Ulrika Hyllert: ”Ohederligt av Moderaterna” Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, tycker att Moderaternas syn på public service andas brist på tilltro. Foto: Tor Johnsson

Ulrika Hyllert: ”Ohederligt av Moderaterna”

Public service Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert menar att Moderaternas nya mediepolitiska program, om det skulle genomföras, skulle öka politikernas inflytande över public service. Hon är bekymrad över den brist på tillit som präglar partiets förslag.
1 sep 2021 | 06:00
+1
0
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Att public service ska styras med en armlängds avstånd till politiken är en princip som både public service själva och de flesta riksdagspolitikerna ser som viktig. Men efter att Moderaterna kommit med ett nytt mediepolitiskt handlingsprogram i somras, reagerade både public servicebolagen liksom medieprofiler och menade att flera av förslagen skulle innebära det motsatta: en starkare politisk styrning.

Den tidigare TV4-chefen Jan Scherman skrev för några veckor sedan på DN debatt att Moderaterna går ännu längre än Sverigedemokraterna i sin ambition att styra mer och skära ner på public service. Ett direkt hot mot oberoendet, menar Jan Scherman. Moderaternas mediepolitiska arbetsgrupp replikerade med att Scherman har missförstått programmet – Moderaterna vill värna oberoendet.

Det visar på att man vill ha en statlig kontroll inne på bolagen, och det är väldigt provocerande.

Men även Journalistförbundet SJF är kritisk, och anser att Moderaternas handlingsprogram innebär långtgående förslag om kontroll och styrning. Förslagen skulle enligt dem få stora effekter för public services roll i demokratin.

Framför allt är det tre punkter i rapporten som SJF ser som särskilt allvarliga.

Ur Moderaternas mediepolitiska program

  • En oberoende revisionsfunktion inom respektive programbolag ska inrättas. Revisionsfunktionen ska ansvara för breda och vetenskapligt grundande granskningar av bolagens saklighet och opartiskhet samt ha en drivande och granskande roll i den nya tillstånds- och budgetprocessen.
  • Som led i en ny tillståndsprocess bör programbolagen åläggas att utifrån ett tydligare definierat uppdrag för public service själva föreslå prioriteringar i programverksamheten och redovisa förslag utifrån olika anslagsnivåer som kan ligga till grund för regeringens och riksdagens beslut.

Källa: En mediepolitik för mångfald, Moderaternas mediepolitiska arbetsgrupp, juni 2021.

+ Expandera

Förslaget att tillsätta revisorer som internt ska granska public servicebolagen är kanske det som främst har blivit föremål för offentlig debatt. Internrevisorerna är i Moderaternas förslag en nyckelperson som kan initiera egna granskningar, kunna påverka sändningstillstånd och påverka resurstilldelningen.

– Det är helt orimligt att man ska ha en sådan roll internt på bolagen, säger SJF:s ordförande Ulrika Hyllert till Arbetsvärlden. Det visar på att man vill ha en statlig kontroll inne på bolagen, och det är väldigt provocerande. Det handlar om någon som är tillsatt av förvaltningsstiftelsen, inte bolagets VD, och det är bestämt av politiker att de ska finnas.

Ska själva föreslå neddragningar

Ett förslag som Ulrika Hyllert betecknar som ”synnerligen problematiskt” är att public servicebolagen själva, delvis utifrån internrevisorns underlag, ska föreslå alternativa neddragningar vid varje ny tillståndsperiod innan någon nedskärning är aktuell.

– De vill ta fram en helt ny process. Men man kan ju inte bedriva en verksamhet så att man, flera år innan det finns politiska beslut om att lägga nedskärningsförslag, själva ska föreslå det. Den processen skulle drabba verksamheten, och journalistiken, väldigt mycket.

I rapporten formuleras motivet som” att inte bolagen faller för frestelsen att säkra sina anslag genom att föreslå besparingar som de vet är politiskt omöjliga ”

– De menar alltså att public service ska försöka lura politikerna!

Man lagar inte något som inte är trasigt. De har ingen tydlig argumentation för vad som är problemet

Ulrika Hyllert konstaterar att Moderaternas förslag i flera fall präglas av en sådan misstro mot public service, och tar ytterligare ett exempel.

– De motiverar flera förslag med vikten av opartiskhet. Men man lagar inte något som inte är trasigt. De har ingen tydlig argumentation för vad som är problemet. De skriver att många känner att public service är partiskt, men det finns inga referenser i rapporten till studier som visar att bolagen är partiska. Jo, en studie – en rapport från Näringslivets medieinstitut om antalet fällningar i Granskningsnämnden. Och den skulle jag underkänna totalt, den har slutsatser som över huvud taget inte går att dra.

Endast inom SD finns en majoritet av misstroende

I det mediepolitiska programmet refereras dock till Medieakademins förtroendeundersökning 2021. Moderaternas mediepolitiska arbetsgrupp konstaterar att allmänhetens förtroendet för radio och teve är högt, och att en majoritet av de tillfrågade anser att public service är partipolitiskt oberoende. Men att strax under 40 procent i undersökningen anser att SR och SVT ligger något eller klart till vänster.

I själva förtroendeundersökningen kommer det fram att allmänhetens förtroende för public service är på samma nivå som för domstolarna och Riksbanken, och det har ökat 2021 jämfört med året innan (även bland moderaternas väljare, där 60 procent av partiets väljare känner förtroende för SR och SVT). Det enda riksdagsparti som har en majoritet sympatisörer som misstror public service är Sverigedemokraterna.

det tycker jag är ohederligt av Moderaterna – att man mellan raderna ska förstå att det finns ett problem

Men huruvida public service är partiskt i praktiken är inte en fråga som förtroendeundersökningen undersöker. Ulrika Hyllert konstaterar att det finns forskningsstudier, kopplade såväl till Göteborgs universitet som till Institutet för mediestudier, som har tittat på om public service är opartiskt. Med resultat som enligt henne inte bekräftar Moderaternas bild.

