Många journalister stöter på hinder när de vänder sig till Polismyndigheten med begäran om allmänna handlingar.
Ofta får den journalist som lämnar in en sådan begäran inte ut några handlingar alls efter att en tjänstemannaprövning gjorts av ärendet. Andra gånger får journalisten bara ut delar av de efterfrågade dokumenten. I de fall handlingar lämnas ut är de för det mesta maskade, och kommer inte sällan journalisten till del först flera dagar efter det att handlingarna begärts ut.
Det ska inte ens vara en diskussion om polisen ska följa en grundlag eller inte
Det finns en systematik i detta enligt Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet.
Inom ramen för en ny studie har han granskat ett urval av 239 ärenden då journalister begärt att ta del av allmänna handlingar under det föregående året, vid sidan om 185 begäranden som han själv gjort till polismyndigheten och intervjuer som han genomfört med såväl journalister som polisanställda.
Vill att journalisterna ska tröttna
Stefan Holgerssons slutsats är att Polismyndigheten har utvecklat strategier för att i praktiken sätta offentlighetsprincipen ur spel.
– Man ljuger om att handlingar inte finns, maskar sådant man inte får maska och drar ut på processen i hopp om att journalisterna ska tröttna på att vänta, säger Stefan Holgersson och fortsätter:
– I 77 procent av fallen får man helt eller delvis avslag på det man begär. Och polisen har satt i system att komma med tjänstemannaavslag i de allra flesta fallen eftersom man vet att det är en så liten risk att någon överklagar frågan till Kammarrätten. Journalister har för det mesta inte tid med det. Så därför chansar man helt enkelt, säger han.
Polisen borde hålla offentlighetsprincipens fana högst av alla. I stället är det tvärtom.
Enligt Stefan Holgerssons studie syftar den informella strategin till att försvåra och hindra journalister från att granska polisen. Och intervjuade polisanställda menar att det rena obstruerandet samvarierar med kunskapsbrister hos handläggare om hur offentlighetsprincipen fungerar och att det föreligger strukturella brister hos myndigheten när det kommer till rutiner för hur de allmänna handlingarna ska lämnas ut.
– Det här går stick i stäv med vad Polismyndigheten kommunicerar utåt. De har tidigare fått kritik för sin hantering av begäranden om offentliga handlingar, vilket har föranlett dem att slå fast att de ska förbättra sitt interna arbete med offentlighetsprincipen. Men det gör man inte. Och när JO har kritiserat dem har man internt bara ryckt på axlarna åt saken, säger Stefan Holgersson och fortsätter:
– Det finns en utbredd känsla inom myndigheten av att man är förmer än andra, att man inte behöver följa lagar och regler.
Påverkade inte utredningen
Offentlighetsprincipen är en del av tryckfrihetsförordningen, och är därmed grundlagsfäst. Polisen har dock större möjligheter att hänvisa till sekretess än andra myndigheter och Stefan Holgerssons studie visar att i 70 procent av de aktuella fallen då journalister fått tjänsteavslag på sina begäranden så har detta gjorts med hänvisning till just detta.
Han pekar dock på att det är svårt att i många fall avgöra om det varit korrekt att sekretessbelägga uppgifterna eller inte. Samtidigt så skriver han att han i flera fall redan haft eller senare fått tillgång till de sekretessbelagda dokumenten och därigenom kunnat konstatera att tjänstemännen gjort fel när de gett honom eller journalisterna avslag. Därutöver slår polisens internrevision i sin rapport från april 2021 fast att de gör andra sekretessbedömningarna än polisens handläggare i 38 procent av fallen.
Det finns en utbredd känsla inom myndigheten av att man är förmer än andra, att man inte behöver följa lagar och regler
– Under arbetet med studien begärde jag till exempel ut material från en region som nekade mig uppgifterna eftersom polisen menade att de påverkade förundersökningen. Jag överklagade frågan till Kammarrätten som i det här fallet gick på polisens linje. Ett tag senare försökte jag begära ut precis samma handlingar igen och då fick jag en ny handläggare som inte förstod alls varför jag nekats dem, säger Stefan Holgersson och fortsätter:
– I två fall var exempelvis utredningen klar när man hävdade att det skulle kunna påverka förundersökningen.
Stora möjligheter till tvångsingripanden
Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert har läst Stefan Holgerssons studie. Hon säger att den i mångt och mycket bekräftar en upplevelse som många journalister har av Polismyndigheten.
– Bara den här veckan pratade jag med en granskande journalist som sade att det svåraste i hans jobb är att begära ut allmänna handlingar från polisen. Det är ett jätteallvarligt problem att det är så svårt för oss att granska den rättsvårdande myndigheten, säger Ulrika Hyllert och fortsätter:
– Polisen borde hålla offentlighetsprincipens fana högst av alla. I stället är det tvärtom.
När JO har kritiserat dem har man internt bara ryckt på axlarna åt saken
Ulrika Hyllert säger att hon inte minst oroas över att polisen försöker hindra journalister från att granska deras verksamhet mot bakgrund av att polisen kommit att få allt större möjligheter till tvångsåtgärder som avlyssning gentemot enskilda människor.
– Eftersom polisen kan göra ganska långtgående ingrepp i våra privatliv, och dessutom vill få ännu fler medel till det, är det nödvändigt att vi journalister har möjlighet att granska dem. Och att döma av studien är det är tydligt att polisen inte har kommit till rätta med sin hantering av offentlighetsprincipen, hur mycket de än säger att de arbetar med detta, säger hon.
Informationen måste vara korrekt
Det ligger i både medborgares och polisens intresse att myndigheten blir mer transparant, menar Ulrika Hyllert.
– Förtroendet från allmänheten stärks om myndigheterna granskas. I rapporten nämns att det svåraste är att få ut underlag till information som polischefer säger i media, och det är allvarligt, för den information som kommer allmänheten till del måste vara korrekt, säger Ulrika Hyllert och fortsätter:
– Det är för samhällets bästa som vi har offentlighetsprincipen och det ska inte ens vara en diskussion om polisen ska följa en grundlag eller inte. De ska vara bäst i klassen, säger Ulrika Hyllert.
Arbetsvärlden har sökt Polismyndigheten men pressavdelningen har inte återkommit under dagen. Polisförbundet avböjer att kommentera rapporten.