från tredje part, säger Lise Donovan.
Hon tycker också att förslaget till ändring i arbetsmiljölagen är för bakåtlutat. Formuleringen att ”arbetsmiljön så långt som möjligt ska vara fri från våld och trakasserier” ger hon inte mycket för.
– Jag tycker att man hade kunnat våga säga att ”Vi ska ha ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier”. Det här kommer inte att förändra något i Sverige över huvud taget, säger Lise Donovan.