Martin Wästfelt: ”Vi vill komma bort från skyttegravskriget” Martin Westfält, förhandlingsledare PTK, har att tampas med frågan om saklig grund, som blivit något av en gordisk knut i de pågående las-förhandlingarna. Foto: Karin Wesslén / TT

Martin Wästfelt: ”Vi vill komma bort från skyttegravskriget”

Las-förhandlingarna LO och PTK har olika utgångspunkter i förhandlingarna med Svenskt Näringsliv om anställningsskydd och omställning. LO har en stramare hållning och tänker bland annat inte gå med på några förändringar av begreppet saklig grund vid uppsägning.
Göran Jacobsson
27 aug 2020 | 13:41
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

I våras uttryckte PTK:s förhandlingsledare Martin Wästfelt oro över att det skapats låsningar inför förhandlingarna sedan flera LO-förbund och några PTK-förbund förklarat att de inte kan tänka sig att ändra på begreppet saklig grund.

Nu förklarar Marin Wästfelt att han inte vill recensera andras ställningstaganden och han säger:

– För oss i PTK är det viktigt att det finns en saklighetsprövning och att arbetsgivarna inte ensidigt kan bestämma.

Han säger att det i alla förhandlingar finns gränser och det finns en mängd utgångspunkter som facket enats om.

– Det är bedömningsfrågor och går inte exakt att kommentera. För att göra sådana bedömningar har vi PTK:s förhandlingschefsgrupp, som fortlöpande diskuterar innehållet i förhandlingarna.

Den gordiska knuten

LO:s förbund enades på sitt representantskapsmöte för två veckor om riktlinjer för sina förhandlare. Beslutet innebär alltså att LO inte tänker gå med på några förändringar av reglerna för saklig grund för uppsägning.

Saklig grund

Saklig grund för uppsägning. Lagen om anställningsskydd säger att en uppsägning måste vara sakligt grundad. Det kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. Personliga skäl kan bland annat vara låg prestation, samarbetsproblem, arbetsvägran och olovlig frånvaro.

+ Expandera

LO vill heller inte gå med på att göra tvingande regler i Lagen om anställningsskydd förhandlingsbara.

Martin Wästfelt förklarar att PTK:s mål med förhandlingarna är att fackets medlemmar ska kunna stärka sin ställning och sin anställningsbarhet under hela arbetslivet och att det ska finnas ekonomiska möjligheter att utbilda sig vidare.

När det gäller anställningsskyddet vill PTK ha ett rättssäkert system, där arbetsgivarna inte har fri uppsägningsrätt. Strävan är att hålla liv i förhandlingstraditionen och skapa en ny modell där de jämbördiga parterna förhandlar.

Även om många arbetsgivare upplever det som svårt att säga upp tror jag inte motsättningarna är så stora

Martin Westfält, förhandlingsledare PTK.
Foto: Karin Wesslén / TT

Förhandlingarna började för en dryg vecka sedan. Parterna har träffats tre gånger under den första veckan.

– Vi vill komma bort från skyttegravskriget. Även om många arbetsgivare upplever det som svårt att säga upp tror jag inte motsättningarna är så stora. Jag tänker mig att vi ska skapa något som är tydligare men ändå rättssäkert, säger Martin Wästfelt.

Bakgrund

Hårdare krav på prestation för att behålla jobbet. Enklare att säga upp någon för samarbetsproblem. Och större krav på skötsamhet. Det är exempel på möjliga förändringar av saklig grund för uppsägning som finns beskrivna i en av de rapporter som ligger till grund för förhandlingarna mellan Svenskt Näringsliv, PTK och LO om omställning, trygghet och reglerna för anställningsskydd.

Fack och arbetsgivare har arbetat fram tre rapporter. De tar upp anställningsskydd, omställning och arbetslöshetsförsäkring. Rapporterna presenterades i början av juni och är nu utgångspunkt för förhandlingarna.

