Enligt studien ”Ungas upplevelser av näthat” resulterar det i att många unga kvinnor, 32 procent, undviker att ta ställning i samhällsfrågor, för att undvika att drabbas av näthat. Motsvarande siffra bland unga män är 23 procent. Den senare gruppen anser i högre utsträckning än de tillfrågade unga kvinnorna att ett hårt språkbruk är något som man måste lära sig tåla på sociala medier.
Unga utsätts för näthat i lika stor utsträckning som äldre gör, slår studien fast. Under det senaste året har sju procent av de yngre såväl som de äldre utsatts för detta.
Äldre ser näthat som ett hot mot demokratin
Men attityden till näthat skiljer sig mellan generationerna. Även om båda åldersgrupperna, 15 till 25 och 26 till 70 år, anser att samtalsklimatet är för hårt, så betraktar de yngre detta i lägre grad som ett demokratiskt problem än vad de äldre gör.
65 procent av de äldre anser att näthat är ett ganska eller mycket stort hot mot demokratin, 42 procent av de unga anser detta.
Unga kvinnor anser däremot i högre utsträckning än unga män att samtalsklimatet på sociala medier är ett demokratiskt problem. 52 procent av de tillfrågade unga kvinnorna är av den meningen, medan endast 29 procent av de unga männen anser att det är ett demokratiskt problem.
Jämställdhetsfrågor genererar näthat
Även i frågan om samtalsklimatet på sociala medier är för hårt, skiljer sig uppfattningen åt mellan unga män och kvinnor. 53 procent av de unga männen anser att den är för hård, 75 procent av de unga kvinnorna anser detsamma.
De ämnen som de tillfrågade anser genererar mest näthat är etnicitet, diskriminering, immigration, integration och invandring. De yngre har därtill en bild av att ämnen som sexuell orientering och jämställdhet med näthat i hög grad genererar näthat.