Förutsättningarna för att delta i facklig utbildning har sett olika ut genom tiderna. När Linda Ikatti var fem år fick hon följa med sin mamma till Bergendal i Sollentuna utanför Stockholm. Året var 1977 och mamman Anita Ikatti som var aktiv i Vårdförbundets föregångare SHSTF, skulle gå en facklig kurs. Linda gick på förskolan som då fanns i anslutning till kursgården men som inte finns kvar idag. Under de första sex veckorna var det totalt 12 barn som deltog.
Linda Ikatti blev den gången omslagsbarn på dåvarande TCO-tidningen – Arbetsvärldens föregångare.
Nymodigheten att få ta med sig barn på facklig kurs verkar ha betytt mycket för deltagarna. ”Barn på kurser är en fråga om jämlikhet” och ”Det är fint att TCO satsat på barnomsorgen”, uppgav några av deltagarna i en kursutvärdering.
Ville möjliggöra för nya grupper att gå kurser
Ett syfte med att kunna erbjuda barnomsorg var att kunna nå grupper man annars inte kunnat nå. 1977 var också 75 procent av de som utnyttjat barnomsorgen på Bergendal kvinnor, medan 25 procent utgjordes av män.
Lindas mamma Anita Ikatti sa i en intervju med TCO-tidningen att: ”Allt har gått fantastiskt bra. Alla har ställt upp och engagerat sig i Linda. Hon skojar med att hon nu har fått nio mammor och 18 pappor och det säger en del om hur hon känner…”
Förskolor fanns på flera kursgårdar
Förskoleverksamhet på 1970-talens kursgårdar sågs som en möjlighet att göra fackliga utbildningar tillgängliga för alla. Liknande upplägg fanns också på dåvarande gamla hotell Foresta, arbetarrörelseägada Bommersvik och Brunnsvik samt tidigare PTK-ägda Djurönäset.
När Arbetsvärlden intervjuar Linda Ikatti är hon tillbaka för att själv gå kursen Arbetsmiljö – bygg ett hållbart arbetsliv 7,5 högskolepoäng på Bergendal.
I februari i år såldes konferensanläggningen till hotellkedjan ESS Group. Genom historien har många av TCO:s fackliga utbildningar hållits där.
Könsrollerna var annorlunda på 1970-talet när Linda var på Bergendal första gången. Mammorna förväntades ta det mesta som rörde hem och barn, medan männen förvärvsarbetade.
Följde med mamma på flera fackliga kurser
Linda Ikatti var fem år gammal när hon följde med sin mamma första gången, men hon har varit där flera gånger som liten så minnena flyter ihop lite från de olika tillfällena.
– Bäst minns jag tidiga morgnar på tåget från Borås där vi bodde och där jag fortfarande bor till Stockholm och att det alltid var spännande att vara på Bergendal. Det var roligt att man fick pyssla och åka på utflykter. Jag tror vi åkte till Naturhistoriska museet och så var det mycket sång i barnstugan, berättar hon för Arbetsvärlden.
När Linda var liten låg förskoleverksamheten långt ner i konferensbyggnaden där det idag finns konferensrum med utsikt ner mot vattnet och vassen.
Blev kompis med kvinna i köket på Bergendal
Hon minns att det fanns andra barn där samtidigt som henne och att de pedagoger som jobbade där var väldigt snälla. En vuxen blev extra betydelsefull för Linda.
– Det var en tjej där som jobbade i köket som jag blev kompis med. Hon tog alltid hand om mig. Jag var ganska kräsen med mat, men jag hade lite tumme med henne och fick följa med ut i köket till den stora kylen och hämta frukt till fruktstunden. Jag minns henne eftersom hon var där varje gång jag följde med mamma på kurs. Det var spännande att gå ut i restaurangköket.
Efter kursdagarna minns Linda att det var middag och dans för de vuxna som önskade delta, men att hon fick gå att lägga sig. Dansen gick av stapeln i den äldre stora vita byggnaden.
Linda Ikattis mamma deltog i ett flertal fackliga kurser under Lindas barndom.
– För mig innebar det att ha lite egen tid med mamma när jag fick följa med. Jag minns exempelvis att jag åt pizza för första gången i livet i Stockholm vid ett av kurstillfällena.
Banbrytande för ensamstående föräldrar
Lindas storasyster var med någon gång på Bergendal, men när hon började skolan var det svårare för henne att följa med. Då fick hon vara hemma med syskonens pappa som arbetade som butikschef.
– Det var nytt och modernt då att man kunde ta med sitt barn på facklig utbildning. Det här var jättebra och banbrytande och innebar också att ensamstående föräldrar lättare kunde gå fackliga utbildningar.
Tillbaka på Bergendal för arbetsmiljökurs
Nu är Linda tillbaka för att själv gå de avslutande två dagarna i den kurs som Fackliga Akademin TCO anordnar i samarbete med Mälardalens universitet. Hon tror att hon har påverkats positivt av att hon följde med sin mamma på kurs och av att båda föräldrarna var engagerade i fackliga frågor.
– Idag jobbar jag själv nästan heltid fackligt i Unionen. Jag är klubbordförande för Unionen RISE och jag är också arbetsmiljöombud. Det är därför jag går den här kursen nu.
Att komma till Bergendal igen känns hemtamt för Linda.
– Jag minns glasmosaiken som finns på väg upp till restaurangen. Sist jag var på Bergendal tog jag en bild och skickade till min mamma. Jag minns de små glasbitarna från när jag var liten för det tyckte jag var så fint.
