Regeringens omfattande utredning För hållbart arbetsliv över tid – om hur vi ska uppnå mindre stress och får bättre möjlighet till omställning och förutsättningar att utvecklas i arbetet – presenterade idag delbetänkandet Tid för utveckling.
Den särskilde utredaren, miljöpartisten Anders Wallner, konstaterade inledningsvis vid presskonferensen att 400 000 arbetstagare idag jobbar heltid men vill jobba mindre. Men framhöll samtidigt att utredningen kommit fram till att stressrelaterad sjukfrånvaro inte effektivt förebyggs genom att vare sig att gå ned i arbetstid, eller genom mer fritid.
Viktigare är istället, menade Wallner, att införa en så kallad utvecklingsledighet. Genom att få möjlighet att på heltid vara ledig från sitt arbete i mellan 3-12 månader så kan arbetstagaren uppdatera eller utveckla ny kompetens. Därmed kan hen ställa om sitt arbetsliv i tid och undvika att en stressrelaterad arbetssituation uppstår.
Rätten till utvecklingsledighet avgörs av arbetsgivaren och arbetsförmedlingen, och förutsätter att arbetsgivaren kan hitta en vikarie.
Reformen, menade Wallner, bemöter en snabbt föränderlig arbetsmarknad, och ger individen möjlighet att utvecklas.
TCO: Hoppas andra partier kommer med förslag
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO är kritisk.
– Det är en alldeles för oflexibel lösning. När vi frågar våra förbundsmedlemmar hur de vill kompetensutveckla sig så svarar de allra flesta att de vill kombinera studier och arbete. Att man studerar och arbetar deltid. Det uppfyller inte det här förslaget.
Utredningens förslag är att utvecklingsåret ska vara på heltid.
Dessutom, menar Samuel Engblom, är studieledighetslagen redan mer generös vad gäller rätten att studera.
– Det man borde göra är att se till att det finns kortare och flexiblare utbildningar inom högskolan och yrkeshögskolan. Och att det finns lämplig studiefinansiering för de utbildningarna.
Trots kritiken hoppas Samuel Engblom att utredningen får följden att kompetensförsörjning blir en fråga i valrörelsen.
– Om man ser det här som Miljöpartiets förslag så hoppas jag att andra partier nu kommer med andra lösningar.
LO: de utan heltid hamnar utanför
Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO, är också kritisk.
– Vi delar analysen att det är alldeles för få som har möjlighet att rusta sig för kraven som finns i arbetslivet och som vi kommer att möta framöver. Men vi delar inte alls utredningens lösningar. En stor del av våra grupper, närmare 700 000, har inte en tillsvidareanställning på heltid och inkluderas inte. Det vill säga man missar de som är otryggast på arbetsmarknaden.
Dessutom menar Therese Guovelin att det kommer bli problem att komma överens med arbetsgivaren.
– Det behöver vara en absolut rätt att vara ledig.
– Och skulle man behöva avbryta sin utbildning i förtid så måste det inkludera ett regelverk för återgång i arbetet. Som andra ledigheter gör, bland annat föräldraledigheten.
Men, tillägger LO:s förste vice ordförande:
– Vi ser ett mycket stort behov för kompetensutveckling och att kunna utbilda sig till nya yrken. Så vi får se det som att det finns en god intention från regeringen, och vi hoppas det ska komma andra lösningar.
Svenskt näringsliv: pengarna bör gå till annat
Även Svenskt Näringsliv gör tummen ned. I ett pressmeddelande uttalar sig arbetsgivarorganisationens arbetsrättsjurist Niklas Beckman:
- Regeringen väljer att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet. Det är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver idag.
Utredningens andra delbetänkandet kommer i januari 2019 och tar upp arbetsrättsliga knepigheter som stärkt anställningstrygghet för intermittent anställda, och stopp för så kallad hyvling.