Techbranschen går fram med krav på att skala ned förhandlingsplikten med facket. I frågor som inte gäller större omorganisationer och uppsägningar tycker arbetsgivarna att det räcker med att bara informera personalen. Det är ett av de krav som TechSverige nu ställer på motparterna Unionen, Sveriges Ingenjörer och Akavia i förhandlingarna om nytt kollektivavtal.
– Vi tycker att medbestämmandelagen är en grundbult för den svenska modellen och det är problematiskt att ta bort. Medarbetarinflytande och välbalanserad lokal facklig representation borgar för god demokrati och kvalitetssäkring av beslut, säger Ola Sundström, en av Sveriges Ingenjörers förhandlingschefer som på tisdagen tog emot motpartens krav.
Facken: försöker flytta makt till företagen
Förhandlingsplikt i frågor om förändringar i företagens verksamhet och anställdas villkor följer av Medbestämmandelagen. Men enligt TechSveriges förhandlingschef Einar Humlin är ett långtgående fackligt medbestämmande något som avskräcker företag i branschen från att teckna kollektivavtal.
Medan facken kallar kravet för ett sätt att nagga den svenska modellen i kanten och flytta över makt från anställda till företagen har TechSverige en annan syn.
– Det är ett sätt att anpassa den svenska modellen för vår bransch så att fler företag blir medlemmar och tecknar avtal. Förslagen ska inte ses som att vi ska flytta makt utan som ett sätt värna modellen, säger han.
Facken nobbar kravet
Som Arbetsvärlden tidigare rapporterat har medbestämmandet kommit att vålla tvister mellan fack och arbetsgivare i techbranschen. Förslag på att skära i förhandlingsplikten drevs av arbetsgivarorganisationen Almega redan i förra avtalsrörelsen. Vid tillfället var TechSverige ett av medlemsförbunden och ställde då de mest långtgående kraven på området. I år återkommer kravet bredare och har även lyfts av branschens tredje arbetsgivarorganisation TechAlliance i industriavtalsförhandlingarna.
Men här säger Sveriges Ingenjörer stopp.
– För oss är det en icke-fråga. De har beslutsrätt, men de har en skyldighet att förhandla och lyssna på de anställdas representanter. Det vi tycker att man gör är att försämra det vi byggt upp tillsammans i form av den svenska modellen. Vi ser inte med blida ögon på det, säger Camilla Frankelius, fackets förhandlingschef.
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt delar hennes analys.
– Ett skäl till att man vill gå med i en facklig organisation är att man vill ha ett fackligt inflytande. Det är en mycket stark drivkraft att man inte vill att arbetsgivaren ska bestämma helt själv. Att ta bort det som medlemmarna eftersträvar skulle vara kontraproduktivt, säger han.
Techsverige stänger dörren till arbetstidsförkortning
Men lika bestämda som facken är på den punkten, lika definitivt uttrycker sig TechSveriges förhandlingschef mot fackens krav på arbetstidsförkortning.
– Vi blev förvånade över kravet på arbetstidsförkortning som vi parter varit överens om inte är gångbart i branschen. Det är inte spelbart för vår del. Alla arbetsgivarorganisationer i Svenskt Näringsliv har ställt sig bakom inställningen att arbetstidsförkortning inte är gångbart. Vi backar upp den, säger Einar Humlin.
Längden på avtalet splittrar
Men det är inte den enda punkt där parterna som den sista mars ska vara överens om ett nytt avtal inte är överens om idag. Facken vill ha ett ettårigt avtal. De är visserligen med på att behålla det sifferlösa avtal som råder idag. Men de vill ha garantier på löneökningar i nivå med märket om företag och fack inte kommer överens lokalt.
Arbetsgivarna vill ha bort sådana skrivningar och få till ett avtal utan utgångsdatum.
– Vi har en annan ideologisk utgångspunkt. Vi vill ha ett långsiktigt avtal där vi vill stötta företagen att driva professionella löneprocesser med givna spelregler, säger Einar Humlin.
Än så länge har parterna bara växlat krav. Förhandlingarna inleds i skarpt läge under nästa vecka.