David Autor är en av de ekonomer som varit mest inflytelserik i frågas om att vrida om samtalet inom nationalekonomin de senaste åren. Om du för tjugo år sedan ansåg att internationell handel kunde skapa förlorare, så framstod det som udda i nationalekonomikretsar. I dag är det mer vardagsmat och i centrum av samtalet.
Mycket av den amerikanska MIT-professorn David Autors forskning handlar om Kinas inträde på världsmarknaden. Men också tekniska och institutionella förändringar de senaste tjugo åren ryms i hans forskning.
Arbetsvärlden träffar David Autor när han gästar SNS för ett seminarium om ”framtidens arbete” i Stockholm.
Den tydligaste effekten på arbetsmarknaden av den senaste teknologiutvecklingen, är enligt Autor, hur industrijobb och administrativa arbeten minskar ‒ medan chefstjänster liksom personliga tjänster, som städ, mattjänster, säkerhet och underhållning ‒ ökar.
Det är dåligt för dem som får sänkt lön, det är dåligt för den sociala sammanhållningen, det är dåligt för politiken. Det är helt enkelt dåligt, det finns inget som är bra med den här utvecklingen.
Större andelar av arbetskraften samlas i låglöneyrken respektive höglöneyrken. Medelinkomstyrkena blir färre. Den här polariseringen oroar David Autor.
‒ Att personer med specialkunskaper flyttar till låginkomstyrken borde oroa oss. Det finns många som inte har så stark formell utbildning eller verbala färdigheter men som lärt sig specialiserade uppgifter på jobbet. Och som betalats bra för det. Det kanske inte finns så många alternativ på arbetsmarknaden för de här personerna i dag. Det är oroande, upprepar David Autor, som tror att tillverkningsindustrin kommer att fortsätta förlora fler löntagare.
‒ Sverige har hanterat det här relativt bra. Men de fallande lönerna i USA är hemska nyheter.
‒ Det är dåligt för dem som får sänkt lön, det är dåligt för den sociala sammanhållningen, det är dåligt för politiken. Det är helt enkelt dåligt, det finns inget som är bra med den här utvecklingen.
Nya jobb som golfbilsmekaniker får arbetskraften att växa Foto: Anders Wiklund / TT
Jobben tar inte slut
Mindre oroad är David Autor av tanken på att tekniken gör jobb överflödiga. Hans föreläsning innehåller stämningshöjare som en lista över hur de nya jobben som utvecklas över tid.
Ett arbete som uppstod i den amerikanska yrkesindelningen på 1980-talet var exempelvis presentinslagare men också ordbehandlingschef. 1990-talet var istället fingernagelskulptörens årtionde. Medan 2000-talet skapade chatrums-värdar och AI-specialister. Trumperan har i sin tur skapat en yrkeskategori för golfbilsmekaniker, (ny på listan 2016) skojar professorn med underliggande allvar.
Poängen med den historiska exposén är att visa att jobben inte blir färre av teknisk utveckling, utan istället ändras. Tvärtom ökar arbetskraftsdeltagandet i de flesta OECD-länder, dock inte i USA.
USA är ett exempel på hur man inte ska göra. Nu finns så mycket missnöje, osäkerhet och rädsla att det hindrar konstruktiv politik.
En vanlig mekanism är att när varor och tjänster kan göras billigare av färre personer, så ökar efterfrågan och antalet anställda i branschen. När dagligvaror blev billigare ökade konsumtionen av lyxvaror, när bankomaten infördes anställdes fler banktjänstemän och med Uber har vi fått fler, inte färre taxichaufförer.
Däremot, menar David Autor, ska vi inte ta för givet att inkomstfördelningen kommer vara så gynnsam som under efterkrigstiden, om vi inte inriktar oss på att arbeta för att den ska bli det.
Hur kan vi då arbeta för att jobben framöver ska ha bra villkor och bra betalt? Professorn framhåller, utbildning, investeringar och socialt partnerskap.
Att utbildning är en institution som krävs, det är alla redan överens om, säger David Autor. Men vi måste också skapa incitament till produktiva investeringar som inte bara ersätter arbete.
I Sverige, på grund av nivån på tilliten och brett delade förmåner, finns mer utrymme att experimentera, innovera och investera.
‒ Innovation är inte en autonom aktivitet utan styrs av människors idéer och incitament. Global uppvärmning är ett bra exempel ett område dit innovationer kan styras. Tyvärr vet vi inte vad koldioxidens motsvarighet är när det kommer till att motverka arbetslöshet och stödja innovation, säger han.
Social dialog avgörande
Det tredje som David Autor framhåller är den sociala dialogen mellan fack, arbetsgivare och regeringar.
Lönerna faller i USA, ojämlikheten ökar. Foto/Jae C. Hong AP/TT
‒ USA är ett exempel på hur man inte ska göra, säger han. Nu finns så mycket missnöje, osäkerhet och rädsla att det hindrar konstruktiv politik.
‒ I Sverige, på grund av nivån på tilliten och brett delade förmåner, finns mer utrymme att experimentera, innovera och investera. Den amerikanska modellen har gått mot en extrem. Nu upptäcker vi kostnaden av att tolerera så mycket ojämlikhet utan någon institution som kompenserar för den.
Teknikutvecklingen har inte flyttat in högt upp i värdekedjan i produktionen.
‒ USA har ett antikverat system för kollektivavtal som är väldigt partikularistiskt på bolagsnivå och väldigt konfliktfyllt. Jag tror mer på sektoriella förhandlingar och arbetarinflytande. Att man betraktar arbetare som stake holders och inte hetsar ledningen mot löntagare, det är mer lovande modeller.
‒ Många länder har ett bättre utgångsläge än USA. Jag är imponerad av Sverige där verkar finnas en samarbetsanda för att sitta ner tillsammans för att lösa problemen. Det verkar finnas en grund att bygga på.
Arbetsvärlden passar avslutningsvis på att fråga om varför det i debatten talas så mycket om att arbetsmarknaden förändras, när produktivitetsökningen i själva verket är historiskt låg.
‒ Framstegen i teknologi ligger i framtiden, inte i nuet. Men den kommer sannolikt ha stor effekt. Men idag handlar det om röstigenkänning och underhållning. Eller om utcheckningstjänster som är en låglönesektor. Då höjer det inte produktiviteten så mycket. Teknikutvecklingen har inte flyttat in högt upp i värdekedjan i produktionen. Men jag tror att den kommer att få stora effekter.