Tidningsdöd bidrar till ökad radikalisering Donald Trumps krig mot traditionella medier har skadat journalisters arbetsmiljö över hela världen. Foto: AP Photo/Evan Vucci

Tidningsdöd bidrar till ökad radikalisering

Medieutveckling Donald Trumps fientliga inställning till traditionella medier har skadat journalisters arbetsmiljö och möjlighet att utföra sitt arbete. Vad innebär presidentskiftet för synen på medier och journalistik?
28 jan 2021

Donald Trumps år vid makten och hans prat om fake news har påverkat journalisters arbetsmiljö och möjlighet att utföra sitt arbete. Det menar Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert. Hon säger att det är problematiskt när en person i maktposition uttrycker sig nedlåtande eller hatiskt om journalister och medier.

Även om hot och hat mot journalister har legat på en jämn hög nivå under de senaste åren har Trump påverkat arbetsmiljön för yrkeskåren, menar hon.

– När journalister har fått en kamera slängd i marken är det en situation som Trump har bidragit till. Vad han har sagt påverkar vad folk tycker i Sverige och hur politiker tycker att de kan uttrycka sig. Det är olyckligt, säger Ulrika Hyllert.

När det gäller tilltron till medier tror hon inte att Trumps påverkan har varit så stor.

– Det har pratats om att tilltron till medier skulle sjunka men man ser inga siffror på att det skulle vara så. Däremot diskuteras medier och journalistik mer.

Politiker måste stå upp för journalistiken

Ulrika Hyllert menar att det framåt är viktigt att fortsätta förklara varför det är viktigt med fria medier.

– Det som har hänt i USA är allvarligt eftersom USA är en demokrati. Men man måste tro att det går att hitta tillbaka till något bättre. Det gör vi genom att hela tiden förklara varför journalistik är en förutsättning för en demokrati och hur det hänger ihop.

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert säger att hot och hat mot journalister legat på en hög nivå under Donald Trumps tid som president.

– Det kan inte journalister göra själva, utan det måste vi göra ihop med andra organisationer och samhällsaktörer. Politiker behöver också stå upp för att journalistik är en förutsättning för demokrati, säger Ulrika Hyllert.

Lars Nord är medieforskare och professor i politisk journalistik och kommunikation vid Mittuniversitetet. Han säger att omvärlden blir tryggare med en president som erkänner den demokratiska ordningen med pressens fria roll som oberoende granskare.

Det pratas om att tilltron till medier skulle sjunka men man ser inga siffror på att det skulle vara så

– Trump accepterade inte mediernas uppdrag. Nu har man en president som rimligen kommer att göra det. Det tror jag gör att omvärlden drar en lättnadens suck. Att ha en president som aldrig uttalar mediernas betydelse för demokratin har skapat en oro, säger Lars Nord.

Han menar att förtroendet för medier sjönk i USA under Trumps tid som president, men att vi inte kan se samma utveckling i Sverige.

– Jag tror att synen på medier kommer att stabiliseras. Det finns inte samma motvikt i USA mot de polariserade medierna som det gör i Sverige och därför ser vi en större polarisering i USA, säger Lars Nord och syftar då på att USA inte har public service och samlade massmedier som konsumeras av många på samma sätt som i Sverige.

Tidningsdöd grogrund för propaganda

Karin Pettersson är kulturchef på Aftonbladet och inne på samma spår.

– I USA finns en tidningsdöd som sprider sig och många har ingen tidning nära sig. Samtidigt har Trump och högerpolitiska falanger haft en stark propaganda i sociala medier. Därtill finns stora ekonomiska och sociala klyftor och ingen gemensam offentlighet att utgå ifrån.

Karin Pettersson menar att det är en vanlig missuppfattning att det har skett en polarisering i USA. Hon anser att det är högermedia som har radikaliserats och lämnat de vanliga ramarna för journalistik.

Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet, säger att avsaknaden av en gemensam offentlighet i USA har bidragit till framväxten av en högerradikal rörelse.

– Det är en radikalisering av en högerpolitisk falang vi ser, säger Karin Pettersson.

Hon menar att vi i Sverige också har en kris för journalistiken, men att det mer beror på att den annonsfinansierade journalistiken är hårt prövad.

Att ha en president som aldrig uttalar mediernas betydelse för demokratin har skapat en oro

– Vi har också färre lokaltidningar, men vi har en större gemensam offentlighet. Människor tar del av samma information vilket är en motkraft till polarisering, säger hon.

Men också i Sverige finns en allt starkare extremhöger som presenterar en alternativ verklighetsbeskrivning, menar Karin Pettersson. Vad det innebär framåt att Joe Biden är ny president är svårt att veta.

– I USA har det diskuterats att medierna har tjänat mycket på Trump. Det har varit ett stort intresse för all dramatik i politiken, det har genererat fler tittare och läsare. Jag kan tänka mig att siffrorna går ner om det blir ett mer normalt politiskt samtal.

– Samtidigt som Trump har varit en otrolig läsar- och tittarmagnet blir det skön att andra frågor får ta plats. Jag tror också att FOX News funderar mycket på hur de ska positionera sig.

Uppsving för medier med ideologiska förtecken

Om vi blickar framåt tror Karin Pettersson att vi kommer att fortsätta få se en större högerpolitisk rörelse som utmålar traditionella medier som fiender.

– Det har inte bara skett under Trump utan går att se i hur SD uppfattar traditionella medier på ett annat sätt än andra. Det är ett resultat av opinionsarbetet som högerextrema medier har gjort.

Framåt tror Karin Pettersson att vi kommer att få se fler journalistiska initiativ som utgår från engagemang och identitet.

– Jag kan tänka mig att vi får se fler initiativ med tydligt ideologiska förtecken. ETC gör ett jättebra jobb i den genren, men jag tror att vi kommer att få se fler exempel.

Det är en radikalisering av en högerpolitisk falang vi ser

Lars Nord delar Karin Petterssons syn på att synen på public service har blivit mer polariserat.

– De som står långt till höger visar ett mindre förtroende för medier, där syns en skillnad. Det har vi inte sett tidigare i Sverige. Det är främst SD-sympatisörer som har ett lägre förtroende för public service, säger han.

Misstron mot medier försvinner inte över en natt

Lars Nord menar att det också i Sverige finns medier som tydligare visar sin ideologiska inriktning även om det inte är en återgång till partipress.

– Hit hör exempelvis Bulletin eller riksdagspartier som startar egna mediekanaler.

Lars Nord menar att det är rimligt att tro att misstron mot medier till viss del kan finnas kvar ett tag.

Lars Nord, medieforskare och professor i politisk journalistik och kommunikation vid Mittuniversitetet, tror att Joe Biden kan skapa ökat förtroende för mediebranschen.

– Den försvinner ju inte över en natt. Men om misstron inte fortsätter att eldas på och det lär ju inte Biden göra, kan den rörelsen tappa fart och medierna få bättre villkor att arbeta i. Det handlar också om vad Trump kommer att göra härnäst, säger Lars Nord och fortsätter:

– Om han kommer tillbaka till scenen så är detta en bärande del i hans argumentationen att etablissemanget och de stora nyhetsmedierna är emot honom.

– Det handlar också om hur Biden lyckas med ekonomin, vaccinationen och hur allt utvecklas. Har han stora framgångar så påverkar det opinionen långsiktigt, säger han.

28 jan 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan