Nya konsekvenser dyker hela tiden upp i reformeringen av Arbetsförmedlingen. En oväntad sådan kan bli kostsam för Sverige, och göra att miljarder i EU:s strukturfonder fryser inne.
Basen för en stor del av finansieringen till svenska arbetsmarknadsprojekt inom Europeiska socialfonden hotas av att Arbetsförmedlingen inte längre ska stödja och matcha individer till jobb. Arbetsförmedlingen är i dag både en viktig projektägare och en stor delfinansiär i andras socialfondsprojekt.
Basen för en stor del av finansieringen till arbetsmarknadsprojekt inom Europeiska socialfonden hotas av att Arbetsförmedlingen inte längre ska stödja och matcha individer till jobb.
Socialfonden är EU:s viktigaste verktyg i sysselsättningspolitiken och finansieringen bygger på att ungefär hälften av pengarna kommer från EU, andra hälften från medlemslandet.
Den svenska regeringen har hittills valt att inrikta socialfonden på arbetsmarknadsprojekt, och här är Arbetsförmedlingen den enskilt största delfinansiären. En stor del av finansieringen är deltagarnas ersättning via Arbetsförmedlingen.
Enligt Arbetsförmedlingens egen återrapportering till regeringen stod just Arbetsförmedlingen för 2,6 miljarder kronor i olika ESF-projekt under perioden september 2014–juni 2018. Om det motsvarar hälften av projektpengarna, innebär det projekt för 5,2 miljarder under en fyraårsperiod.
Befarar att projekt får svårt att leva vidare
Kristina Lovén Seldén, TCO.
TCO:s arbetsmarknadspolitiska utredare Kristina Lovén Seldén är orolig för vad som kommer att hända med socialfondsprojekten när fristående aktörer ska utföra stöd och matchning.
– I dag är ju Arbetsförmedlingen medfinansiär i över 40 procent av projekten. Det som händer med Arbetsförmedlingen nu kommer därför att påverka också Socialfondens projekt, säger hon till Arbetsvärlden.
– Projekten kräver ju medfinansiering, och Arbetsförmedlingen representerar staten i socialfonderna, förklarar Kristina Lovén Seldén. Där kan jag personligen vara orolig för vad som kommer att hända med de projekt som finns i dag, och möjligheten att projekten lever vidare och får ny finansiering under nästa programperiod.
Det här är en jättefråga. I värsta fall står vi utan finansiering i många potentiella projekt.
Nyligen hölls toppmöte om EU:s kommande budgetperiod 2021–2027. Den nuvarande programperioden i socialfonden går ut nästa år, och Sverige ska i april lämna över ett nationellt reformprogram till EU-kommissionen för den nya perioden.
Håkan Forsberg, ställföreträdande chef för ESF-rådet. Foto: ESF-rådet.
Håkan Forsberg, ställföreträdande myndighetschef för svenska ESF-rådet, bekräftar problemen med att frågan om vad och vem som ska ersätta Arbetsförmedlingens roll än så länge är olöst.
– Det här är en jättefråga, säger han till Arbetsvärlden. I värsta fall står vi utan medfinansiering i många potentiella projekt.
– Vi håller på att ta fram underlaget för nästa programperiod. Vårt förslag ska lämnas till regeringen den första april. Det sker parallellt med att departement och regeringen håller på att ta fram formerna för Arbetsförmedlingens reformering inom LOV. I den bästa av världar finns ett färdigt och utprövat koncept när vi lämnar vårt förslag.
Diskussion mellan myndigheter
Orsaken till att finansieringen kompliceras, är att statens andel i många av projekten i dag baserar sig på deltagarnas ersättning.
– Upp emot 40 procent av den svenska finansieringen kommer via Arbetsförmedlingen genom att de skickar deltagare till projekten.
Kan deltagarna då vara på två ställen samtidigt? Eller kan Arbetsförmedlingen ha vissa deltagare hos vissa fristående aktörer, och andra hos Socialfondens projekt?
Enligt Håkan Forsberg förs nu olika diskussioner mellan ESF-rådet och Arbetsförmedlingen för att pröva idéer, men någon slutlig lösning har man inte hittat än. Ett alternativ skulle kunna vara att vissa fristående aktörer driver ESF-projekten i stället för via Arbetsförmedlingen. Men inte heller det rätar ut alla frågetecken.
EU:s socialfonder
10 procent av EU:s totala budget går till Europeiska socialfonden, 10 miljarder euro om året.
Pengarna används till att finansiera olika nationella, regionala och lokala projekt som bidrar till sysselsättning och kompetensutveckling. Svenska ESF-rådet ansvarar i Sverige för att pengarna används enligt såväl EU:s strategier som den nationella politiken.
Socialfonden täcker oftast högst 50 procent av projektens kostnader – projekten själva måste också stå för en del av kostnaderna i varje enskilt projekt.
Källa: Svenska ESF-rådet.
– I en ny modell ska man ha privata aktörer, via LOV, lagen om valfrihetssystem. Om man är en privat aktör och har ett avtal med AF, då får man finansieringen från AF. Kan Arbetsförmedlingen ha vissa deltagare hos vissa fristående aktörer, och andra hos Socialfondens projekt, och som inte själva väljer enligt LOV?
Medlemsländernas andel ökar 2021
ESF-rådet lämnar ett underlag till regeringen i vår, sedan är det regeringen som formellt lämnar över Sveriges ansökan om Socialfondspengarna till kommissionen.
– Men jag har svårt att tro att kommissionen skulle godkänna ansökan om inte den här frågan är löst. Till saken hör att fördelningen mellan EU och nationell delfinansiering förändras från 50–50 till 40–60 (andelen nationell finansiering ökar, reds anm).
Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.
Foto: Stina Stjernkvist/TT.
Jag tror att vi kommer att hitta en lösning där. Men det måste lösas, vi kommer inte kunna göra som i dag.
Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg säger till Arbetsvärlden att man håller på att diskutera en lösning nu.
– Det är en jätterelevant fråga. Vi tittar på den just nu och diskuterar med exempelvis ESF och SKL hur det där ska fungera i framtiden. Jag tror att vi kommer att hitta en lösning där. Men det måste lösas, vi kommer inte kunna göra som i dag.
Menar du att samverkan blir annorlunda?
– Ja, vi har en sådan dialog med ESF och SKL och exakt vad det där landar …
– Men det finns ju så starka driftkrafter i systemen. Kommunerna vill ju ha det här, Sverige vill ha det, och ESF vill ha det, så det är klart att vi hittar en lösning. Men jag kan inte i dag säga att så här kommer det att se ut.
Vår största oro är att finansieringen brinner inne. De pengarna kan vi inte täcka upp från kommunen.
”Kostnader för försörjningsstöd ökar i Fagersta”
I Fagersta i Västmanland har man länge haft arbetsmarknadsprojekt som bygger på finansiering av Arbetsförmedlingen. Projekten har haft nära 300 unika deltagare om året, där drygt 200 av dem avslutar projekten under året och hälften av dessa gått vidare till arbete.
Marino Wallsten (S), kommunalråd i Fagersta. Foto: Fagersta kommun.
– Vår största oro är att finansieringen brinner inne, berättar kommunalrådet Marino Wallsten (S) för Arbetsvärlden. De pengarna kan vi inte täcka upp från kommunen.
Oron rör än så länge i första hand befintliga projekt, och projekt som kan behöva förlängas. Fagersta kommun har också förberett en ansökan om ett nytt projekt, för strukturerad vuxenutbildning, där tanken var att Arbetsförmedlingen skulle vara med som undertecknare och delfinansiär.
– Men där har vi fått beskedet att Arbetsförmedlingen inte kan finnas med som undertecknare eftersom de inte kan teckna avtal som gäller efter 2020.
Själv tycker han det är bekymmersamt också utifrån ett nationellt perspektiv.
– Det är ju Sveriges pengar, där är den statliga samordningen jätteviktig att behålla.
De veckovisa mötena med AF om deltagarnas status för att ta nya beslut har uteblivit sedan i somras. Det praktiska arbetet i befintliga projekt håller alltså också på att tunnas ut.
Förändringen av Arbetsförmedlingen har redan fått konkreta följder i Fagersta. Det närmaste AF-kontoret är numera Västerås, sju mil bort. Marino Wallsten berättar att de veckovisa mötena man höll med AF i Fagersta om deltagarnas status för att ta nya beslut, de har alla uteblivit sedan i somras, då kontoret lades ner. Det praktiska arbetet i befintliga projekt håller alltså också på att tunnas ut, långt innan frågan om delfinansiering av nya är uppe på bordet.
– Och där ser vi redan i dag att våra kostnader för försörjningsstödet ökar eftersom människor hamnar mellan stolarna, säger Marino Wallsten.
Det behövs snabba besked nu, om Arbetsförmedlingens roll och om det glapp som finns just nu i statens ansvar.
Han konstaterar att på det här och nu pågår en smygkommunalisering av arbetsmarknadspolitiken. Utan att kommunerna får några finansiella muskler för att ta över och med frågetecken som hopar sig.
– Det behövs snabba besked nu, om Arbetsförmedlingens roll och om det glapp som finns just nu i statens ansvar.
Fagersta är en av de kommuner som sitter i en referensgrupp på SKL som kommer att analysera underlaget till regeringen som Arbetsförmedlingens lämnar senast den 1 november. En av de frågor som Fagersta kommer att driva i det arbetet är enligt Marino Wallsten statens ansvar för den nationella arbetsmarknadspolitiken.