Fack och arbetsgivare skriver i en gemensam inledning till rapporterna att man inte är överens om något ännu. Parterna tänker sig också att deras överenskommelse ska leda till förändringar av lagstiftningen.

Den gemensamma förhoppningen är att skapa anställningsregler som ökar arbetsgivarnas möjlighet att ha rätt bemanning och göra det tydligare både för arbetsgivare och anställda vad som kan leda till uppsägning. Tillsvidareanställning ska få en starkare ställning i förhållande till andra anställningsformer. Allmän visstid ska avskaffas.

Målet för omställningen är att forma ett bättre system, som även ska omfatta dem som inte är tillsvidareanställda. En särskild omställningsorganisation för dem som inte omfattas av kollektivavtal ska också byggas upp.

Tanken är att uppsagda ska få ett nytt arbete och verksamheten ska betalas med arbetsmarknadsavgiften och den allmänna löneavgiften.

Den tredje rapporten handlar om en ny a-kassa. Idén är att ersätta dagens arbetslöshetsförsäkring med en a-kassa som bygger på kollektivavtal.

+ Expandera

Företrädarna för Svenskt Näringsliv, PTK och LO träffas på Svenskt Näringslivs kontor och det berättas att man följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

I de direkta förhandlingarna representeras PTK av Martin Wästfelt och Camilla Frankelius från Sveriges Ingenjörer. De andra två organisationerna har två personer vardera som deltar i de direkta förhandlingarna. Till förhandlingsgruppen är en grupp jurister knutna. PTK har också sin förhandlingschefsgrupp på plats och en egen grupp jurister.

– Arbetet är igång och jag tänker inte säga något om förhandlingarnas innehåll. Aktiviteten är dock  mycket hög för många hos PTK och hos PTK:s medlemsförbund, säger Martin Wästfelt.

LO och PTK företräder 2,2 miljoner privatanställda. Hälften av dem är tjänstemän och det är ungefär 1,8 miljoner av de anställda som har tillsvidareanställning. Det finns dessutom drygt 600 000 privatanställda som inte omfattas av kollektivavtal.

Enade mot lagstiftning

LO, PTK och Svenskt Näringsliv är överens om att det är bättre att sluta avtal än låta lagstiftarna styra över reglerna för anställningsskydd och omställning.

– Vår arbetsmarknadsmodell bygger på kollektivavtal. Avtal är effektivare och smidigare än lag för att hitta lösningar på arbetsmarknaden. Politiska beslut tenderar att bli hattiga medan avtal ger större långsiktighet.

– I vissa frågor som kompetensutveckling och omställning är det svårare för lagstiftare att finna lösningar.

Tanken är att ett avtal ska vara klart till sista september, då lönerörelsen drar igång. Förhandlarna har alltså en dryg månad på sig att komma överens om frågor som diskuterats av parterna i decennier. Martin Wästfelt är dock optimistisk.

– Ett avtal ligger inom det möjligas ram. Vi har utrett tillsammans och var för sig. Det här är frågor vi kan.

Dessutom lyfter han fram de tre rapporter som fack och arbetsgivare arbetat fram under våren.

– Arbetet med dem har varit ett stort framsteg. Det är ett omfattande underlag där vi ringat in möjliga lösningar.

Arbetsvärlden har sökt LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl. De vill dock inte uttala sig om de pågående förhandlingarna.

Las-utredningen

1 juni presenterade Gudmund Toijer sin utredning. Den innehåller förslag om anställningsskydd och omställning.

Utredningen är ett resultat av Januariavtalet och den tar bland annat upp förslag om fler undantag från turordningsreglerna i LAS samt förslag på att arbetsgivarna ska ha större ansvar för de anställdas kompetensutveckling och omställning.

Martin Wästfelt, Unionens och PTKs förhandlingschef, kritiserade utredningens förslag om fem undantag från turordningslistan, att det inte ska gå att ogiltigförklara en uppsägning och att skadestånd ersätter möjligheten att få tillbaka jobbet.

