Pandemin skapar högt tryck och oro i vården. Två vårdanställda uppges hittills ha avlidit i covid-19, och flera andra uppges ligga på intensivvård ibland annat Stockholm och Norrbotten.
Men det handlar inte bara om risken för att bli smittad och allvarligt sjuk. Det finns också farhågor om att inte räcka till eller kunna göra sitt bästa för patienterna, erfar Arbetsvärlden.
En del av dem rör brister i pandemiberedskapen, en annan gäller svåra etiska bedömningar som ibland behöver göras.
Vårdpersonalen måste få möjligheter att göra sitt jobb utifrån sin utbildning och erfarenhet
I första hand har Socialstyrelsens riktlinjer för vilka patienter som ska prioriteras i intensivvården varit omdiskuterade.
Vårdpersonalen Ingvar Celander, Jesper Johansson och Malin Nilsson i en ny vårdmodul för covid-19-patienter som behöver intensivvård i Helsingborg
Foto: Andreas Hillergren / TT
Men även ute i den öppna vården, på boenden och i hemsjukvården, uppstår dilemman. Sjuksköterskor deltar ofta i triagearbete − det vill säga i läkarnas bedömningar av vilka patienter som bör prioriteras.
− Vårdpersonalen måste få möjligheter att göra sitt jobb utifrån sin utbildning och erfarenhet, konstaterar Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet till Arbetsvärlden.
Det är den etiska stressen som skadar när vi vet att vi kunde ha gjort mer. Det kan skapa väldiga problem för individen och jag är orolig för höga sjuktal i höst om inte de våra får tillräckligt med stöd.
Det är viktigt, anser hon, att läkare och sjuksköterskor får tillgång till de läkemedel och andra behandlingsresurser som behövs för att hjälpa patienten i det krisläge som råder.
− Den etiska koden används som vägledning för att enskilt eller tillsammans reflektera och diskutera utifrån professionens perspektiv och yrkesutövning. Och det är den etiska stressen som skadar när vi vet att vi kunde ha gjort mer. Det kan skapa väldiga problem för individen och jag är orolig för höga sjuktal i höst om inte de våra får tillräckligt med stöd.
De många dödsfallen innebär också att arbetet kan kännas tungt.
− Det är inte alltid hälso- och sjukvården kan bota men vi ska alltid kunna lindra och trösta. De signaler vi hör handlar ju mycket om att det finns en press kring att en hel del äldre sjuka dör ensamma, den stress och press som finns kring det tror jag är förödande, säger hon.
Den etiska stressen ökar i vården just nu. Här infektionskliniken i Kalmar.
Foto/arkivbild: Mikael Fritzon / TT
−Arbetsgivarna behöver se till att personalen får återhämtning och vila, säger hon
Majoriteten har aldrig varit med i liknande situation tidigare, lätt att bli drabbad av oro, även ångest.
Även Marina Tuutma, facklig ordförande för landets distriktsläkare och ledamot av Läkarförbundets styrelse, uppger att läkarna känner sig pressade i dagens situation.
”Majoriteten har aldrig varit med i liknande situation tidigare, lätt att bli drabbad av oro, även ångest”, skriver hon i ett mejlsvar till Arbetsvärlden.
Ett uppmärksammat fall där en läkare upplever att han ställts inför en etiskt svår situation, handlar om Jon Tallinger, specialist i allmänmedicin, på Läkarhuset i Tranås.
Han är kritisk till att Region Jönköping i mejl nyligen rekommenderat länets allmänläkare att se en videofilm om symtomlindring vid palliativ vård av covid-19-patienter, där det inte finns några ordinationer om syrgasbehandling. I stället rekommenderar man morfin i första hand.
−Vi får då en video om att vi ska vårdplanera för just covid-19. Och i den står det hur vi ska behandla palliativt och då finns det inget steg där man ger dem syrgas. Då undrar jag varför man inte ska ge dem syrgas?
Enligt Jon Tallinger kan en coronasjuk patient i bland tillfriskna om hen får hjälp av syrgas, i annat fall kan andnöd lindras.
− Vi får då en video om att vi ska vårdplanera för just covid-19. Och i den står det hur vi ska behandla palliativt och då finns det inget steg där man ger dem syrgas. Då undrar jag varför man inte ska ge dem syrgas?
− Det borde finnas ordinationer om vilka doser man ska ge och tydliga rekommendationer om att skicka till akuten om man inte kan behandla med syrgas själv, säger Jon Tallinger.
Även intravenös antibiotika kan rädda livet på covid-19-patienter som ofta snabbt kan försämras, understryker han.
Områdeschefen Sofia Lund och medicinskt ansvarig Kristina Gustafsson, specialistläkare palliativ vård, i Region Jönköping menar att filmen är tänkt som ett stöd till läkare och sjuksköterskor efter att ett så kallat brytpunktssamtal skett.
Personal i skyddsdräkter, andnings- och munskydd, spritar händerna efter en patienttransport utanför akutintaget på Karolinska sjukhuset i Solna.
Foto: Anders Wiklund / TT
I övrigt hänvisar de till Socialstyrelsens riktlinjer om symtomlindring i livets slutskede (Läkemedelsbehandling i palliativ vård vid covid-19) enligt vilka vården kan behöva ställa om. Man ska pröva syrgasbehandling vid låg syresättning, men också följa symtomen snarare än syrehalten.
I ett uppdaterad svar till Arbetsvärlden noterar de att videon publicerades före Socialstyrelsens rekommendation och att den senare tillkommit i en hast.
Chefläkaren i Region Jönköping Axel Ros uppger att man där nu ser över möjligheterna att ge syrgasbehandling ute på äldreboenden.
”Det är en inte helt lätt fråga eftersom förutsättningarna är så olika i olika delar av länet, men vi arbetar nu med frågan så fort vi kan”, uppger han. Han uppger att regionen alltid kan ge syrgas för att rädda liv på sjukhus.
Inga signaler om problem
Inom Läkarförbundet och Distriktsläkarföreningen har man inte fått några signaler om att läkare inte får skicka in patienter med syrebrist och som har behov av syrebehandling till sjukhus. Möjlighet att få syrgas finns på covid-19-vårdavdelningar och covid-19-närvårdsplatser, enligt Marina Tuutma.
”Så länge denna möjlighet finns anser jag att det är inte etiskt svårare än vid palliativ vård vid andra sjukdomar”, uppger hon.
Torsten Mossberg, anestesi- och intensivvårdsläkare och ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, ser inte heller några problem i dagsläget.
− Man ska inte tveka åka in till sjukhus med patienter som är syrgasberoende.
Han har bidragit till utformningen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer till IVA-vården av covid-19-patienter, men upplever att också primärvården behöver bättre bedömningsstöd.
”Primärvården är lite glömd”
− Primärvården är liksom lite glömd. Jag har påpekat för Socialstyrelsen att primärvården behöver råd med att prioritera olika grupper.
Torsten Mossberg nämner att han hört att det kan råda brist på narkosmedlet Propofol, men i övrigt verkar det finnas de behandlingsmöjligheter som behövs, uppger han.
−Man ska inte måla fan på väggen. Men man ska se över att resurser finns. Vi i Stockholm har exempelvis hjälpt Sörmland med IVA-platser.
−Det här med prioriteringar i vården, det har tidigare aldrig varit ett bekymmer. Jag som jobbar med etik kan se att det kan snarast vara oetiskt att utsätta en gammal människa för respiratorvård. Dessutom drar resurser för en annan patient.
−Men nu är det uppenbart att de klassiska etikreglerna är satta på sin spets.