Regeringen presenterade i dag sin jobbsatsning på åtta miljarder kronor i en statsbudget för 2022 som enligt förhandsbesked ska komma med reformer för 74 miljarder. Fokus för hela budgeten har jobben, klimatet, välfärden och brottsbekämpning. Vad gäller arbetsmarknaden är huvudmålen, enligt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) på presskonferensen i dag, att ”alla som kan arbeta ska arbeta, och alla ska vara med och ta Sverige ur krisen”.
– Det är viktigt att se, att vi ska klara två utmaningar samtidigt: dels långtidsarbetslöshet, dels en arbetskraftsbrist, förklarade hon.
Åtta miljarder till stöd och utbildning
Just nu pågår en nyindustrialisering i norra Sverige, och suget efter arbetskraft är stort. De nya satsningarna av Northvolt och SSAB har samtidigt tydliga klimatprofiler, vilket stämmer väl med regeringens politik. Men svårigheterna att hitta arbetskraft växer, både till dessa specifika satsningar och nationellt inom exempelvis IT, vård och skola.
I budgeten för 2022 vill regeringen satsa åtta miljarder bland annat på:
- 425 miljoner kronor på arbetsmarknadsutbildning, och
- ett större utbud av yrkesinriktad utbildning för vuxna som också ska dimensioneras efter efterfrågan på kompetens.
- Kunskapslyftet byggs ut, bland annat med 14 000 platser för att kunna kombinera yrkesutbildning med SFI.
- Reformeringen av Arbetsförmedlingen fortsätter genom en ökning med 1,2 miljarder kronor till matchningstjänster, huvudsakligen hos privata aktörer.
- Arbetsförmedlingen själv föreslås få drygt 500 miljoner tillskott för sina förvaltningskostnader, och
- 701 miljoner kronor för exempelvis subventionerade anställningar för de som står långt ifrån arbetsmarknaden.
- Omställningsinsatserna utifrån parternas överenskommelse om omställning påbörjas: omställningsstöd via Kammarkollegiet föreslås för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal, och de särskilda omställningsstudiestöden ska förberedas under 2022 för att kunna gälla från och med 1 januari 2023. Fullt utbyggt beräknas det kosta mellan sex och nio miljarder kronor om året.
- Vissa lättnader i a-kassan under pandemin vad gäller kraven på egenföretagare som skulle sluta gälla 2022 förlängs. Sex karensdagar i a-kasseförsäkringen (som tillfälligt togs bort tidigare under pandemin) minskas tillfälligt till två karensdagar under 2022.
Saknar permanent höjning av a-kassan
TCO:s ordförande Therese Svanström tycker att det finns anledning av var glad över en del av satsningarna i budgetpropositionen.
– Vi skrev ju tillsamman med LO och Saco till regeringen i somras om behovet av satsningar nu, så det är klart att vi är positiva till bland annat resurserna till subventionerade anställningar och mer till resurser Arbetsförmedlingen.
– Det är en klok satsning – arbetsförmedlare behövs som kan stötta arbetssökande och matcha dem mot utbildningar och anställningsmöjligheter. Även resurser till subventionerade anställningar, som extratjänster, är positivt.
Vi har hela tiden velat att de tillfälligt höjda ersättningsnivåerna i a-kassan ska permanentas, men det kom inga sådana besked i dag. Där är vi förvånade.
Att minska karensdagarna tillfälligt i a-kassan från sex dagar till två, och att förlänga lättnaderna i a-kassan för egenföretagare anser hon är bra. Dock tycker hon inte att satsningarna på arbetslöshetsförsäkringen räcker till.
– Vi har hela tiden velat att de tillfälligt höjda ersättningsnivåerna i a-kassan ska permanentas, men det kom inga sådana besked i dag. Där är vi förvånade. Vi har tagit fram siffror på hur nivån i den svenska arbetslöshetsförsäkringen är i förhållande till en europeisk nivå, och vi ligger inte alls så högt som man kanske skulle kunnat tro.
Efterlyser utbildning för tjänstemän
Regeringen vill på flera sätt öka utbudet av gymnasiala och eftergymnasiala yrkesutbildningar i budgeten.
– Det är bra, men vi saknar en satsning på ett system som fungerar även för tjänstemän, säger Therese Svanström till Arbetsvärlden.
Framför allt handlar det om ett större utbud av högre utbildning anpassat för yrkesverksamma.
Behovet har blivit alltmer uppenbart när arbetslösheten har ökat alltmer i tjänstemannagrupperna
– Det har varit viktigt för oss länge, konstaterar Therese Svanström, men behovet har blivit alltmer uppenbart när arbetslösheten har ökat alltmer i tjänstemannagrupperna. Vi har haft en dialog med främst utbildningsdepartementet om de här delarna, både med ministern och ansvariga tjänstemän, men hittills saknar vi besked om satsningar från regeringen.
Oväntat besked
Ett besked som har överraskat är däremot att en del av kostnaderna för ett nytt offentligt omställningsstudiestöd (som är en del av parternas omställningsöverenskommelse) ska betalas av alla studielåntagare. Enligt ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans (S), på dagens pressträff ska det ske genom ändringar av räntereglerna. Effekterna blir antingen en högre månadsåterbetalning eller att återbetalningstiden kan förlängas med ett år för alla med studielån.
Vi håller på att analysera den frågan – det kan ju få konsekvenser för alla som har studielån.
– Det var oväntat och nytt, konstaterar Therese Svanström. Vi håller på att analysera den frågan – det kan ju få konsekvenser för alla som har studielån.
Befarar att AF-resurser inte räcker
Britta Lejon, ordförande för ST, säger till Arbetsvärlden att 502 miljoner till Arbetsförmedlingens förvaltning är ”fullkomligt nödvändigt”.
– Vi befarar att det inte kommer att räcka. Vi har mycket högre långtidsarbetslöshet nu än före pandemin, och det är fortfarande så att förvaltningsanslaget inte är lika stort som innan neddragningarna inleddes av Arbetsförmedlingen. Utan det här tillskottet hade det krävts förödande neddragningar, säger Britta Lejon.
Utan det här tillskottet hade det krävts förödande neddragningar
Fortfarande saknas den departementsskrivelse om den fortsatta reformeringen av Arbetsförmedlingen som utlovades av regeringen före regeringskrisen i somras.
– Det är fullkomligt nödvändiga besked som behövs: vilket ansvar ska Arbetsförmedlingen ha i framtiden, och vilket ska aktörerna ha? Jag hade hoppats att regeringen skulle komma med departementsskrivelsen samtidigt med budgeten, och att det kommer att finnas ett fortsatt nationellt ansvar för arbetsmarknadspolitiken.
– Ska Northvolt och andra fylla sina extremt stora behov av arbetskraft måste företagen få hjälp med att rekrytera. Den hjälpen kan inte bara Skellefteå kommun ge. Det krävs en fungerande nationell arbetsmarknadsaktör – att Arbetsförmedlingen eller vad man nu vill kalla det finns överallt oavsett var i landet man befinner sig.