SCB:s partisympatiundersökning, PSU, redovisas två gånger per år och möts med vaket intresse på grund av sin storlek, noggrant utformade systematik och för att resultaten bryts ned på olika väljargrupper, bland annat facklig tillhörighet.
En tydlig trend den här gången är det krympande gapet mellan S och SD bland LO-medlemmarna. Socialdemokraterna får historiskt låga 38,5 procent inom LO medan Sverigedemokraterna attraherar var fjärde LO-medlem, 24,9 procent. Ett besvärande faktum som ledande LO-företrädare anser beror på att fokus legat för mycket på invandring och en alldeles för mörk bild av Sverige.
Sverigedemokraterna har fått ökat stöd även inom TCO och Saco, men uppgången sker från betydligt lägre nivåer. Var nionde TCO-medlem och var tjugonde Saco-medlem har sina främsta partisympatier hos Sverigedemokraterna.
Dött lopp mellan blocken
SCB-undersökningen bekräftar i stora drag den undersökning som TCO själv gjorde av förbundsmedlemmarna med hjälp av Novus nyligen. Avvikelserna är så små att det mesta ligger inom felmarginalen. Alliansen får lite lägre stöd än det rödgröna blocket hos SCB; i TCO:s egen undersökning är det dött lopp mellan blocken.
Partisympatiundersökning
Den frågan som besvaras av väljarna i PSU:n är vilket parti man känner mest sympati för. SCB ställer också frågan vilket parti man skulle rösta på om det var i dag, och de svaren redovisades redan den 5 juni. I stort sett sammanfaller resultaten av de båda undersökningarna, men benägenheten att rösta på SD är överlag 3,7 procentenheter större i val-idag-undersökningen än i sympatimätningen, en klar antydan om att SD just nu fångar upp en hel del renodlade missnöjesröster.
Sacos medlemsgrupper spretar åt alla håll. Akademikerna satsar sina sympatier på Liberalerna, Centerpartiet och Vänsterpartiet i högre grad än vad andra väljer gör. De väljer i påfallande hög grad bort S och SD, som är de stora magneterna hos LO-väljarna just nu.
Det går att utläsa flera skiljelinjer med bäring på löntagargrupperna av SCB-undersökningen. Kvinnor röstar vänster i högre grad än män, offentlig sektor (stat och kommun) är likaså “rödare” än privat sektor.
Högutbildade väljer borgerligt men inte SD
Högre tjänstemän och högre utbildade väljer allianspartierna i högre utsträckning än vad lägre tjänstemän och lägre utbildade gör. De väljer också SD i betydligt mindre utsträckning. Det tyder på att det finns stora skillnader inom de olika fackligt grupperade löntagarkollektiven som inte fångas upp av SCB-mätningen.
”En ny klasslinje orienterad kring högre utbildning”
Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap som leder det svenska Valforskningsprogrammet., betonar att det varit kraftiga omkastningar i väljarnas sympatier på senare år. Frågorna om migration är laddade, polariserande och tycks har varit drivande i den processen, menar han. Vi ser en ny social och politisk skiljelinje, som hör ihop med utbildningsnivån, växa fram i övergången mellan industrisamhälle och informationssamhälle, säger Oscarsson.
– Det tycks vara så att högre utbildning leder till grönare åsikter och mer tolerans när det gäller frågor om brott och straff och integration. Högre utbildade har större egenintresse av internationalisering och större kontaktytor med världen där ute, i en miljö där mångkultur och migration snarare framstår som en möjlighet än ett hot.
– Om man ska tala om en ny klasskiljelinje är det väldigt mycket orienterat kring högre utbildning. Utbildningsskiljelinjen sammanfaller ofta med generationsskillnader och skillnader mellan stad och land.
– Skiljelinjen mellan låg- och högutbildade handlar inte alls om att grupperna skulle vara olika smarta, utan snarare att de skiljer sig åt vad gäller grundläggande livsvillkor, erfarenheter och tillgänglig information. Hur människor lever socialt formar deras åsikter och värderingar. Låg- och högutbildade tenderar att ha olika intressen och därmed gör olika bedömningar av huruvida de kommer vinna eller förlora på pågående samhällstrender.
M och SD populärare utanför facket
Hur är det då med löntagarna som väljer att stå utanför de fackförening? De väljer i högre grad än andra Moderaterna (35,4 procent) och Sverigedemokraterna (21,8).