Unionen: Viktigt att vanliga jobb inte trängs undan Facken har inlett samtal om subventionerade etableringsanställningar för nyanlända för att de snabbare ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Unionen: Viktigt att vanliga jobb inte trängs undan

Etableringsanställning Nu diskuterar fack och arbetsgivare en ny anställningsform som ska hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Även tjänstemannayrken kommer att omfattas, tror Unionen som är en av parterna.
19 jun 2017 | 13:28
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

LO har tidigare kommit med ett förslag om så kallade utbildningsjobb för nyanlända. I det ingår lägre lön i kombination med att den anställde utbildas parallellt med jobbet. Svenskt Näringsliv ansåg dock att förslaget inte var tillräckligt.

Nu är det i stället den stora arbetsgivareorganisationen inom industrin, Teknikföretagen, som har tagit över stafettpinnen och inlett förhandlingar med IF Metall, Kommunal och Unionen.

Ska vara i tre år

Teknikföretagens skiss går ut på den så kallade etableringsanställningen ska vara en del av kollektivavtalen. Under tre års tid ska den som har en sådan typ av anställning ha en lägre lön än avtalens lägstalön, därefter ska den övergå till en tillsvidareanställning.

– Vi är inte i förhandlingsläge ännu, men vi har presenterat vårt tänk för våra motparter. De har varken sagt ja eller nej ännu, säger teknikföretagens biträdande förhandlingschef Marcus Dahlsten till Arbetsvärlden.

Avsikten är att en slopad arbetsgivaravgift kombinerat med bidrag ska göra det fördelaktigt för arbetsgivare att anställa. Till Ekot säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe att 8 000 kronor i lön och 8 000 i bidrag är en rimlig nivå.

Det har varit ett problem tidigare med att det finns en så stor kader med anställningsstöd och bidrag.

Stödet ska också vara enklare än de nuvarande och gå direkt från staten till den anställde.

– Enkelhet är a och o för företagen. Det har varit ett problem tidigare med att det finns en så stor kader med anställningsstöd och bidrag, säger Marcus Dahlsten enligt det i Teknikföretagens förslag även finns ett mått av utbildningsinsatser, exempelvis SFI, som staten får svara för.

Även tjänstemän omfattas

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert bekräftar att diskussionerna än så länge

Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef. Foto: Alex Giacomini.

befinner sig i ”ett inledande skede”.

– Den stora frågan är hur vi kan skapa bra vägar in på arbetsmarknaden, inte bara för nyanlända utan även för andra grupper. De lösningar som finns i dag uppfattas som för krångliga av arbetsgivarna.

Enligt Niklas Hjert finns det även tjänstemannagrupper som kommer att kunna dra nytta av den nya anställningsformen.

– Än så länge är det alldeles för tidigt att peka ut vilka jobb det handlar om. Men jag tror inte att det i första hand gäller de högkvalificerade jobben, varken för tjänstemännen eller arbetarna.

Det är viktigt att reglera att anställningen går över till en vanlig anställning, det här ska vara en väg in på arbetsmarknaden.

Niklas Hjert poängterar också att det är viktigt att se till att anställningar som ändå skulle ha gjorts inte ersätts med etableringsanställningar.

– Men finns det en stor grupp som inte har jobb så sätter det också tryck på löner och villkor nedåt. För att förhindra villkorsdumpning är det bättre att få in dem på arbetsmarknaden.

– Det är också viktigt att reglera att och hur anställningen går över till en vanlig anställning, det här ska vara en väg in på arbetsmarknaden.

19 jun 2017 | 13:28
Om skribenten
reporter

Relaterad läsning

Visa artikelns 4 kommentarer
Kommentera
  1. Länkad till från blaeld.org - "Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden redan från 40-årsåldern - BLÅELD" 28 jun 2017:
    […] Arbetsvärlden: Unionen – Viktigt att vanliga jobb inte trängs undan […] - Läs hela texten här
  2. Av Oskar 29 jun 2017:

    Jag är medlem i ett av de fackförbund som förhandlar med arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen gällande etableringsanställningar. Därtill är jag arbetssökande, jag deltar i jobb- och utvecklingsgarantin och jag har arbetstränat under en sexmånadersperiod. Felet med svensk arbetsmarknad är att svensk arbetskraft inte tas till vara så bra som den egentligen kunde. Det finns många svenskar med både arbetslivserfarenhet och utbildning som står till arbetsmarknadens förfogande. Enligt teknikföretagen och LO:s logik skall vi fortsätta att vara arbetslösa medan företagen uppmuntras att anställa ekonomiska migranter som plötsligt dykt upp på svenskt territorium och sökt asyl under förevändningen att de lidit av politisk förföljelse i sitt hemland. Varje stöd som riktas till så kallade nyanlända innebär en pull-faktor för fler ekonomiska migranter och vad tror Unionens, IF Metalls och Kommunals förhandlare att det kommer att leda till? Jag tror att det leder till ett hårdare asyltryck mot Sverige och jag tror att det i sin tur kommer att leda till fler krav på skattefinansierade åtgärder för att hålla den intressegruppen samt det asylindustriella komplexet vid gott mod. Därtill tror jag att det främst kommer att ske på min och mina arbetslösa gelikars bekostnad och med all respekt men jag behöver också mat och husrum för att överleva.

    Personligen tycker jag att ”ungdomar” och ”nyanlända” utgör lite väl heterogena grupper ur ett arbetsmarknadsperspektiv för att motivera anställningsstöd och bidrag. Det är inte alls säkert att det finns ett sådant behov att det krävs en sådan kompensation för att de skall bli anställningsbara. Det är bra att det rensas upp och att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna blir färre och lättare att förstå sig på. För min del så tror jag mer på marknadslöner än på riktade åtgärder för att gynna personer med främmande etnisk, kulturell och religiös bakgrund. Det skulle vara mer neutralt med en rejäl lönesänkning. Det vore än mer förträffligt om ersättningar till rent skadliga yrken så som politiker avskaffades. Det borde vara ett hedersuppdrag att få bestämma hur saker och ting skall ordnas i landet. Om man måste jobba och spara först och bli politiker sedan så tror jag att vi får färre karriärpolitiker och med färre karriärpolitiker kanske det kan bli en mer sansad och återhållsam politik.

    • Av Christina Evstedt 17 nov 2017:

      Jag håller med Oskar. Det är så fruktansvärt fel av svenska politiker att använda sig av positiv särbehandling så att utsatta grupper- i det här fallet olika grupper av arbetslösa- ställs mot varandra och får olika möjligheter till att komma på fötter och försörja sig. Själv har jag sedan 2013 förvägrats den arbetsmarknadspolitiska åtgärd som skulle givit mig bäst chans att komma tillbaka i jobb- praktik på myndigheter- då jag är utbildad och tidigare har jobbat med det. Först bestämde Reinfeldtregeringen 2013- 2016 att en sådan praktik ska förbehållas funktionsnedsatta och just nyanlända. Rödgröna med statsminister”vi ställer inte grupp mot grupp”- Lövfen i spetsen har förlängt det villkoret till 2018 samt infört ytterligare en möjlighet för nyanlända, kallad Praktik i staten. Eventuellt är det samma. Vidare finns för mig som också är inskriven i JOB samma sk möjlighet som för Oskar- arbetsträning. Det innebär i princip att man ska sitta hos någon anordnare som grundat sin verksamhet på FAS3 och arbeta med något som ofta inte leder någonstans. Däremot kan regeringen meddela EU att man uppfyller de nationella sysselsättningsmålen. I arbetsträningen ingår även att sitta i terapeutiska träffar och diskutera om och om igen varför man är arbetslös och vad man kan göra åt sin situation. Svar: ingenting när politikerna tillsammans med arbetsmarknadens parter ska bestämma vilka som ska ha möjlighet till jobb och vilka som ska hållas utanför.

  3. Av Lars52 19 dec 2017:

    Det är väl av största vikt att vi får in så många som möjligt av dom nyanlända på arbetsmarknaden, men begripligt nog måste detta ske till en lägre kostnad för företagen för att det skall ske. Utbildningsnivån är genomgående låg, jag minns inte siffror men (från minnet 20% med gymnasia utb och ytterligare 10% med eftergymnasial utb, vilket kan betyda att man lärt sig köra lastbil i det militära) det är kanske 50- 70% kvar utan utbildning. Vad gör vi med dom? evigt försörjningsstöd? Vi kommer ha så många fattigpensionärer i detta land om säg 30-40 år. SKL aviserade redan 2015 att kommunalskatten behövde höjas, kanske med 2kr redan 2018. Vi saknar 77.000 lärare fram till 2023. Om vi nu har en undersysselsatt grupp på kanske 150.000 personer bara från 2010 en möjligt ökad arbetslöshet på sikt bland de som jobbar idag (en hög konjunktur varar aldrig för evigt). Jag har inte stora hopp att Sverige löser detta, oavsett regering. Krafttag för att få nyanlända i jobb är nog ända sättet.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev