Centerpartiet och Liberalerna kräver stora förändringar av arbetsrätten om de ska släppa fram en socialdemokratiskt ledd regering. De skjuter framför allt in sig på turordningsreglerna. Centern vill på sikt slopa dem.
Men även Socialdemokraterna gick till val på förändringar av arbetsrätten, fast ur löntagarnas perspektiv. De krävde bland annat slopande av allmän visstid och hyvling av arbetstid.
”Logiskt att låta parterna fortsätta”
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, är inte förvånad över arbetsrättens centrala roll i spelet om regeringstaburetterna. I valrörelsen såg man att det fanns skillnader mellan partierna i denna fråga, konstaterar han.
– Den logiska kompromissen är att bägge sidor avstår från sina krav och i stället låter parterna fortsätta att utveckla till exempel omställningsavtalen.
Om de ger sig in och ändrar i turordningsreglerna riskerar man omställningsavtalen
Han varnar politikerna för förhastade ingrepp i arbetsrätten.
– Om de ger sig in och ändrar i turordningsreglerna riskerar man omställningsavtalen, som är byggda ovanpå de reglerna. Dessutom försvagar det arbetsgivarens incitament att investera i personalens kunskap.
Efterlyser reella problem
Detta driver Centern
Centern driver följande frågor:
· Inträdesjobb med 70 procent av ingångslön till nyanlända och unga.
· Proportionalitetsprincip vid stridsåtgärder på arbetsmarknaden.
· Inför en arbetsförmedlingspeng och konkurrensutsätt arbetsförmedlingen.
· Tillsätt en arbetsmarknadskommission som ska reformera arbetsrätten.
· Undanta alla företag med upp till 50 anställda från turordningsreglerna för att på sikt avskaffa dem helt.
Enligt Samuel Engblom är mittenpartiernas utspel svårförstådda, eftersom de inte kopplas till konkreta problem på arbetsmarknaden.
– Om partierna presenterade reella problem skulle man kunna diskutera olika typer av åtgärder, men arbetsrätten är ofta ett trubbigt instrument och förändringar i den riskerar leda till en massa oönskade effekter.
De problem som finns på arbetsmarknaden löses bäst av parterna i förhandlingar och avtal, understryker han.
Obligatorisk a-kassa
Detta driver Liberalerna
Liberalerna driver följande frågor:
· Inträdesjobb med 70 procent av ingångslönen öppnar upp den svenska arbetsmarknaden för fler.
· Inför en proportionalitetsprincip för sympatiåtgärder.
· Fredsplikt skall gälla på arbetsplatser med kollektivavtal.
· Öka kompetensens vikt i turordningsreglerna.
· Utöka tiden för provanställning till ett år.
· Inför obligatorisk a-kassa.
Han lyfter fram Liberalernas krav på en obligatorisk A-kassa som exempel på utspel som inte är kopplade till ett problem. Med en obligatorisk A-kassa skulle försäkringen förändras från frivillig till tvång, men skulle inte lösa problemet med att en majoritet av de arbetslösa saknar ersättning.
– De inte är kvalificerade för A-kassa. Det är alltså kvalificeringsreglerna som behöver ändras.
Inte heller på Unionen är man förtjust i mittpartiernas utspel om en liberalisering av arbetsrätten.
– Politikerna ska vara väldigt försiktiga med att förändra arbetsrätten på ett sätt som inte är önskat av båda parter. Det gäller inte minst frågor som gäller arbetstagarnas trygghet, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef.
Fel hanterat skulle de lagstiftande politikerna kunna ge arbetsgivarna gratis vad båda parter har betalat för i en förhandling
Han betonar just avtalens skörhet. De bygger på arbetsmarknadens lagar och ruckar man i dom riskerar det att få konsekvenser i flera led.
– Politikerna kan i stället gå in i dialog med parterna och samtala om vilka utmaningar som vi står inför. Hur ser framtidens arbetsmarknad ut och hur bör den fungera?
Fel hanterat skulle de lagstiftande politikerna kunna ge arbetsgivarna gratis vad båda parter har betalat för i en förhandling om omställningsavtalen, konstaterar Henrik Ehrenberg.
– Det händer när lagstiftaren ändrar reglerna. Den ena parten får något utan att behöva ge något annat. Det kan i värsta fall leda till att förutsättningar för en bra omställning försämras på arbetsmarknaden.
Kompetens viktigare
Men Unionen tycker samtidigt att förutsättningarna för omställning måste bli bättre. I flera år har man kunnat tänka sig kompetens som en viktigare komponent när turordningen avgörs vid uppsägningar. Den inställningen bygger på ett system med bättre förutsättningar för kontinuerlig kompetensutveckling av arbetskraften.
Just den linjen drev förbundet hårt när PTK för privattjänstemännen för några år sedan förhandlade om nya omställningsregler med Svenskt Näringsliv. Men ett nytt avtal stoppades av inblandade Saco-förbund, som ansåg att dagens system med avtalad turordning och stora resurser för trygghetsrådet TRR fungerar bra.
På Saco vill man inte uttala sig om regeringsbildningen, trots att man ser dagens turordningsregler som väl fungerande.
Håll blicken på bollen! Lös rätt problem. Ändrade turordningsregler är bara symbolpolitik
På Akademikerförbundet SSR riktar däremot Ursula Berge, samhällspolitisk chef, samma kritik mot partierna som TCO har. En ändring av Las löser inte verkliga problem på arbetsmarknaden. Hon hänvisar till den tidigare Moderatledaren Fredrik Reinfeldts inställning: arbetsmarknaden har andra problem än arbetsrätten.
Företagen har inte problem med uppsägningar, utan har svårigheter att hitta rätt kompetens när ny personal behöver anställas.
– Håll blicken på bollen! Lös rätt problem. Ändrade turordningsregler är bara symbolpolitik, säger Ursula Berge och betonar som före detta politisk sakkunnig åt tidigare S-regeringar att Stefan Löfven bör säga nej till alla sådana förslag.
Politiker sätter löner
Hon är också starkt kritisk till förslag om inträdesjobb som riktar sig till nyanlända och andra som står långt från arbetsmarknaden. Både Centerpartiet och Liberalerna förespråkar sådana tjänster med 70 procent av ingångslönen.
– Personligen tycker jag att dessa inte får finnas med på någon lista som Stefan Löfven kan säga ja till. Ett sådant förslag skulle öppna upp för att politikerna börjar sätta löner. Det är ett otroligt dåligt förslag.
Hon konstaterar att normalt skulle nettolön från inträdesjobb bli omkring 11 000 kronor.
– För de flesta familjer skulle detta vara under försörjningsstöd, säger hon och varnar för en raserad socialpolitik om det leder till sänkningar av försörjningsstödet för att arbete och egen lön ska löna sig framför ekonomiskt stöd.
Skattefrågan finns med
I kravlistan till Stefan Löfven driver både Centerpartiet och Liberalerna olika skattefrågor som sänkt marginalskatt och slopad värnskatt.
I fackliga kretsar är detta inga frågor som avvisas.
– Vi vill att marginalskatterna sänks, men det bör vara en del av en större skattereform. Ett sätt att lösa upp knutarna i regeringsbildningen skulle vara att börja det arbetet, säger Samuel Engblom, TCO.
Saco har länge drivit kravet på slopad värnskatt. Det minskar lönsamheten av högre utbildning och är en av de mest skadliga skatterna i ekonomin, enligt Saco.