Om Svenskt Näringsliv, PTK och LO inte kommer överens om förändringar av uppsägningsregler och omställning kan riksdagen ändra lagstiftningen med utredningen som utgångspunkt.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark har dock sagt att utredningens förslag har en kraftig slagsida till arbetsgivarens fördel. Hon anser att förslagen behöver justeras om regeringen ska gå vidare med utredningens förslag.

+ Expandera
Göran Jacobsson
27 aug 2020 | 13:41

Relaterad läsning

Visa artikelns 4 kommentarer
Kommentera
  1. Av Tobias 27 aug 2020:

    Politisk inblandning skapar ännu mer kaos. Dags för den samlade fackföreningsrörelsen med förbunden att utlysa generalstrejk! Inget mer fjäskande för inkompetenta politiska sakkunniga och dess chefer.

    Men som vanligt viker man ner sig och struntar i sina medlemmars åsikt i frågan.

    • Av Tobias 28 aug 2020:

      Dessutom … om vi återigen förhandlar och går med på försämringar för att eventuellt undvika en lagstiftning som är ännu sämre så kommer de att tänka ”Oj, så billigt vi fick detta, då provar vi med …”.
      Ja, vad tror ni blir nästa sak de går efter när de märker att det är gratis att ta från arbetarna?
      OB?
      Semestern?
      A-kassan?
      Sjukpenningen?
      Så länge det är gratis kan du i alla fall vara helt säker på att de kommer att fortsätta att försöka.

      För mig personligen så måste jag ta mitt medlemskap under omprövning om vi återigen förhandlar oss fram till försämringar.
      Strejkförsämringarna var tillräckligt svårsmälta för mig. En gång till blir omöjlig att svälja.
      Stärkta av framgången med strejkrätten beslöt sig Svenskt Näringsliv och dess underhuggare att gå efter lagen om anställningsskydd, LAS.

      Att gå in i förhandlingar när det ligger ett lagförslag som är rena våta drömmen för arbetsköparsidan är helt enkelt inte rätt läge att börja förhandla.

      I Frankrike masstrejkade man i 38 dagar mot Macrons planer på att höja pensionsåldern. Och vann!
      Och det var en dubbel seger – inte bara stoppade det den höjda pensionsåldern – det skickade också ett väldigt tydligt budskap: ”Ska du försöka ta ifrån oss så får du vara beredd på att det kommer kosta.”

      I Sverige startade facken en namninsamling. Inget fel på det. Men speciellt dyrt för kapitalet var det inte. Det är i ljuset av detta man måste se förhandlingarna om anställningstryggheten.

      Det finns nämligen ingen moral i kapitalismen. Om ett företag slutar med något moraliskt förkastligt så är det enbart för att de bedömer att det är bättre för deras affärer. Så vad man behöver se till är att det kostar pengar att bete sig illa. Väldigt mycket pengar.

  2. Av Tobias 6 sep 2020:

    Här skrev jag en kommentar för 2 veckor sedan och den låg ute i 1 vecka. Och alla tvitterkommenterare har sina inlägg kvar.

    Nu funderar man på var denna kommentar finns?
    Ok, den var kritisk mot las-förhandlingarna och dess följdverkningar, men var den så besvärlig så att man på ArbetsVärlden kände sig tvingade att ta bort (censurera) kommentaren?

  3. Av Tobias 8 sep 2020:

    Har våra förbundsledningar glömt att styrkan i en fackförening i sista hand helt beror på vår förmåga att strejka?

    Anser ledande förbundsföreträdare i slutändan att det är viktigare att rädda den socialdemokratiska ledningens januariöverenskommelse än att stå upp för grundläggande fackliga rättigheter?

    Vi vill inte tro det, men tystnaden gör det nödvändigt att ställa denna fråga öppet.

    Tage Erlander sade i en kommentar om metallstrejken 1945 insiktsfullt att ”[d]et kanske är så att arbetarrörelsen en gång per generation behöver en stor strid”.

    Nu är det länge sen sist, så länge att många glömt vad arbetarrörelsen förmår när vi håller ihop och tar kampen.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar