Bristen på kompetent arbetskraft slår mot många företag. Det framkommer när Unionen, som är Sveriges största fackförbund, tillfrågar 252 av sina klubbordföranden.
60 procent av de svarande jobbar på företag med fler än 250 anställda. En tredjedel på företag med fler än 1000 anställda.
– Det här är frågor som vi ställt till våra största klubbar. De omfattar ganska stora delar av den internationellt aktiva industri- och tjänstesektorn, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.
Var ser ni att det finns kompetensbrist?
Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen. Foto: Alex Giacomini
– Det handlar bland annat om ingenjörer och programmerare, liksom andra delar av IT-sektorn, säger Henrik Ehrenberg.
Migrationsverket får ta emot tusentals ansökningar om arbetstillstånd för specialister inom IT-branschen varje år. Myndighetens prognoser pekar på ett fortsatt starkt behov av arbetskraftsinvandring, med omkring 30 000 ansökningar per år fram till 2021.
Förra året beviljades totalt 12 526 ansökningar av Migrationsverket.
Att det inte var fler kan till stor del bero på att handläggningstiderna blivit långa. Enligt Migrationsverkets presstjänst var den genomsnittliga tiden till beslut i arbetstillståndsärenden hela 10–13 måndaer under 2016.
– Väldigt många av våra stora företag är redan på en internationell arbetsmarknad. 35 procent av klubbarna säger att de redan i dag har arbetskraftsinvandring i de svenska verksamheterna. Så det är redan i dag vanligt förekommande att man hittat sin kompetens internationellt, säger Henrik Ehrenberg.
Vad behöver göras för att underlätta arbetskraftsinvandringen?
– Dels handlar det om att rent praktiskt göra det enklare. Att se till att Migrationsverket förkortar sina handläggningstider och att man ser över den restriktiva tillämpningen av reglerna som vuxit fram, som i onödan försvårat processen. Dels måste vi säkerställa att personer inte utnyttjas, säger Henrik Ehrenberg.
Vi har uppmärksammat att bostadsbristen spelar in och hämmar tillväxten.
Han betonar också vikten av att ha ett bra renommé gentemot resten av världen.
– Det handlar också om att det är viktigt att skicka signaler till omvärlden om vilken typ av ekonomi och arbetsmarknad som Sverige är och vill vara. Det vill säga att vi koncentrerar oss på att få internationell rörlighet att fungera bra, att vi har en välkomnande attityd, att vi diskuterar frågan i termer av att arbetskraftsinvandring är ett behov, säger Henrik Ehrenberg.
Det gäller, enligt honom, att göra det klart för företagen att de kan expandera och investera i Sverige utan att behöva oroa sig för möjligheterna att vara aktiva på en internationell marknad, vare sig det rör sig om att sälja varor och tjänster eller vara del av en internationell arbetsmarknad.
Migrationsverkets handläggningstider har i snitt legat på 10-13 månader när det gäller ansökningar om arbetstillstånd under 2016. Vad tänker du om det?
– Det är oacceptabelt och uppseendeväckande långt. För att företag ska kunna tacka ja till orders här och nu och kunna planera sin produktion så måste man veta att man har förutsättningar att växla upp verksamheten i en relativt snar framtid, säger Henrik Ehrenberg.
Har ni frågat om storleken på beställningarna som företagen fått tacka nej till?
– Vi har inte frågat hur mycket ordrarna som man fått tacka nej till var värda men det är en ansenlig del av våra klubbar som säger att tillväxttakten i deras företag hade kunnat vara högre om man kunnat hitta rätt kompetens.
En annan försvårande omständighet för företag som behöver locka ny kompetens är den svenska bostadsbristen, en problematik som Arbetsvärlden uppmärksammat i flera artiklar.
Hur ser ni på det?
– Det är klart att det hänger ihop. Tillväxtmöjligheterna hänger ihop med huruvida den som ska ta ett arbete har någonstans att bo eller inte, säger Henrik Ehrenberg, och påpekar att även byggbranschen har stött på en flaskhals:
– Det är besvärligt nog också så att kompetensbristen i byggsektorn är så stor att byggtakten inte kan öka i samma utsträckning som den har gjort den senaste tiden. Så även byggsektorn drabbas av den här typen av kompetensbrist vilket hämmar deras tillväxt.
Har ni från Unionens sida gett er in i debatten om bostadsbristen?
– Vi har uppmärksammat att bostadsbristen spelar in och hämmar tillväxten generellt i Sverige – och naturligtvis är både ett orosmoment och ett problem i människors vardag. Sedan kommer vi återkomma med specifika krav på politiken om vad som borde göras för att ytterligare lösa bostadsproblematiken, säger Henrik Ehrenberg.
Det man framför allt pekat på är dock att regeringen borde satsa på kompetensutveckling för yrkesverksamma.
– För att få en större utväxling på arbetsmarknaden och lösa en del av problematiken, till exempel i byggsektorn, säger Henrik Ehrenberg.
I Sverige finns i dag stora grupper arbetslösa som i många fall saknar utbildning. Henrik Ehrenberg menar att det är två problem som behöver tacklas parallellt.
– Ekonomin går på högvarv och vi kunde i vår konjunkturprognos som vi presenterade förra veckan visa att bland de som är i arbetslöshet så ökar skillnaden mellan de som står nära arbetsmarknaden och de som står långt ifrån arbetsmarknaden, säger Henrik Ehrenberg.
I princip är det full sysselsättning i stora grupper på arbetsmarknaden.
De som står långt ifrån arbetsmarknaden ökar i antal, berättar Henrik Ehrenberg, medan de arbetslösa som står nära arbetsmarknaden minskar.
– I princip är det full sysselsättning i stora grupper på arbetsmarknaden. Det är bland annat därför det blir kompetensbrist.
Vad tycker du om Migrationsverkets mål med certifieringen?
– Det låter utmärkt om man kan minska byråkratin. Man måste dels minska byråkratin och dels lägga ansvaret på den potentiella arbetsgivaren att värdera huruvida man behöver rekrytera utanför EU-området eller inte.
Dessutom menar han att man behöver garantera att man inte dumpar villkoren på den svenska arbetsmarknaden.
– Det görs man lättast genom kollektivavtal, säger Henrik Ehrenberg.