– Men i Moderaternas program använder man inte de studier som faktiskt finns.

– Och det tycker jag är ohederligt av Moderaterna – att man mellan raderna ska förstå att det finns ett problem, eller att man upplever att det finns ett problem. Det hade varit mycket bättre om man hade konstaterat det i handlingsprogrammet.

Träffade politiker som klubbordförande

Ulrika Hyllert kommer själv från Sveriges Radio. Som klubbordförande där har hon suttit som arbetstagarrepresentant i SR:s bolagsstyrelse.

– Och bland de konstigaste situationerna jag har upplevt som journalist var att träffa förvaltningsstiftelsens styrelse, politiker.

Det är den förvaltningsstyrelse som Moderaterna nu vill ska (i rapporten: ”bör”) utse internrevisorer, som i sin tur enligt partiets mediepolitiska program ska granska public service. Revisorerna ska enligt handlingsprogrammet göra ”breda och vetenskapligt grundade granskningar av bolagens saklighet och opartiskhet”.

– Det visar på en brist på förståelse för att förvaltningsstiftelsen inflytande ska minska, säger Ulrika Hyllert.

Ledamöter aktiva i opinionen

De politiker som Ulrika Hyllert mötte då, för några år sedan, var aktiva riksdagsledamöter. Sedan dess har förändringar gjorts för att minska den politiska styrningen, något som även Moderaterna har bidragit till. I ägarstiftelsens styrelse får inte sitta aktiva riksdagspolitiker, och styrelseordförandena i bolagsstyrelserna ska vara opolitiska.

I ägarstiftelsen finns fortfarande politiker som är aktiva i den politiska opinionen

– Men där finns mer att göra, i ägarstiftelsen finns fortfarande politiker som är aktiva i den politiska opinionen, säger Ulrika Hyllert.

Riksdagspartierna nominerar och regeringen utser ledamöterna i förvaltningsstiftelsens styrelse, en styrelse som i sin tur utser de tre bolagens styrelser för SVT, SR respektive UR.

Uppmärksammat uttalande

Sverigedemokraternas tidigare partistrateg och före detta riksdagsledamot Linus Bylund utsågs av SD till styrelseledamot i ägarstiftelsen våren 2020, med mandat till och med 2027. I samband med det valde han att göra ett uppmärksammat uttalande i tidningen Fokus om journalistiken i public service att enskilda journalister inom public service borde kunna straffas personligen av Granskningsnämnden för partiskhet. I dag är det de olika bolagen som straffas.

+ Expandera

Till förvaltningsstyrelsen har partier – kanske inte helt oväntat – valt att fortsätta nominera ledamöter med starka kopplingar till politiken. Flera i dagens styrelse är före detta riksdagsledamöter, andra är aktiva som kommunpolitiker. En ledamot är före detta statssekreterare, en annan är tidigare kanslichef för ett partikansli och en har varit såväl riksdagsledamot som partistrateg.

Redovisar uppdragen varje år

Journalistförbundet anser alltså att public service redan är hårt reglerat, som det är. Bolagen lämnar varje år redovisning av hur man har levt upp till sina olika uppdrag och om hur effektiv man är. Vart femte år tar regeringen beslut om sändningstillstånd och resurstilldelning.

– Det är ingenting som någon kommersiell kanal kommer att göra, men det är accepterat att public service ska göra det. För att över huvud taget få sändningstillståndet görs oerhört mycket.

Det är viktigt med en nyanserad debatt. Moderaternas program är väldigt omfattande, och det är lätt att diskutera bara de förslag som provocerar.

Samtidigt som Ulrika Hyllert är mycket kritik mot delar av Moderaternas mediepolitiska program, understryker hon att det är viktigt med en nyanserad debatt.

– Moderaternas program är väldigt omfattande, och det är lätt att diskutera bara de förslag som provocerar. Här finns välkomna punkter, som att lösa problemet med momsen där det blir dyrare att lägga ut produktion på externa bolag. Det är bra. Och man ska komma ihåg att Stockholmsmoderaterna vill lägga ner public service. Så utifrån det perspektivet är det här programmet ett försvar av public service.

TV-avgiften förändrade

Det finns också förändringar som genomförts de senaste åren med ett bredare stöd än från ett par partier men som inte debatteras tillräckligt i förväg, säger Ulrika Hyllert. Som i förlängningen får stora konsekvenser.

– När vi gick över från TV-licens till TV-avgift över skattsedeln, då togs styrningen ett steg närmare politiken. Och den förändringen skedde över en natt. Därmed har politiken mer att säga till om i public service.

Varför vill politiker reglera public service mer, tror du?

– En av förklaringarna är att när det går över skattsedeln blir det mer intressant för politikerna att reglera mer noga, med tydliga uppdrag. Det ingår i en politikers tankevärld att vilja styra då, vana vid myndigheter. Men public service är något annat.

Ser fram emot fortsatt debatt

Hon säger att det är jätteviktigt att hålla flera saker i huvudet samtidigt, särskilt om man är politiker.

– Det är politikernas ansvar att se långsiktiga effekter av sina förslag, och det är också viktigt att gå kunna gå tillbaka och tänka om.

Hon säger sig vara väldigt orolig för hur public service används av politiker för egna syften när man till exempel anklagar redaktionerna för att inte producera trovärdig journalistik. Ändå ser hon fram emot att fler partier nu kommer med sina förslag som rör public service inom en snar framtid.

– Det är allas vårt gemensamma ansvar att diskutera hur det ska se ut.

1 sep 2021 | 06:00
Om skribenten
Tf chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev