Under natten mot torsdagen stod det klart att las-förhandlingarna gått i stöpet.
– Ett avtal hade följts upp av lagstiftning där kollektivavtalen ges företräde. Om las-utredningens förslag i stället blir till lag så rubbas maktbalansen i den svenska modellen till arbetsgivarnas fördel, och det är ett försvagande eftersom hela den svenska modellen vilar på att det finns en maktbalans, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och expert på fackföreningsrörelsen.
Anders Kjellberg menar också att det blir svårt för Sverige att stå emot EU-lagstiftning på arbetsmarknaden, exempelvis minimilöner, om man nu tar till lagstiftningsvapnet.
– När man inte kan visa upp att det går att förhandla och lösa frågorna i kollektivavtal blir det svårt för Sverige att hävda att man inte kan acceptera EU-direktiv som inskränker den svenska modellen. Om Sverige lagstiftar så legitimerar det att EU gör samma sak.
Parterna kan inte återgå till förhandlingsbordet imorgon efter detta
Dock finns ännu möjligheten för andra scenarier.
– Remisstiden för utredningen löper till den 26 oktober. Centerledaren har sagt att hon kan tänka sig respit till dess. Men det är svårt att se hur parterna skulle hinna på den korta tiden. Parterna kan inte återgå till förhandlingsbordet imorgon efter detta, de måste samla sig själva först.
Varnar för spänningar
Något som komplicerar frågan är att avtalsrörelsen nu sätter igång, med förhandlingar om årets lönehöjningar.
– Frågan är om man ska skjuta på avtalsrörelsen ytterligare. Det blir komplicerat att förhandla om det samtidigt pågår politiska förhandlingar mellan januaripartierna i så pass viktiga frågor. Det här gäller ju sådant som saklig grund vid uppsägning, turordningsregler, allmän visstid, a-kassa och kompetensutveckling. Det bästa vore om parterna själva får sätta upp en egen tidsgräns, säger Anders Kjellberg.
– Diverse frågor kan nu komma in i avtalsrörelsen och bli konfliktfrågor, exempelvis frågan om allmän visstid som facken vill få bort.
Lagstiftning utifrån las-utredningens förslag kan få stora långsiktiga effekter på den svenska modellen eftersom en förändrad lag i första hand skulle slå mot äldre arbetstagare.
Det skulle skapa nya grupper arbetslösa som förmodligen skulle få det svårare att återgå i arbete än de yngre
– Upprinnelsen till las var äldrelagarna, alltså de äldres anställningsskydd. Om man river upp anställningstryggheten för mycket kan det leda till att äldre, utslitna arbetstagare sägs upp, och om de ersätts av unga nyanlända kan det spä på missnöje och främlingsfientlighet, säger Anders Kjellberg.
– Sverige skulle få en situation som mot slutet av 1960-talet, med spänningar, missnöje och protester.
Avskräckte Moderaterna
Det var en väg som inte ens Moderaterna ville ta under Fredrik Reinfeldts ledarskap.
– Moderaterna sade ju nej till att ändra las under den 8-åriga alliansregeringen med argumentet att det inte skulle ge ökad sysselsättning eller minskad arbetslöshet utan bara resultera i att äldre skiftas ut mot yngre på arbetsmarknaden. Det skulle skapa nya grupper arbetslösa som förmodligen skulle få det svårare att komma tillbaks till arbete än de yngre. Förmodligen skulle vi se många förtidspensioneringar.
– C fick ju inte med sina idéer under alliansregeringen, nu får vi se hur långt S kan tänka sig att gå.
De skulle kunna tvinga fram ett nyval men risken för L är då att åka ut ur riksdagen
En annan fråga är hur mycket press Centerpartiet och Liberalerna vågar sätta i den känsliga frågan.
– De skulle kunna tvinga fram ett nyval men risken för L är då att åka ut ur riksdagen. Jag vet inte om de vågar gå så långt.
En inskränkning av anställningstryggheten riskerar också att splittra arbetarrörelsens politiska och fackliga delar, Socialdemokraterna och LO.
– LO:s nya ordförande Susanna Gideonsson har ju uttalat sig om att man kommer göra precis allt för att förhindra att utredningens förslag blir lag. Då kan Karl-Petter Thorwaldssons hot från sitt förstamajtal 2019 om politisk strejk komma att aktualiseras.
Mats Glavå: ”Kan bli fler strejker”
Mats Glavå, docent i arbetsrätt, menar att den svenska kollektivavtalsmodellen försvagas även om parterna kommer överens.
– Hur som helst så är det sagt att det ska bli lagstiftning. Om parterna kommer överens blir deras förslag
Mats Glavå, docent i arbetsrätt.
till lag och om de inte kommer överens blir de sittandes med politikernas lösning. För arbetsmarknadens parter har hela den här historien handlat om att välja den mindre av två ondskor, alltså att deras egen överenskommelse ska bli till lag, säger Mats Glavå.
Men det är en rävsax som ändå underminerar parterna.
– Arbetsgivare som inte har kollektivavtal får ändå ta del av fördelarna med den nya lagstiftningen, som gynnar dem vad gäller anställningsskyddet och turordningsreglerna. Arbetsgivarna betalar positionsvinningar vad gäller anställningsskyddet i lagen genom kollektivavtalen, exempelvis i form av omställning och kompetensutveckling. Frågan är då varför arbetsgivare ska teckna kollektivavtal när de ändå får de lagstadgade fördelarna, säger Mats Glavå.
De har rätt att strejka för att få till stånd bättre anställningsskydd i avtalen.
Regeringskris och nyval skulle kunna vara vägen ut från de låsta positionerna som januariavtalet skapat.
– Det bästa för parterna är att helt avvärja lagstiftning. Det är viktigt att komma ihåg att den här situationen vi är i uppstod för att undvika en regeringskris genom stöd från Centerpartiet, som länge drivit frågan att göra det lättare för små företag att säga upp anställda. Enda sättet som jag ser att undvika lagstiftning är en regeringskris.
Mats Glavå menar att lagstiftning som försvagar anställningsskyddet mot fackens vilja skulle kunna leda till fler konflikter på arbetsmarknaden.
– Lagstiftar man om någonting som facken inte ställer sig bakom kan de strejka; de har rätt att strejka för att få till stånd bättre anställningsskydd i avtalen. Det bästa för den svenska modellen är att avstå från lagstiftning helt.