Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Rapport: För lätt att hyra in sjuksköterskor Johan Enfeldt är rapportförfattare till "Hyrsjuksköterskor i vården - hur det gick till när politikerna tappade kontrollen och hur beroendet av hyrsjuksköterskor kan brytas" för Arena Idé. Foto: Simon Markusson

Rapport: För lätt att hyra in sjuksköterskor

Sjukvården Regionernas kostnader för hyrsjuksköterskor ökade med 20 procent förra året, tvärtemot SKL:s målsättning att bli oberoende av hyrpersonal i vården. En ny rapport från Arena Idé presenterar förslag på hur beroendet av hyrpersonal kan brytas, bland annat måste facket kräva kompensation för merarbete när personal hyrs in.
24 apr 2019

Regionernas kostnader för inhyrd personal har på bara fem år fördubblats från 2,8 till 5,4 miljarder kronor. Det är framför allt kostnaderna för sjuksköterskor som ökar: förra året med hela 20 procent.

Kostnaden för hyrpersonal motsvarar i dag ungefär 4 procent av personalkostnaderna, enligt SKL.

Vad är det som har hänt?

Enligt en ny rapport från Arena Idé har det på senare år blivit så pass enkelt för regionerna (tidigare landsting) att hyra in personal via ramavtal att användningen av den möjligheten ökat. Rapportförfattaren Johan Enfeldt, tidigare liberala regionpolitiker, har undersökt hur det sett ut i hans eget Uppsala.

­– I Region Uppsala ökade kostnaderna från 115 till 245 miljoner kronor mellan 2016–2018. Det beror inte på att arbetsmiljön dramatiskt försämrats under den tiden, snarare har vi gjort satsningar för att förbättra den. Svaret är att regionsstyrelsen beslutade att upphandla ett ramavtal för hyrsjuksköterskor som man började använda 2017, säger Johan Enfeldt.

Kostnaden för en hyrsjuksköterska för arbetsgivaren är ungefär den dubbla

Innan dess togs hyrpersonal endast in i begränsad skala via så kallad direktupphandling, som har inbyggda spärrar. Och ramavtal för hyrsjuksköterskor har blivit vanligare på senare år, enligt Johan Enfeldt, som uppskattar att de flesta regioner i dag har ett på plats.

– Det innebär i princip att det inte är svårare att köpa in hyrsjuksköterskor än att göra några andra inköp, säger Johan Enfeldt.

För att få bukt på kostnaderna föreslår han att regionerna inför politiska restriktioner som gör det svårare för vårdcheferna att köpa in hyrpersonal. Exempel på sådana restriktioner inkluderar en begränsning till kortare kontrakt eller deltider, liksom en ändring av delegationsordningen så att godkännande behövs högre upp i organisationen än vad en nyanställning kräver. Dessutom vill han i avtalen stoppa bemanningsföretagen från att använda underleverantörer och F-skattare, som ger dem möjlighet att smita från det arbetsgivaransvar som regionerna betalar dem för att ta, och ställa krav på kollektivavtal.

Demoraliserande effekt

I rapporten uppmärksammas flera negativa effekter för den anställda personalen. En sådan är upplevelsen av orättvisa när anställd personal får betydligt sämre betalt, samtidigt som de har ett större ansvar då ny hyrpersonal kommer in och kan se sin arbetsbelastning öka.

– Kostnaden för en hyrsjuksköterska för arbetsgivaren är ungefär den dubbla jämfört med en anställd sjuksköterska. Det innebär att bemanningsföretagen har möjlighet att erbjuda så mycket som 15–20 000 kronor mer i lön och ändå ha pengar över, det är det som är affärsmodellen, säger Johan Enfeldt.

Vi skulle lika gärna kunna spendera mer pengar på våra anställda

Vårdförbundet har ropat på flera åtgärder för att göra det mer attraktivt att vara anställd sjuksköterska, bland annat stora lönesatsningar på särskilt yrkesskickliga. Johan Enfeldt menar att facket bör ta merkostnaden för hyrespersonal i beräkning både vid lokala löneförhandlingar och i centrala löneavtalsförhandlingar.

– I Region Uppsala hade vi 2017 en budgetpost som vi överskred avsevärt när det kom till hyrpersonal. Det handlar om politiska beslut. Vi skulle lika gärna kunna spendera mer pengar på våra anställda, säger Johan Enfeldt.

Han ger också facket rådet att kräva kompensation för merarbete som uppstår när tillfällig personal hyrs in, och att pressa priset och lönsamheten för bemanningsföretag genom att använda medbestämmandelagen (MBL) för att ställa tuffare krav på villkor i upphandlingarna.

Rapporten släpps på fredag.

24 apr 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.