Linda ser fram emot de två avslutande dagarna på kursen och tycker att TCO har hög kvalitet på sina utbildningar. Hon berättar att kursdeltagarna ska prata om varandras kursarbeten, ha rollspel kring dem och presentera dem.
”Viktigt att kompetensutveckla sig genom livet”
– Det är fint att få vara student vid 54 års ålder. Jag läste högskolekursen Arbetslivets juridik 15 högskolepoäng för 14 år sedan och den var också jättebra.
Till vardags är Linda anställd som produktrevisor på företaget RISE. Hon är ingenjör i botten men jobbar idag till 90 procent fackligt både med arbetsmiljöfrågor och fackliga frågor.
– Det är så viktigt att kompetensutveckla sig genom hela livet och jag tycker att man ska ta möjligheten att gå kurser när man har chansen.
Skrivit om kvinnor med utmattningssyndrom
Den största behållningen med kurser är att träffa andra deltagare och ämnena man pratar om, tycker Linda. Hon har själv skrivit om förvärvsarbetade kvinnor med utmattningssyndrom i ett större arbete som kursdeltagarna ska diskutera i en avslutande uppgift.
– Många kvinnor tar extra ansvar för det oavlönade arbetet i hemmet och när det då blir tufft på jobbet kan de behöva extra stöd. Det är de kvinnorna jag möter på min arbetsplats. Inom de mansdominerade branscherna och arbetsplatserna ser man kanske inte alltid helheten när en människorna går in i väggen.
Uppdragskurser via universiteten
Ronny Tedestedt är utbildningsansvarig på TCO och leder kursen tillsammans med Rachael Tripney Berglund som är kursansvarig och arbetar vid Mälardalens universitet. Utbildning har varit en del av organisationen sedan TCO bildades. Utbildningsverksamheten förändras ständigt, både till innehåll och utformning. Det handlar om hur man bäst når människor i samtiden, menar han.
Hur ser utbildningsverksamheten ut idag?
– TCO:s Fackliga akademi har högskolekurser och det tillhör kärnverksamheten i utbudet eftersom inget förbund skulle mäkta med att köra uppdragsverksamhet via universiteten själva, säger han.
På högskolekurserna är Ronnys roll att vara en pedagogisk brygga mellan forskarna och arbetsmiljöombuden som är med.
Bild: Mattias Danielsson
Cirkeln sluts med Linda tillbaka på facklig kurs
– De senaste åren har jag också sett att digital arbetsmiljö har seglat upp och blivit viktigt. Under de sista två åren har fackliga akademin också börjat med digitala kunskapssamtal.
Idag består utbildningarna oftast av träffar både i de fysiska och digitala rummen. Fackliga akademins utbildningar har cirka 100 deltagare per år.
– Utöver det når vi med de digitala kunskapssamtalen flera hundra som lyssnar både live och i efterhand.
Hur känns det att ha med Linda Ikatti med på kursen som var på Bergendal som medföljare till sin mamma redan 1977?
– Det känns ju fantastiskt, cirkeln sluts på något sätt. Förutsättningarna för att kunna delta på facklig utbildning har kunnat se lite olika ut genom tiderna. Idag finns ingen barnverksamhet för de som går facklig utbildning, men sedan pandemin började Fackliga akademin ha utbildningar både i de digitala och fysiska rummen. I utvärderingarna under pandemin skrev vissa av deltagarna att de aldrig hade deltagit om det bara varit fysiska träffar Stockholm. Det kan alltså fortfarande vara svårt för vissa att åka iväg på facklig utbilding, säger Ronny Tedestedt.
TCO:s Fackliga akademi
Utbildning har varit en del av organisationen sedan TCO bildades, men innehållet har förstås varierat under åren. Fackliga akademin på TCO erbjuder utbildningar för förtroendevalda och förbundsanställda inom TCO-förbunden. Två högskolekurser inom arbetsrätt i samarbete med Stockholms universitet respektive arbetsmiljö i samarbete med Mälardalens universitet tillhör grundutbudet, liksom en utbildning för regionala skyddsombud/regionala arbetsmiljöombud. Därutöver ordnas utbildningar som förbunden har ett gemensamt behov och intresse av. Fackliga akademin på TCO samarbetar också med Europafackets utbildnings- och forskningsinstitut ETUI. Fackliga akademin deltar också i arbetet med Nordiska internationella folkhögskolan som anordnar Genèveskolan.
Deltagare från hela landet
Deltagarna på Fackliga akademin kommer från hela Sverige.
– Blandningen av deltagare är inte bara från olika förbund utan också från olika delar av landet. Det finns stora geografiska skillnader och många branscher är olika stora i olika delar av landet. Att vi får till den där mixen med alltifrån deltagare från Kiruna till södra Skåne är häftigt, menar han.
En förändring numera jämfört med på 1970-talet är att utbildningarnas längd har förändrats.
– Veckolånga kurser var vanligt förr, men jag kan se redan under mina nio år på TCO att det har hänt saker. Idag är en natt mycket för folk att vara borta. Jag pratar mycket med de som är utbildningsansvariga i TCO-förbunden kring hur långa utbildningar kan vara för att det ska fungera och passa deltagarna. Framåt tror jag att att vissa saker kommer att fungera bättre i det fysiska rummet och annat bättre i det digitala rummet. Att man träffas bara för att sitta och lyssna på en föreläsning är snart ett minne blott. Jag tror mer på ett aktivt lärande när man träffas. Dialogen och diskussionerna är viktiga.
