The Economist: Sverige bäst på att krossa glastaket Svenska kvinnor är bäst på att krossa glastaket, enligt The Economist. Mamma och barn leker i en lekpark i Hallstavik. Foto: Fotograferna Holmberg / TT

The Economist: Sverige bäst på att krossa glastaket

Sverige tar guldet år 2025 i The Economists rankning av bästa länder för arbetande kvinnor. Det är en plats som Island lagt beslag på de senaste två åren.
7 mar 2025 | 11:45
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

”Glastaksindex” brukar presenteras inför internationella kvinnodagen 8 mars. The Economists årliga granskning rangordnar 29 OECD-länder på tio variabler som lön, utbildning, föräldraledighet och representation på chefsnivå. Som vanligt dominerar nordiska länder toppen, medan Turkiet, Sydkorea, Japan och Schweiz når bottenplaceringar.

Sveriges topplacering i år beror på att vi kniper förstaplatsen rörande kvinnor i chefspositioner (43,7 procent) och i antal kvinnor i parlamentet (46,7 procent). Här har Island halkat ner eller stått stilla. Sveriges höga andel kvinnliga chefer utmanas främst av USA och Polen. Däremot intar Sverige en mer genomsnittlig position när det gäller kvinnor i företagsstyrelser (37,7 procent).

Kvinnor mer välutbildade

I Sverige, Finland och Israel arbetar kvinnor i hög utsträckning på den formella arbetsmarknaden. Där faller Island tillbaka något i år. Med lönen är det däremot sämre, medan svenska löneskillnader mellan könen står och stampar, så sjunker de dramatiskt på Island. I Australien och Japan ökar istället löneskillnaderna i år.

Högre utbildning domineras sedan lång tid av kvinnor i de flesta OECD-länder. 45 procent av kvinnorna och 37 procent av männen tar en universitetsexamen. Sverige har en av världens största skillnader där gapet mellan kvinnors och mäns deltagande i högre utbildning.

Halva inkomsten på barnomsorg

Antalet betalda föräldradagar är ganska genomsnittligt i Sverige. Längst betald ledighet har föräldrar i Ungern och Slovakien. Däremot har vi svenskar en relativt låg kostnad för barnomsorg sett till vår disponibla inkomst (5 procent). Tyskland, Österrike och Italien har ännu lägre kostnad än Sverige. I botten återfinns Schweiz där hushållen får punga ut med nästan halva, 46 procent, av sin disponibla inkomst på barnomsorg. Även amerikanska och Nya Zeeländska föräldrar möter höga kostnader för barnomsorg.

Utvecklingen i de flesta länder har gynnat jämställdheten, visar The Economists sammanställning som funnits i tretton år.

7 mar 2025 | 11:45

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev