Nu har arbetsmarknadens parter kommit överens om ett snabbspår för lärare och förskollärare.
– Snabbspåret för lärare är till stor del baserat på kompletterande utbildning, sade ministern för högre utbildning, Helene Hellmark Knutsson, när hon i dag tillsammans med ytterligare två ministrar och parterna presenterade det nya snabbspåret på Stockholms universitet.
Precis som för tidigare snabbspår är ett viktigt inslag att en lärarförberedande utbildning ges på modersmålet i stället för att först kräva kurs 3 i svenska som andraspråk på gymnasiet. På det sättet snabbas processen upp betydligt.
Andra faktorer som ska underlätta är att nyanlända redan under asyltiden med hjälp av Arbetsförmedlingen kan självskatta sin kompetens och begära bedömning från Universitets- och högskolerådet, UHR, av sin utländska utbildning. Genom att också påbörja studier i svenska har mycket vunnits innan beslutet om uppehållstillstånd ens kommer. Därefter kan Arbetsförmedlingen köpa in utbildningsplatser från lärosätena.
Startar i april
Redan i april i år kommer sex olika lärosäten i Sverige att starta den nya lärarförberedande utbildningen som löper på 26 veckor. Teoretisk utbildning varvas med praktik ute på skolorna och med yrkessvenska. Därefter kan mer yrkessvenska och fler kompletterande kurser krävas.
Snabbspår för lärare är inte bara en fråga för nyanländas etablering – lärarbristen är stor, antalet elever ökar med cirka 20 procent de kommande fem åren och ytterligare 100 000 lärare kommer att behöva rekryteras.
– För oss är snabbspåret också ett vinnarspår, konstaterade SKL:s 1:e vice ordförande Anders Henriksson, för att vi som arbetsgivare ska klara av rekryteringsbehoven.
1 900 nyanlända lärare
Enligt Arbetsförmedlingen fanns totalt 1 900 lärare i etableringsuppdraget i december 2015. Av dessa kommer 135 personer kunna tas in i år på den kompletterande utbildningen på Stockholms universitet som delvis ges på arabiska. Det kräver också lärarutbildare med arabiska som modersmål, en grupp som blir alltmer eftersökt, berättar lärosätets projektledare Susanna Malm och prorektor Hans Adolfsson.
– Vi har bra koll på dem som tidigare har gått vidareutbildning för utländska lärare, berättar Hans Adolfsson. Där finns lärare som vi kan använda här, de har också egen erfarenhet av samma lärarutbildningar som många nyanlända. Det är en stor fördel.
Lärarförbundet har tidigare haft en viss oro för att samtalen om snabbspåren också skulle komma att handla om att göra avkall på kompetenskraven för nyanlända lärare. Men så blev det nu inte.
Har ni fått kämpa för det i snabbspårssamtalen?
– Inte kämpa, men det har handlat mycket om att förklara och förklara, berättar Maria Rönn, 1:e vice ordförande i Lärarförbundet, för Arbetsvärlden. Det är ju bara vi som finns i skolan som ser hur viktigt det är med kompetensen och en tydlig väg till svensk lärarlegitimation.
Lärarförbundets Maria Rönn är nöjd.
–Det är oerhört angeläget att detta kommer på plats. Vi måste se till att få fler lärare.
Nu sitter parterna och samtalar om nästa punkt för att snabbspåren ska fungera: hitta handledare i skolan som får både utbildning, tid och arvoden för uppdraget.