Nu kan en arbetsgivare i techbranschen med färre än 50 anställda slippa förhandla om vissa frågor som egentligen krävs enligt medbestämmandelagen, mbl. Det räcker nu att informera personalen i ett möte. Men bara om det saknas facklig representation på arbetsplatsen. ”Mbl light” var priset för att facken skulle få in en dags arbetstidsförkortning per år i branschen, när två av tre kollektivavtal är tecknade.
”Som ett första steg känns det bra och mer likt det som företag utan kollektivavtal har att förhålla sig till.”, skriver Einar Humlin, arbetsgivarorganisationen Tech Sveriges förhandlingschef till Arbetsvärlden.
Han hoppas nu att fler företag i branschen ska vara beredda att teckna kollektivavtal.
Facket igår: ”Försämring av svenska modellen”
Redan förra avtalsrörelsen krävde techarbetsgivarna större frihet för företagen att bestämma utan facklig inblandning. I år letade det sig in i det normerande industriavtalet efter arbetsgivarkrav på ”mbl light”.
När arbetsgivarorganisationen Tech Alliance presenterade kravet i början av avtalsrörelsen var reaktionerna från facken starkt avvisande. Till arbetsvärlden kallade Unionens Martin Wästfelt idén ”kontraproduktivt” mot medlemmars drivkraft att inte låta ”arbetsgivaren bestämma själv”. Sveriges Ingenjörers Camilla Frankelius anklagade motparten för att vilja ”försämra den svenska modellen” och kallade det en ”icke-fråga”.
Men arbetsgivarna visade samma avvisande inställning till fackets krav på arbetstidsförkortning. De kontrade med krav på att stryka redan vunnen förkortning ur avtalen.
Avtalet mellan facken och Tech Alliance slutade med ett byte tillsammans med ökade möjligheter att förlägga arbete nattetid. Samma lösning infördes sedan i avtalet med, det nu från Almega fristående, TechSverige på torsdagen.
Avtalsförhandlingar pågår fortfarande mellan facken och branschens tredje arbetsgivarorganisation för techbranschen – Almega Innovationsföretagen. Arbetsvärlden erfar att samma lösning även där blir den sannolika slutprodukten.
Facket idag: ”Förstärker mbl-frågorna”
– Den lösning, som vi nu slutit avtal om, ser vi som en förstärkning av mbl-frågorna. Framförallt på de arbetsplatser där vi inte har fackligt förtroendevalda, säger Camilla Frankelius.
Att ni nu öppnat för den här lösningen, innebär det att vi kan få se vidare MBL-lättnader framgent eller är det stopp här?
– Jag ser inga lättnader. Det är en fråga som inte går att svara på idag. Det finns inga krav och yrkanden från någondera part i nuläget på det, säger hon.
”Tummar inte på medbestämmandet”
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt förklarar att arbetsgivarna fick kompromissa rejält med sina krav. Bland annat skulle den förenklade formen inte bara gälla på små företag utan i praktiken på alla.
Inte heller fick TechSverige igenom kravet på att slippa förhandla oavsett om det fanns fackligt ombud eller ej.
– Vi tar inte bort inflytandet. Hade vi gått med på kraven hade det blivit så. Nu är jag övertygad om att vi istället kommer att få fler förtroendevalda. Det jag gav uttryck för [i Arbetsvärlden] var att man vill bli medlem för att bland annat få medinflytande. Det tycker jag att vi har skyddat, säger Martin Wästfelt efter avtalstecknandet.
Enligt grunduppgörelsen måste ”viktigare” förändringar som påverkar medlemmarnas arbetsvillkor, såsom outsourcing och omplacering fortfarande förhandlas.
Fakta: Lokalt samverkansavtal (”mbl light”)
Det finns tre arbetsgivarorganisationer som organiserar företag i Techbranschen: Tech Alliance, Tech Sverige och Almega Innovationsföretagen.
Två av tre har nu tecknat avtal om lättnader i medbestämmandelagens förhandlingsplikt.
Enligt överenskommelsen behöver arbetsgivare med färre än 50 anställda inte förhandla alla frågor som annars följer av medbestämmandelagen.
Det gäller bara om det varken finns fackklubb eller arbetsplatsplatsombud på företaget.
Ett företag som uppfyller kriterierna ovan kan aktivera förhandling med facken om ett ”lokalt samverkansavtal” som reglerar vilka frågor som fortfarande måste förhandlas.
Om ett sådant inte aktiverats får inte ett företag genomföra följande förändringar utan mbl-förhandling med facket: nedläggning, överlåtelse av delar av verksamheten/outsourcing, ändringar i arbetsvillkoren för fackens medlemmar, omplacering av fackens medlemmar, borttagande av personalförmåner ”av betydande värde”.
Enligt facket kan det dra tillbaka sitt medgivande om samverkansavtal vid missbruk.
Enligt arbetsgivarorganisationen TechSverige är detta inget man erkänner.
Källa: Arbetsvärlden, Kollektivavtal för IT-området mellan TechSverige och Unionen.
Men facket och arbetsgivaren kan komma överens om ytterligare lättnader i ett lokalt samverkansavtal.
Här finns en skrivning som facket ser som den stora vinsten. När arbetsgivaren vill få till ett sådant avtal ges facket också rätt att möta alla anställda på betald arbetstid.
– Den förenklade formen gäller bara på företag utan förtroendevalda. När vi åker ut och träffar alla tjänstemän är vårt mål att få till arbetsplatsombud eller klubb så att vanliga regler istället gäller, säger han.
Inbyggt skydd mot ”union-busting”
Techbranschen är en bransch med en förhållandevis hög skepsis mot fackligt engagemang och även kollektivavtal. Arbetsvärlden kunde förra året avslöja hur Unionen-klubben på Klarna motarbetades. Med det nya avtalet hoppas dock båda parter att det ska bli mer attraktivt i branschen att teckna avtal.
Samtidigt är facken medvetna om att konstruktionen i sig innehåller en risk. Om ett företag föredrar de förenklade reglerna skulle det kunna utgöra ett incitament att förhindra fackligt engagemang på arbetsplatsen.
– Det kan man inte bortse ifrån. Därför har vi byggt in skydd så att den risken är eliminerad genom att vi som förbund har möjlighet att bryta om det inte sköts och fungerar. Det har varit centralt för oss, säger Martin Wästfelt.
Finns det inte fortfarande en risk att fackliga köps ut som på Klarna?
– Den finns alltid. Den är svår att eliminera. Men om något sådant kommer till vår kännedom har vi skapat regler för att säkerställa att det inte kan ske. Då blir det inte aktuellt med förenklad form på den arbetsplatsen. Då ser vi till att åka ut på varenda förhandling, säger han.
Arbetsgivarna kan återkomma om ytterligare lättnader
Men Einar Humlin ser inte att det finns något utrymme för facket att säga nej till ett samverkansavtal. Han är inte heller lika klar med att facken skulle ha rätt att dra tillbaka sitt medgivande om förenklade mbl-regler.
”[Jag] har inte hört att någon skulle anse det vara så – därför är det svårt att kommentera.”, skriver han och tillägger:
”Vi ser mycket låg risk i att inte parterna vid uppkomna frågor skulle kunna lösa dem med facken så som ofta sker på våra avtalsområden inom TechSverige.”
Men avtalet är också under ständig utvärdering, skriver han. Även om TechSverige i nuläget är nöjda upprepar Einar Humlin att arbetsgivarorganisationen ser det som ett första steg på en längre resa.
”Vi ser det som ett steg i rätt riktning och får utvärdera avtalet när det funnits på plats. Har företagen ett fortsatt behov av förenklingar kommer vi såklart återkomma i frågan igen.”, skriver han.