Det har talats mycket om parternas snabbspår för att fler nyanlända yrkesmänniskor snabbare ska komma in på den svenska arbetsmarknaden, men hittills har bara ett yrkesområde – kockarna – blivit färdiga med en modell. På fredagen presenterades ett nytt jättesnabbspår som omfattar 21 olika legitimationsyrken inom hälso- och sjukvård.
– Vi brukar säga: ”In Sweden we have a system”. Men när det gäller etableringen för nyanlända i legitimationsyrken har vi inte haft något system. Det har varit väntetid, och så ett hinder, och väntetid, ett hinder, och så väntetid igen. Och med åren kallnar kompetensen.
Det sade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson när hon på fredagen tillsammans med sjukvårdsminister Gabriel Wikström presenterade ett nytt ett system, snabbspår, för 21 olika legitimationsyrken.
Tre grundåtgärder
Inblandade i att ta fram snabbspåren har tillsammans med Arbetsförmedlingen varit arbetsmarknadens parter på hälso- och sjukvårdsområdet, bland TCO-förbunden Vårdförbundet och Unionen. Tre grundläggande åtgärder genom snabbspåret är yrkesinriktad språkundervisning som Arbetsförmedlingen ska ansvara för, introduktionskurser på lärosätena för att bättre förbereda nyanlända för Socialstyrelsens kunskapsprov, och så ska arbetsgivare och fack hjälpa till att arbeta för fler praktikplatser. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström berättade att regeringen har anslagit 18 miljoner extra i år till Socialstyrelsen för att de bättre ska kunna beta av kön av legitimationsärendena, kommande år är tillskotten högre.
– Först ska vi börja jobba med de yrken där de största bristerna finns: läkare, tandläkare, apotekare och sjuksköterskor, sade Arbetsförmedlingens projektledare Soledad Grafeuille på fredagens presskonferens.
Hon berättade också att Arbetsförmedlingen startar språkundervisning efter årsskiftet. Förfrågningar har gått ut till lärosätena om introduktionsutbildningar, som beräknas starta våren 2016. Men alla snabbspåren till de 21 yrkena kommer inte att vara i gång från början.
”Vi kan ta emot alla”
Apoteksbranschen som hunnit långt med sitt snabbspår står berett. I oktober 2015 fanns 263 nyanlända apotekare inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag.
– Vi kan redan nästa år ta emot alla nyanlända apotekare på praktik som finns i etableringsuppdraget, säger Apoteksföreningens vd Johan Wallér inför Arbetsvärlden.
– Bara de vill komma till oss, och dit där vi kan ordna praktik.
Apoteksbranschen har vuxit med 400 apotek sedan avregleringen och behöver rekrytera många apotekare och receptarier. Det har gjort att man redan i våras på allvar började förbereda snabbspår. Arbetsgivare och fack i branschen har också gemensamt sökt och fått så kallade främjandemedel för att översätta kursmaterial och prov för nyanlända till bland annat engelska och arabiska.
Jonas Lundmark, HR-chef på Kronans Apotek, säger till Arbetsvärlden:
– Som snabbast tar det två år att få sin apotekarlegitimation från det att man påbörjar processen. Men då måste man klara kunskapsprovet på första försöket och det gör nästan ingen. I genomsnitt tar det fyra år. Genom översättning och förberedande utbildning kan fler klara av det snabbare.
Yrkesbakgrund hos nyanlända
I dag finns runt 50 000 deltagare i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Av dessa nyanlända har en stor del både utbildning och erfarenhet inom olika yrken, bland annat:
Hälso- och sjukvårdsyrken:
- Läkare 336
- Tandläkare 232
- Apotekare 263
- Sjuksköterskor 134
- Undersköterskor/vårdbitr 773
Lärare: 1 659 personer
Ingenjörer och tekniker: 1 769 personer
Källa: Regeringen/Arbetsförmedlingen