Sverige och Danmark helt isolerade när ministerrådet godkände minimilöner Vid torsdagens ministerråd blev det tydligt: Nu står de två nordiska arbetsmarknadsministrarna ensamma kvar i motståndet mot ett EU-direktiv för minimilöner: danska Peter Hummelgaard (S) och svenska Eva Nordmark (S). Bildkollage. Foto (fr v): Paul Wennerholm/TT respektive Philip Davali/Ritzau Scanpix.

Sverige och Danmark helt isolerade när ministerrådet godkände minimilöner

Minimilöner Nu står Sverige och Danmark ensamma kvar i sitt motstånd mot minimilöner. På torsdagens möte i EU:s ministerråd hyllades direktivet av de andra medlemsländerna, och Cypern meddelade att man håller på att överge kollektivavtalade minimilöner. Uppgörelsen kallades både historisk och ett av de viktigaste besluten under denna mandatperiod i EU.
Carl von Scheele
16 jun 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Direktivet om minimilöner ses av den stora majoriteten EU-länder som en milstolpe för ett socialt Europa och som ett viktigt instrument i kampen mot fattigdom bland de som arbetar.

När EU:s arbetsmarknadsministrar samlades på torsdagsmorgonen underströks i inlägg efter inlägg hur viktigt direktivet är för anständiga löner. Inte minst gäller det kvinnor, som är i stor majoritet bland de arbetstagare som lever på minimilön.

I inläggen från ministrarna hävdades att direktivet skulle leda till en press uppåt av alla löner och var en milstolpe för social rättvisa i Europa.

Alla länder utom två hyllar direktivet

Sverige och Danmark är nu de enda länder av EU:s 27 medlemsstater som motsätter sig direktivet, visade ministermötet. De andra fyra länderna som uteslutande sätter minilöner genom kollektivavtal instämde i hyllningskören.

Cypern förklarade att landet håller på att överge kollektivavtalade minimilöner

Italiens arbetsmarknadsminister Andrea Orlando kallade dagen historisk.

– EU har för första gången slagit fast att arbete inte är en vara som alla andra. Detta direktiv kan förbättra förhållandena för miljoner arbetstagare. I Italien arbetar vi redan utifrån detta, säger han.

Cypern förklarade att landet håller på att överge kollektivavtalade minimilöner och är i slutskedet med arbetet på en lagstiftning om minimilöner. Finland ser direktivet som ett stöd i kampen mot arbetsfattigdom samtidigt som det respekterar nationella lönesättningsmodeller.

Detsamma framhöll Österrike som anser sig ha en garanti för att ha kvar sitt lands system med kollektivavtalade minimilöner.

Signal om att Danmark kan stämma EU

De två motståndarländerna, Sverige och Danmark, var de enda som inte instämde i hyllningskören.

Danmarks arbetsmarknadsminister Peter Hummelgaard signalerade att landet inte accepterar direktivets rättsliga grund. Det kan vara en första signal om en dansk stämning av EU i EU-domstolen om direktivet införs. Frågan är om regleringen strider mot EU:s grundfördrag och förbundet mot att lägga sig in medlemsländernas löneförhållanden.

– Vi reserverar oss mot den rättsliga grunden och ska analysera det slutliga resultatet noggrant innan vi drar några definitiva slutsatser. Vi är oroliga för hur detta direktiv ska påverka arbetsmarknaden, inte minst via framtida avgörande från EU-domstolen om tio eller tjugo år, sa Hummelgaard.

Fullt ut garanterar vi parternas autonomi och deras rättigheter att förhandla

Sverige, som var representerat på statssekreterarnivå, upprepade sin ståndpunkt och nej till direktivet.

Från EU-ledningens sida underströk man hur stark garantin till Sverige och Danmark är.

– Detta direktiv skyddar det system som uteslutande bygger på kollektiva förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Fullt ut garanterar vi parternas autonomi och deras rättigheter att förhandla, sa kommissionär Nicolas Schmit, som ansvarar för arbetsmarknadsfrågor i EU-kommissionen.

Direktivet ska antas i juli

Inget land kan heller bli tvingat att införa lagstadgade minimilöner, betonade han.

– Det kan inte vara mer kristallklart. Det står i direktivet svart på vitt.

I juli ska Europaparlamentet anta direktivet. Även där väntas en stor majoritet ställa sig bakom uppgörelsen. När direktivet är antaget har medlemsländerna två år på sig att införliva reglerna i sin nationella lagstiftning.

Då kommer Sverige meddela EU-kommission att det inte föranleder någon enda ändring i vår arbetsrätt.

– Ja, det finns en särskild procedur för detta, har arbetsmarknadsminister Eva Nordmark tidigare sagt till Arbetsvärlden.

Relaterad läsning

Carl von Scheele

/ Kontakta skribenten

16 jun 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar