Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Så förs kampen för fritiden Enligt en studie från amerikanska Academy of Management har anställda som förväntar sig att bli kontaktade efter arbetetsdagens slut sämre mental hälsa och välmående än andra, och det smittar dessutom även mätbart av sig på deras partner. Foto: Jessica Gow / TT

Så förs kampen för fritiden

Det gränslösa arbetet Med teknikutvecklingen har gränserna mellan arbete och fritid börjat suddas ut. Ett antal länder har valt att lagstifta mot den ständiga tillgängligheten för jobbet, och i Tyskland har flera stora industriföretag avtalat om ett regelverk som ska skydda de anställdas fritid.
Jon Weman
2 jul 2020

Med Covid-krisen har miljoner anställda världen över flyttat sin arbetsplats till bostaden, något som kan ha både negativa och positiva sidor. Men redan tidigare har under de senaste årtiondena arbetet smugit sig in i hemmet – för det mesta informellt, och inte sällan obetalt. Chefer eller arbetskamrater ringer med frågor som bara inte kan vänta och när det mot kvällen ligger ett antal jobbmail och meddelanden och väntar kan det vara svårt – och ibland impopulärt – att lämna dem oöppnade tills man är tillbaka på kontoret nästa morgon.

Behöver vi fästa en “rätt att koppla ned” utanför arbetstid på papper, antingen i form av lag eller kollektivavtal? Frankrike blev först i världen med en sådan lag, 2017. En handfull andra länder har följt efter och under de senaste månaderna har lagförslag lagts fram i bland annat Argentina och Storbritannien. Den internationella federationen för tjänstemannafack, UNI, drog igång en kampanj i slutet av förra året som visade sig bli vältajmad.

– Teknikutvecklingen tvingar oss inte att vara ständigt tillgängliga, men den underlättar det. Vi har mailen i fickan. System som Whatsapp som markerar för avsändaren så fort meddelandet mottas kan lägga till en psykologisk press att svara. För några år sedan stannade program och dokument på kontoret när den anställde gick hem, numera med molntjänster är de ofta tillgängliga hemifrån, säger UNI:s Alex Högback.

I den franska lagen är det upp till fack och arbetsgivare att förhandla om hur “nedkopplingsrätten” konkret ska garanteras

År 2013 uppgav 53 procent av Unionens medlemmar att de var tillgängliga utanför ordinarie arbetstid; 31 procent svarade “ofta” på jobbmail eller telefonsamtal.

Om man upplever det som ett problem eller inte är förstås individuellt, men att vara ständigt tillgänglig kan bli en märkbar stressfaktor även om det inte blir så många minuter man faktiskt lägger ned per dag på jobbkommunikation.

– Enbart vetskapen att det när som helst kan dyka upp något man måste ägna tid åt, känslan när det plingar i telefonen, gör det svårare att koppla av och kan bidra till stress och i förlängningen depression och utbrändhet, menar Högback.

Enligt en studie från amerikanska Academy of Management har anställda som förväntar sig att bli kontaktade efter arbetetsdagens slut sämre mental hälsa och välmående än andra, och det smittar dessutom även mätbart av sig på deras partner.

Något formellt tvång att stå till tjänst på fritiden finns förstås inte. Varför gör då så många det ändå?

– Det ligger ofta i arbetsplatsens kultur. Det är sällan en uttalad förväntning från arbetsgivaren, men om de som alltid är nåbara får mer uppmärksamhet och befordras snabbare noterar folk det. Och om chefen själv konstant mailar utanför arbetstid, sätter han också ett exempel för övriga anställda, säger han.

Så – hur kan lagstiftning skydda mot informellt tryck?

I den franska lagen, och en liknande som infördes förra året i Spanien, är det upp till fack och arbetsgivare att förhandla om  hur “nedkopplingsrätten” konkret ska garanteras, och kan man inte komma överens får arbetsgivaren ensidigt formulera det i anställningsavtalet – ganska tandlöst kan tyckas. Några företag har dock bötfällts när domstolar bedömt att de uppenbart struntat i lagens krav. Chile antog i april en lag med exaktare regler. Bland annat minst 12 timmar per dygn helt fria från jobbkommunikation, men den gäller enbart hemarbetande, endera tillfälligt på grund av Coronavirus eller sedan tidigare. Tyskland har ingen lag, men flera av de största industriföretagen har avtalat om regelverk – på Volkswagen raderas exempelvis automatiskt alla mail till anställda under helgdagar och semester, så att man inte bara slipper bli störd under ledigheten, utan också att komma tillbaka till en överfull mailkorg.

– Det viktigaste är att lagar som den i Frankrike tvingar arbetsgivare att erkänna problemet och formulera en uttalad policy. Sedan måste lösningar anpassas till lokala omständigheter, om man ska lagstifta eller sköta det via kollektivavtal och hur de ska se ut i så fall. Kanske kan man skriva upp minuterna man läser mail hemma och sedan kompenseras för det som övertid till exempel.

Vare sig det varit via lag eller avtal, kan vi konstatera att där det hänt något är där facken varit starka och aktiva och satt tryck

En sak är dock gemensam för de olika lösningar som kommit till stånd, menar han.

– Vare sig det varit via lag eller avtal, kan vi konstatera att där det hänt något är där facken varit starka och aktiva och satt tryck. Arbetsgivarsidan är oftast inte speciellt entusiastisk utan tycker oftast det är onödigt att reglera.

I Sverige föredrar facken att gå avtalsvägen hellre än lagstiftning.

– Det blir bäst om arbetsgivare och fack själva tar ansvaret och kan anpassa till de olika behoven i varje bransch. På en del arbetsplatser tror tjänstemän att de förväntas svara på mail utanför arbetstid fast inget sådant krav existerar. Därför har vi på en del avtalsområden ställt kravet att arbetsgivaren ska ha en klart formulerad tillgänglighetspolicy, att det ska ses som en del av arbetsmiljön, säger avtalsjuristen Patrik Pedersen på Unionen.

Till skillnad från exempelvis de tyska kollegorna har de dock hittills inte fått gehör för det kravet från motparten.

– Det behövs tydliga gränser mellan arbete och fritid och en begränsning av arbetsgivarens krav att vara ständigt nåbar, det bör vara reglerat i så fall genom till exempel beredskapsbestämmelserna. Vi har tagit upp det i våra centrala förhandlingar med kommuner och regioner, och väntar på deras svar, de förhandlingarna återupptas i höst, säger Maria Martinsson, pressekreterare på Vision, ett annat förbund som uppmärksammat frågan.

Jon Weman
2 jul 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan