– Pressfriheten i världen har försämrats de senaste åtta, nio åren sedan vi började mäta enligt den metod vi använder i dag. Och 2020 kan vi konstatera att pandemin har slagit hårt mot pressfriheten.
Det sade Erik Halkjaer, ordförande för svenska Reportrar utan gränser, på ett seminarium på måndagen med anledning av den internationella pressfrihetsdagen.
Erik Halkjaer, ordförande för svenska Reportrar utan gränser.
Copyright/foto: Melker Dahlstrand.
Varje år presenterar Reportrar utan gränser ett pressfrihetsindex. Enligt indexet för 2021, som släpptes i april, är det bara 12 länder i världen som har en bra pressituation.
– I övrigt finns 132 länder där oberoende journalistik blockeras, helt eller delvis, konstaterar Erik Halkjaer.
Orsakerna bakom är såväl auktoritära regimer som teknologiska förändringar som försämrar pressfriheten, med techjättarna som konkurrerar med medierna. Ekonomiska utmaningar och en förtroendekris i världen för journalistik är andra orsaker.
– Det finns också en geopolitisk kris i ex Asien. Kina försöker sprida sin bild av journalistik till andra länder i regionen. Allt detta har försämras under pandemin. Vi har sett ökad censur, där makthavarna har tagit pandemin som förevändning.
Norden, Portugal och Costa Rica toppar
Sverige har gått mot strömmen under det här året, bland annat genom satsningar på lokaljournalistik och ökat presstöd. Förtroendet för journalistiken har också ökat i Sverige i år enligt förtroendemätningarna. Tillsammans med övriga Norden, Nederländerna, Nya Zeeland och Schweiz toppar vi listan över världens bästa pressfrihetsländer.
Men bland tio i topp finns också några mindre väntade länder: Costa Rica är på femte plats i världen och Jamaica på sjunde, båda i en region där pressfriheten blir sämre för varje år. Och så Portugal, som länge har klättrat högre och högre för varje år.
Ungern har tappat 36 placeringar sedan 2013, och närmare 80 placeringar sedan vi började mäta.
Men det är inte något av dessa länder som får årets pressfrihetspris. I stället går det till Ungern, och till en oberoende nyhetssajt: Telex.hu.
– Ungern är tyvärr ett land som går bakåt, säger Erik Halkjaer. De har tappat 36 placeringar sedan 2013, och närmare 80 placeringar sedan vi började mäta. Regeringen i Ungern motverkar aktivt pressfriheten. Det är också därför som vi i år delar ut årets pressfrihetspris till den ungerska nyhetssajten Telex.hu.
På länk från Ungern berättar de två redaktörerna om hur de startade Telex.hu så sent som i oktober, efter att regeringens ägarinflytande hade ökat på deras tidigare nyhetssajt Index.hu. Chefredaktören sparkades i somras, och journalisterna sade upp sig i protest. Med hjälp av stort stöd från ungrare och crowdfunding startade de en oberoende och opartisk sajt, Telex.hu i oktober förra året.
På kort tid har man lyckats få 40 000 prenumeranter och bli den största nyhetssajten i ett land där medierna till 80 procent styrs i innehållet av regeringen.
Styr genom ekonomiskt stöd
Inte en enda journalist har dödats i sitt arbete i Ungern under 2020 enligt pressfrihetsindex 2021. Men makten över innehållet i medierna går alltmer i regeringens band, ett sätt är genom rättsväsendet. Ett annat och mycket effektivt sätt enligt bland andra chefredaktörerna på Telex är att koppla ekonomiskt mediestöd till ett löfte från medierna att inte skriva kritiskt om regeringen.
Om läsarna inser att de måste betala för faktabaserade nyheter kanske utvecklingen kan vända
Motiveringen till pressfrihetspriset är bland annat ”att det finns ett stort behov av modiga journalister som liksom Telex.hu tar kampen för pressfriheten”, enligt RSF. När de två redaktörerna får frågan om vad som behövs för att Ungern ska vända utvecklingen är det inte i första hand sitt eget mod de tar upp.
– Kanske om EU agerar, och läsarna. Om läsarna inser att de måste betala för faktabaserade nyheter kanske utvecklingen kan vända, menar Veronika Munk, en av Telex två chefredaktörer.
– Människor måste fortsätta kämpa. För demokratin försvagas hela tiden.