Vision har som första förbund valt att ersätta ordet ”tjänsteman” med ”tjänsteperson”. Det står klart efter att en motion från avdelningar och klubbar i 19 kommuner på västkusten passerat kongressen som hölls förra helgen.

– Det var en seger. Språket är viktigt och kan cementera könsnormer. Manlighet som norm har koppling till att kvinnodominerade yrken, som socialtjänsten där jag själv jobbar, har lägre löner, säger Reagan Andersson, som till vardags är kurator i Stenungsund och ordförande för Visions avdelning där.
Han tycker inte att begreppet tjänsteperson är kontroversiellt, mer självklart.
Kan det leda till motreaktioner på arbetsplatsen?
– Det räknar jag med. Sedan finns säkert en stor grupp som inte reflekterat över detta, men diskussioner föranleder väl att människor tänker till. Och det är ju bra, säger Reagan Andersson.
Tjänsteperson har blivit vanligare
Och tjänsteperson har blivit vanligare.
En orsak är att Feministiskt Initiativ (FI) för sju år sedan hade mandat i 13 olika kommuner, och då la fram motioner om att ersätta ord som tjänsteman och nämndeman till ord som slutar på -person.
Google-träffar
- I dagsläget får tjänsteman 1 950 000 träffar på Google.
- Medan tjänsteperson får 51 800.
I några kommuner gick det igenom, som i Malmö och Uppsala (efter revidering, båda begrepp kan användas). I andra inte, som i Umeå.
Men enligt ett examensarbete i svenska vid Södertörns högskola har ”tjänsteperson” ökat i kommunerna, medan ”tjänsteman” minskat. Även i Umeå där förslaget inte röstades igenom.
Även organisationer som Röda korset och Sveriges kommuner och regioner (SKR) använder sig av tjänsteperson.
Ombudsman svårare – ”bara inte ombudshen”
Motionärerna från Vision vill också att förbundet ska hitta ett könsneutralt ord för ombudsman. På kongressen beslutades att förbundsstyrelsen får tid på sig att hitta det ordet.
Att ändra ombudsman är mer kontroversiellt, enligt Reagan Andersson. Särskilt bland de som är ombudsmän.
– Alla är inte jätteglada, och mer bekymrade om det får en inverkan på deras tjänst. En ombudsman sa ’bara det inte blir ombudshen’.

Språkprofessor Karin Milles vid Södertörns högskola, som är specialiserad på genus och språk, håller regelbundet kurser för anställda på LO om jämställt språk. Hon känner igen motviljan från ombudsmän att få en ny titel.
– De har väldigt svårt att hitta ett nytt ord just där. Det finns så mycket historia, kultur och status i begreppet. Det är också en mindre grupp som med stolthet säger att de är ombudsmän. Och det är en grupp som verkligen kan sätta klackarna i backen och säga nej.
”Kan inte bara vänta sig att tjänsteman försvinner”
Tjänstemän/tjänstepersoner är en enorm grupp. Om man bara ser till TCO, den fackliga centralorganisation för tjänstemän, är över en miljon människor med i något av medlemsförbunden. Exakt hur många människor den brokiga skaran tjänstemän rymmer är oklart, men den växer.
– Tjänsteman hör ju till offentlig svenska, det är en tjänstebeteckning. Det är ett gammalt begrepp som finns omnämnt i väldigt många dokument. Man kan inte bara förvänta sig att det försvinner. Jag är ju tjänsteman till exempel och det står på mitt anställningsbevis. Så det är inte konstigt att det går lite segt.
Hon nämner andra begrepp som gått mer sömlöst, vi pratar inte om lärarinnor längre till exempel. Talesperson i stället för talesman gick också snabbt.
Medan riksdagsledamot var något av en process under 1900-talet. Kerstin Hesselgren, första kvinnan i riksdagens första kammare år 1921, blev till exempel tilltalad som herre.
Enligt Karin Milles handlar det delvis om hur etablerade begreppen är. Och när det kommer till tjänstebeteckningar, som tjänsteman eller lärare, måste man få med sig hela gruppen.
Hon nämner att sjuksköterskorna till exempel inte gick med på en ändring, då blev det inget.
Tjänsteperson lättare att förstå
Den offentliga svenskan ska vara ”vårdad, enkel och begriplig”. Det är också ett starkt argument för att använda sig av tjänsteperson i stället.
– Tjänsteperson är mycket mer begripligt än tjänsteman. Tjänst är luddigt i sig, så hänger man på ett ’man’ och gör det ännu värre. Att lära in att ’man’ också betyder ’oavsett kön’ blir lätt förvirrande, säger Karin Milles.
Den andra stora betydelsen är symbolvärdet, säger hon.
– Vi är ju väldigt många tjänstemän, eller tjänstepersoner, i Sverige. Över hälften är ju säkert kvinnor. Så varför har vi inte ett könsneutralt ord för något som är så vanligt?
Det här med att ”man” kommer från fornnordiskans ord för människa då, som ju är neutralt?
– Absolut, men väldigt få har de kunskaperna i dag. Det spelar ingen roll när man läser ordet i dag.
Vad använder du själv?
– Jag varierar beroende på situation. Det är väldigt sällan som jag på ett genuint sätt pratar om min tjänstebeteckning. Men under föreläsningar säger jag ’tjänsteperson’, men förtydligar att jag menar tjänsteman.
”Sätter oss på kartan som feministiskt förbund”
Från Visions håll kan man i dagsläget inte säga när eller hur ändringen kommer att gå till.
Förbundsstyrelsen som ska genomföra språkbytet ses för första gången i slutet av månaden, enligt presstjänsten och har inte hunnit komma någonstans i frågan.
– Det finns ett väldigt starkt signalvärde för förbundet att gå ut och ta striden. Det sätter oss på kartan som feministiskt förbund, säger Reagan Andersson.