Vid fyratiden på tisdagsmorgonen gick förhandlingarna om direktivet i mål. Medan man jublar i stora delar av Europa över lagstiftning om minimilöner som ska garantera anständiga levnadsvillkor till unionens arbetstagare visar den svenska regeringen tummen ner för projektet.
EU ska inte lägga sig i lönebildningen även om det är självklart att alla som jobbar ska kunna leva på sin lön, är arbetsmarknadsminister Eva Nordmarks och regeringens budskap på dagens presskonferens.
Den svenska regeringen kommer inte bara att rösta nej till direktivet i mitten av juni när frågan avgörs i ministerrådet. Regeringens hållning är också att inga förändringar behöver göras i svensk lagstiftning med anledning av direktivets innehåll.
Vi utesluter inte att ta till det yttersta vapnet.
Men trots detta besked kan de svenska parterna inte slå sig till ro. Enligt Martin Linder, ordförande PTK, är detta i grunden enbart en kortsiktig politisk bedömning. Vad som sker på längre sikt när direktivet är antaget är däremot oklart.
– Detta innebär en bestående osäkerhet. Var sig regeringen, vi själva eller EU-kommissionen kan garantera vad direktivet leder till i framtiden och hur det framöver kan tolkas rättsligt, säger Martin Linder till Arbetsvärlden.
Ett direktiv gäller samtliga medlemsstater och ska implementeras och bli en del i varje lands lagstiftning.
– I slutändan kommer det vara EU-domstolen som tolkar ifall vi har implementerat det här direktivet på rätt sätt.
”Mer ingripande och långtgående”
I nuläget finns en bred majoritet bland medlemsländerna för direktivet. För de svenska parterna parternas del tycks bara ett enda verktyg återstå om de inte vill leva i osäkerhet. De skulle själva kunna stämma EU-kommissionen för brott mot EU:s grundfördrag.
Redan för två och ett halvt år sedan när arbetet med direktivet inleddes hotade parterna på DN Debatt med just en stämning av EU-kommissionen. Man skulle försvara den svenska modellen med alla till buds stående politiska och rättsliga medel.
– Vår grundinställning är i dag densamma och det går absolut inte att utesluta att detta är ett vägval framöver. Direktivet kan ifrågasättas rättsligt på ett antal punkter, bland annat får EU makt på ett område där det aldrig varit menat att unionen ska ha makt och regleringsmöjligheter.
Enligt Martin Linder går direktivet längre än det mandat som fanns i förhandlingarna med Europaparlamentet om den slutliga utformningen av lagtexten.
– Som vi läser direktivet blir det mer ingripande och långtgående både vad gäller individuella och kollektiva rättigheter än förhandlingsmandatet som regeringen ställde sig bakom på ministermötet i december, understryker Martin Linder.
Stämning realistiskt alternativ
Både Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO, och Mattias Dahl, vice ordförande Svenskt Näringsliv, ser stämning av EU-kommissionen som ett realistiskt alternativ.
– Vi utesluter inte att ta till det yttersta vapnet. Finns en legal möjlighet ska vi i alla fall titta på den. Vi sa det tidigt i processen, redan i parternas artikel på DN debatt, säger Mattias Dahl.
Enligt Torbjörn Johansson har inte heller LO uteslutit en stämning.
– Jag utesluter ingenting.
Även i Danmark, som tillsammans med Sverige utgör kärnan i motståndet mot direktivet, har tanken på en stämning haft en framskjuten plats i debatten. På FH, Fagbevaegelsens huvudorganisation, säger dess vice ordförande Bente Sorgenfrey till Arbetsvärlden, att man först måste låta sina jurister analysera förslaget innan man tar ställning.
Ingen ändrad lagstiftning
Den svenska regeringen kommer inte ändra lagstiftningen på någon punkt med anledning av direktivet, enligt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. I denna fråga kan hon med all sannolikhet räkna med ett stort stöd i riksdagen.
När ett direktiv är antaget av medlemsländer har de två år på sig för implementeringen av det i sitt eget lands lagstiftning. I detta sammanhang tänker regeringen meddela att direktivet inte föranleder några åtgärder från svensk sida.
– Ja, det finns en särskild procedur för detta, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.
Men finns inte en risk att EU-kommissionen stämmer Sverige inför EU-domstolen om vi inte implementerar direktivet på sedvanligt sätt?
– Det finns alltid en risk. Jag bedömer att den inte är stor. Vår bedömning utifrån hur det ser ut nu är att vi inte behöver ändra någon lagstiftning i Sverige, understryker Eva Nordmark till Arbetsvärlden.
EU:s direktiv om minimilöner ålägger medlemsländerna att reglera dessa genom lag eller kollektivavtal. Redan i direktivets första artikel understryks att medlemsländer med kollektivavtalslösningar inte ska behöva införa lagstiftning eller allmängiltigförklara kollektivavtal.
Enligt de svenska parterna räcker inte dessa försäkringar bland annat därför att EU-domstolen ändå kan lägga sig i den svenska modellen, till exempel tolka vad ett kollektivavtal är och vilka som omfattas av det.