Journalistikprofessor Gunnar Nygren. Foto: Ingemar Björling.
Journalistikprofessorn Gunnar Nygren vid Södertörns högskola har följt förändringarna av journalistyrket i många år, både genom andras forskning och egna studier av svenska journalister. Redan 2008 beskrev han bland annat digitaliseringens påverkan på journalistyrket i boken: ”Yrke på glid – om journalistrollens de-professionalisering”.
Var finns de största förändringarna i journalistyrket just nu på grund av digitaliseringen?
– Den allra största förändringen i arbetet är att journalistik har gått från en enkelriktad process med bestämda deadlines till en ständigt pågående process med ständiga deadlines, säger Gunnar Nygren. Innehållet förändras hela tiden i dialog med andra, och skriver journalisten fel får man veta det direkt.
– Det här gör också att den journalistiska auktoriteten med makten över innehållet urholkas när man måste släppa ifrån sig en del av auktoriteten.
Gunnar Nygren säger att den här minskade makten är den del i det har kallar för kallar en de-professionalisering av yrket. Från 1970-talet och några decennier framåt hade yrket i stället kännetecknats av en stark professionalisering, med en ny journalisthögskola och yrkesetiska regler för journalister. Journalisterna fick också en tydligare roll som granskare av makten som ”den tredje statsmakten”.
Yrket breddas
Digitaliseringen och minskade ekonomiska resurser har också minskat den tidigare arbetsdelningen. Skrivande specialreportrar blir allmänna multijournalister.
– De ska både skriva en text, plocka fram en bild, bearbeta den – som man kanske själv har tagit – för att lägga in texten på ett blockat utrymme och skriva rubrik. Det är fokus på produktionsdelen, och journalisten måste behärska alla delar av processerna på olika plattformar. Samtidigt är man färre på redaktionerna.
När allt mer av arbetstiden ägnas åt produktion i olika plattformar, ”outputen”, minskar tiden för det som kanske främst påverkar kvaliteten, ”inputen”.
– Samtidigt finns det mycket mer information tillgängligt via internet i dag som gör att arbetet går snabbare, konstaterar Gunnar Nygren.
Suddigare gränser
Antalet journalister i traditionell mening har minskat, men med hur mycket är svårt att veta. Gunnar Nygren säger att en del av utvecklingen i branschen innebär en allt större gråzon mellan journalistik, information och PR, där journalisterna går in och ur de olika områdena.
– Våra uppföljningar på Södertörns högskola av vart studenterna tar vägen visar att ungefär 60 procent härifrån arbetar med journalistik efter utbildningen. Men av dem är det många som jobbar med kundtidningar, och på företagens informationsavdelningar. De arbetar visserligen med journalistiska verktyg, men inte med journalistik så som jag definierar det.
Yrkets gränser har helt enkelt blivit mycket suddigare åt alla håll, när det gäller teknik och produktion, i relation till information och PR och i relation till företagens ekonomiska mål.
– Om man ska kunna tala om journalistik i framtiden tror jag det är viktigt att man bär med sig de värderingar som har utvecklats inom yrket: Oberoende, granskning, integritet och ett publicistiskt ansvar.