Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Forskare: Ej färre konflikter med skärpta regler Hamnarbetarkonflikten i Göteborg har lett till att regeringen tillsatt en utredning för att se över rätten att vidta stridsåtgärder i vissa särskilda fall. Foto: Adam Ihse / TT

Forskare: Ej färre konflikter med skärpta regler

Konflikträtt Arbetsgivarnas offensiv för att få till stånd en ändring av konflikträtten väcker facklig oro. Risken finns att förändringar smygs in lagvägen oavsett vad den fackliga sidan anser.
31 Maj 2017

På senare år har ifrågasättandet av konflikträtten blivit återkommande inslag framförallt i avtalsrörelsen, men även när det gäller enskilda händelser. Ett exempel är den pågående konflikten i Göteborgs Hamn där arbetsgivaren har kollektivavtal med Transport, men inte med det konfliktande facket som alltså inte är bundet av fredsplikt.

Hamnkonflikten har nu också lett till att regeringen tillsätter en utredning ska se över reglerna för att vidta stridsåtgärder när arbetsgivaren redan är bunden av kollektivavtal.

Risken är att man i stället får långa och lågintensiva konflikter, det gynnar ingen.

Men hamnkonflikten är ett specialfall.

Det växande intresset motsvaras inte av växande svårigheter på arbetsmarknaden, påpekar Lise Donovan, TCO:s chefsjurist. Hon tror inte att en ändring av regelverket skulle vara självklart positivt, varken för arbetsmarknaden eller ens arbetsgivarna.

– Tar man bort rätten till sympatiåtgärder kan det bli svårt att sätta tryck bakom frågan så att primärkonflikten kan lösas. Risken är att man i stället får långa och lågintensiva konflikter, det gynnar ingen, säger Lise Donovan.

För Unionen är konfliktreglerna viktiga. Inte minst för att man, till skillnad från de flesta andra tjänstemannafack, faktiskt drar nytta av dem. I stort sett handlar det om två typer av konflikter för Unionens del: antingen för att få till kollektivavtal på en arbetsplats eller för att få igenom krav med parter som har kollektivavtal, exempelvis som när man varslade om strejk för att få igenom flexpensionen i fjol.

Det finns grupper på arbetsplatsen som har andra avtal än med huvudarbetsgivaren, vilket kan öka osäkerheten.

– Vi tycker att reglerna är väl avvägda, vi ser inget behov av att ändra dem. Ska modellen fungera krävs det ansvarstagande parter och det har vi i Sverige, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.

Han tycker sig inte ha sett många arbetsgivarargument som verkligen biter. Men han pekar på en sak som han tror ökar risken för konflikter. Inom industrin har man outsourcat mycket verksamhet och lagt ut exempelvis städning och bevakning på andra företag. Det i sin tur gör att det finns grupper på arbetsplatsen med andra avtal och andra arbetsgivare än övriga.

– Det kan öka osäkerheten under avtalsrörelser. Men det är arbetsgivarnas val: de vill ju öka effektiviteten och produktiviteten genom att outsourca verksamhet, säger Martin Wästfelt.

Konfliktregler i Norden

Sverige: Proportionalitetskrav: -.  Sympatiåtgärder: Lovliga om av tillfällig karaktär och om primäråtgärden är lovlig.

Danmark: Proportionalitetskrav: proportionalitet och rimliga krav. Sympatiåtgärder: Lovliga om 1) primäråtgärd lovlig och 2) det finns intressegemenskap mellan primär- och sekundäråtgärd.

Norge: Proportionalitetskrav: proportionalitetsbedömning i vissa specifika fall. Sympatiåtgärder: Lovliga om 1) primäråtgärd lovlig och 2) det finns samband mellan primär- och sekundäråtgärd.

Finland: Proportionalitetskrav: proportionalitetsbedömning i de fall parterna inte är del av kollektivavtalssystemet. Sympatiåtgärder: Lovliga om primäråtgärd lovlig.

Källa: Ultima Ratio: Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv. Henrik Malm Lindberg, Nils Karlson, Johanna Grönbäck, Iustus Förlag. Samtliga författare är verksamma vid näringslivets forskningsinstitut Ratio.

+ Expandera

Inte heller Christer Thörnqvist, strejkforskare och lektor i företagsekonomi vid högskolan i Skövde, ser någon anledning till att konfliktreglerna bör ändras. Enligt honom har Sverige en väl fungerande arbetsmarknad, där facken trots möjligheter inte ställer några överkrav.

När vissa sektorer halkar efter finns risken för att de ska bli mer militanta. Är folk missnöjda så bubblar det alltid upp någonstans.

– De här kraven från arbetsgivarna kommer ju lite i vågor. Man vill gärna måla upp det som att fackförbunden har för stor makt och att maktbalansen är rubbad.

Men hotet mot den svenska modellen har tidigare, anser han, varit bristen på låglönesatsningar.

– När vissa sektorer, speciellt kvinnodominerade sådana, i offentlig sektor, handeln samt hotell och restaurang halkar efter så finns risken för att de ska bli mer militanta. Är folk missnöjda så bubblar det alltid upp någonstans.

I sådant fall skulle väl ändrade, mer begränsade konfliktregler ändå kunna vara bra för svensk arbetsmarknad?

– Det vittnar om en övertro på juridiken. Det är inte säkert att det skulle bli färre konflikter än i dag om man begränsade möjligheterna. Däremot är det en risk att konflikterna hamnar utanför systemet. Arbetsgivare kan lämna banan genom att flytta utomlands eller ta in utstationerade arbetstagare till lägre lön, arbetstagare som exempelvis sjuksköterskor kan hota med att säga upp sig, säger Christer Thörnqvist.

Facken vet ju att man inte kan lägga sig på för hög nivå, då riskerar man att verksamheten flyttas ut.

Arbetslivsforskaren professor Anders Kjellberg vid Lunds Universitet påpekar även han att arbetsgivarna har två kort att spela ut för att hålla löneökningarna nere: att ta in billig arbetskraft från utlandet i t.ex. byggbranschen eller, som sista utväg, flytta verksamheten utomlands.

– Det här sitter man ju inte och säger vid förhandlingarna. Men facken vet ju att man inte kan lägga sig på för hög nivå, då riskerar man att verksamheten flyttas ut. Det påtryckningsmedlet har blivit starkare med åren, nu går det att hitta kompetent arbetskraft i andra delar av världen. Kapitalet ställer krav på samma avkastning på kapitalet som i andra länder, då spelar lönerna en stor roll i vissa fall.

31 Maj 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.