De sifferlösa avtalen ger för många lägre löneökningar än industrins normerande överenskommelse, det så kallade märket.
På många arbetsplatser handlar det om löneökningar som är hälften så höga som märkets 4,1 procent.
På Vårdförbundet är upprördheten stor. Visions reaktion är mer stillsam, förbundet tänker sig att det rättar till sig nästa år. Sveriges Lärare kan nu komma att överge de sifferlösa avtalen i förhandlingarna med de privata arbetsgivarna.
En del kan komma att byta jobb.
Annelie Söderberg, Vårdförbundet
Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg säger:
− Nu riskerar ojämlikheten öka. Kommuner och regioner kan få en större kompetensbrist inom hälso- och sjukvården eftersom det finns en smärtgräns för våra medlemmar. En del kan komma att byta jobb.
Hon säger att Vårdförbundet begär förhandlingar där avtalen ger låga löneökningar. En del kommuner och regioner säger nej, medan andra går med på att ändra löneutfallet.
I region Östergötland ökar nu lönerna med nästan 4,3 procent.
Vision: ”Arbetsgivarna bör ta sig en funderare”
Hos Vision varierar lönepåslagen men en stor del av lönerevisionerna ger runt 2,5 procent i löneökningar, enligt Oskar Pettersson, som är förhandlingschef.
− Vi har sifferlösa avtal och det får vi acceptera men det finns anledning för arbetsgivarna att ta sig en ordentlig funderare inför nästa år. Det är problematiskt om vi i längden halkar efter, säger han.
Oskar Pettersson tror att en förklaring till att löneökningarna för Visions medlemmar hamnat lågt i förhållande till märket är att industrins överenskommelse gav ett oväntat högt lönepåslag och att många lokala lönerevisioner var klara eller nästan klara när industrins parterna slöt avtal.
Det är katastrofalt och det är oroande. Det gör att det blir svårare att locka folk att jobba inom skolan.
Mathias Åström, Sveriges lärare
En procent under märket
Mathias Åström är förhandlingschef hos Sveriges Lärare. Han känner till lönepåslag på både 2 och 3 procent. Han befarar att det till slut handlar om ett resultat som ligger 1 procentenhet under märket.
− Det är katastrofalt och det är oroande. Det gör att det blir svårare att locka folk att jobba inom skolan, säger han.
Kommuner och regioner klarar inte att prioritera
Tidigare har Vårdförbundets sifferlösa avtal ofta givit högre procentuella lönepåslag än industrins normering. I år hamnar däremot löneökningarna för många långt under märket.
Vårdförbundets löner
Vårdförbundet samlar in förhandlingsresultat. Bland kommunerna ligger de allra flesta under märket på 4,1 procent - Norrköping på 3,5 procents löneökning och Söderköping 2,4 procent. En del ligger dock betydligt högre än märket. Bland annat hamnar överenskommelserna i Ydre och Kristianstad en bra bit över 6 procent. Tidningen Vårdfokus har kartlagt lönepåslagen i regionerna. I nio regioner ligger påslagen under märket medan löneökningarna i fem av regionerna ligger högre än industrins norm. I sju regioner är lönerna inte färdigdiskuterade.
− I en majoritet av kommunerna och regionerna får våra medlemmar inte löneökningar i nivå med märket. Det är helt orimligt eftersom det samtidigt är stor brist på de fyra yrkesgrupper vi organiserar, säger Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg.
Hon säger att det här beror på att politikerna i kommuner och regioner inte klarar att prioritera samtidigt som statsbidragen inte räcker till.
Orättvist gentemot läkare och undersköterskor
Annelie Söderberg säger att märket är normerande på lokal nivå, där lönerna sätts. Vårdförbundet förhandlar nu under fredsplikt. Facket har ett tvåårigt avtal som man kan säga upp vid årsskiftet. Annelie Söderberg pekar på att Medlingsinstitutets medlare kommer att utgå från märket vid en konflikt.
Lönerna för läkarna och Kommunals medlemmar kommer att höjas med märkets procentsatser.
− Det är orättvist. Det verkar som arbetsgivarna använder de sifferlösa avtalen som krockkudde, säger hon.
Det är viktigt att vi respekterar modellen med sifferlösa avtal.
Oskar Pettersson, Vision
Oviss framtid för sifferlöst
Förhandlingschef Annelie Söderberg säger att de sifferlösa avtalen fungerat bra under 25 år och gjort att lönerna för kvinnorna i Vårdförbundet närmat sig lönerna i manligt dominerade yrken med lika lång utbildning.
Hon betonar dock att Vårdförbundets sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker inte kommit ifatt lönerna i mer manligt dominerade branscher.
Annelie Söderberg vill inte säga om det är tid att överge de sifferlösa avtalen. Hon säger att det är en fråga för förbundsstyrelsen.
Mathias Åström hos Sveriges Lärare är mer bestämd.
− Löneutfallet visar att lönekonstruktionen inte fungerar. Det är ett underkännande av sifferlösa avtal.
Han berättar att Sveriges Lärare just nu förhandlar med de privata arbetsgivarna och han tror att ett resultat kan bli att man överger de sifferlösa avtalen.
− Det är en fingervisning inför avtalsrörelsen nästa år, säger han.
Hos Vision är tankarna annorlunda
− Det är viktigt att vi respekterar modellen med sifferlösa avtal. Men arbetsgivarna måste förhålla sig till märket under den kommande tvåårsperioden, säger Oskar Pettersson.
Så funkar märket och sifferlöst
En stor del av de offentligt anställda har sifferlösa avtal. Bland de privatanställda är förhållandena de motsatta. Bland offentligt anställda har läkarna, Kommunal och de statligt anställda som OFR/S,P, O förhandlar för, siffersatt centrala avtal medan det bara är fackförbundet Ledarna bland de privatanställda som har sifferlösa avtal.
Undersökningar som Medlingsinstitutet och Saco gjort visar att lönerna ökar ungefär lika mycket oavsett vilken lönekonstruktion som används.
Enligt Christian Kjellström på Medlingsinstitutet beror det på att märket har stor tyngd. Han tillägger dock:
− Grupper som har marknadskrafter i ryggen kan få en god löneutveckling med sifferlösa avtal medan för andra är det tryggare med centralt avtalade påslag eller en stupstock.
Märket - nu på 7,4 procent under två år - är det centralt avtalade påslaget. Med en stupstock kan de lokala parterna komma överens om storleken på löneökningarna men facket har möjligheten att säga nej och begära att det centralt beslutade påslaget ska gälla.
Med ett sifferlöst avtal finns inget centralt fastslaget lönepåslag. Löneökningen bestäms i en diskussion mellan chefen och den anställde.
Läkarna har haft sifferlösa avtal, men de har sett till att få en stupstock eftersom de ansåg att de inte alltid komma upp i lönepåslag i nivå med märket.
Bland facken med sifferlösa avtal finns bland annat Saco S, Vårdförbundet, Vision och Sveriges Lärare.
Källa: Medlingsinstitutet