‒ Det är som att man helt har decentraliserat 21 regioner. Det håller inte, säger Göran Stiernstedt till Arbetsvärlden.
I veckan överlämnade han sitt slutbetänkande för utredningen Digifysiskt vårdval ‒ styrning för en mer jämlik vård, till socialminister Lena Hallengren. Uppdraget var att se över hur likvärdigheten i vården kan bli bättre och hur beroendet av inhyrd personal kan minska.
Utredaren föreslår bland annat att vårdvalet i primärvården ska reformeras och att kontinuiteten i vårdkontakterna behöver stärkas. Likaså behöver patienternas val av vårdcentral begränsas och utredaren föreslår att en nationell avgift på 100 kronor för primärvårdsbesök införs. Därtill föreslår utredaren att nätläkarbolagen ska behöva söka etableringstillstånd i sin region och kunna erbjuda möjlighet till fysisk vård.
Andra förslag är att förbättra patientsäkerheten, att myndigheten för vårdanalys kartlägger glesbygdens behov av kompetens samt att starta ett nationellt styrt arbete med att planering och dimensionering av kompetensförsörjning. Utredningen föreslår även att Upphandlingsmyndigheten ska ta fram vägledning för bättre upphandlingsförfarande.
Man kan inte riktigt bestämma sig för vem som håller i taktpinnen.
Marknaden med inhyrd personal har kunnat uppstå på grund av att arbetsgivarna varit dåliga på att skapa en god arbetsmiljö och bra villkor, säger Göran Stiernstedt som lämnade slutbetänkande till socialminister Lena Hallengren. Foto Henrik Montgomery / TT
”Staten har abdikerat”
För den systematiska användningen av inhyrd personal slår utredningen fast att det är onödigt dyrt, försämrar patientsäkerheten och skapar dåligt arbetsklimat för personalen.
Göran Stiernstedt menar att problemet är en illa skött kompetensförsörjning som länge bollats mellan stat och landsting.
‒ Man kan inte riktigt bestämma sig för vem som håller i taktpinnen. Staten har närmast abdikerat från en övergripande roll att prognostisera och vara med och styra kompetensförsörjningen utifrån de förändringar som sker inom vården, säger han till Arbetsvärlden.
Att regeringen nyligen gett Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta ett nationellt vårdkompetensråd med ansvar för långsiktig och effektiv kompetensförsörjning ser Stiernstedt som ett kliv i rätt riktning.
Patientsäkerhet blir lidande
Förutom att inhyrd personal är dyrt blir även personalomsättningen hög.
‒ Inhyrd personal har ofta god formell kompetens. Men lokalt finns behov av kontinuitet, fungerande rutiner och att arbetsteamen blir sammansvetsade. Bristande introduktion ökar risken för att personalen gör misstag. Det är definitivt en patientsäkerhetsrisk, säger han.
Utredningen belyser att detta även blir ett arbetsmiljöproblem.
‒ Det blir en uppdelning bland personalen som har olika lön och villkor. Det kan skapa spänningar i arbetsgruppen.
‒ Marknaden med inhyrd personal har kunnat uppstå på grund av att arbetsgivarna varit dåliga på att skapa en god arbetsmiljö och bra villkor, säger Göran Stiernstedt.
Glesbygden behöver ”lön, lön, lön”
Det råder akut personalbrist inom vården i många glesbygdsområden runt om i landet. Att hyra in tillfällig personal kan vara ett sätt för regionen att över huvud taget kunna erbjuda vård.
Ragnhild Karlsson menar att en annan orsak till den långsiktiga kompetensbristen inom vården är att man av tradition trott att yrkesgrupperna ska vara lojala.
‒ Detta är inte ett enskilt problem för vården. Service på glesbygden plockas ner även inom andra områden. Det här problemet måste lösas i ett större välfärdsperspektiv, säger han.
Ragnhild Karlsson, vice ordförande i Vårdförbundet har ett annat svar på frågan om hur den akuta personalbristen på glesbygden ska lösas.
‒ Lön, lön, lön. Våra medlemmar måste se att det finns en möjlighet till löneutveckling, säger hon till Arbetsvärlden.
Folk väljer de arbetsgivare som har bäst villkor, det är naturligt.
Hon framhåller det avtal som Vårdförbundet slöt med SKL tidigare i år där förbundet krävt riktade löneökningar.
‒ För att regionerna ska klara den egna bemanningen vill Vårdförbundet bland annat se en satsning på särskilt yrkesskickliga med 10 000 kronor i löneökning de kommande tre åren.
Är inte lojala med sämre villkor
Ragnhild Karlsson menar att en annan orsak till den långsiktiga kompetensbristen inom vården är att man av tradition trott att yrkesgrupperna ska vara lojala.
‒ Men folk väljer de arbetsgivare som har bäst villkor, det är naturligt, säger hon.
‒ Många får bättre arbetstider, större frihet och möjlighet att påverka sin situation som egna företagare eller hos bemanningsföretag jämfört med hos de stora, skattefinansierade arbetsgivarna.