Mark Hellsten är forskare inom nationalekonomi, baserad på University of Tübingen i Tyskland. Hans forskning handlar framför allt om teknologi och arbetsmarknaden med tonvikt på AI, kompetens och efterfrågan.
Hans bild som privatperson är att det känns som att människor under de senaste åren har blivit mer oroliga för effekten av AI på arbetsmarknaden.
Tjänstemännen påverkas mest
– När vi tittar på vår forskning av AI:s effekt på arbetsmarknaden så finns det grupper där vi inte ser någon påverkan alls, men för vissa grupper som nyutexaminerade och vissa typer av yrken så ser man ganska kraftiga negativa effekter. Så vissa grupper har större skäl för oro, säger Mark Hellsten.
Arbetare påverkas inte särskilt mycket av AI, de största förändringarna sker för tjänstemännen och är tydligast för vissa grupper.
Juniora och administrativa roller mer utsatta
Foto: Privat
– De som blir negativt påverkade är främst juniora roller som på senaste tiden verkar försvinna mycket. Om vi ska dela upp tjänstemän i mindre komplext arbete och mer komplext arbete, så är det mer enkla roller inom administrativt arbete och juniora roller inom finans och mjukvaruutveckling som blir negativt påverkade, säger Mark Hellsten.
Det finns fler exempel på teknisk utveckling som fått stor påverkan på arbetsmarknaden genom historien som ångmaskinen och elektriciteten. Det finns både likheter och skillnader om man tittar på dessa tider i historien och jämför med nutidens utveckling,
Tidigare i historien påverkades arbetare mer
– Likheten när det kommer till arbetsmarknadskonsekvenser är att mindre avancerat arbete blir påverkat. Det handlar ofta om automatiserade enklare arbetsuppgifter. När en skördetröska kom behövde man inte stå med lien själv, lite samma sak är det med generativ AI, men det finns lite skillnader ändå. Med tidigare teknologier var det ofta arbetare som blev negativt påverkade av teknologin men det är inte riktigt så det ser ut idag med AI. Arbetare blir inte speciellt påverkade utan det är mer bland tjänstemännen det får effekter idag, säger Mark Hellsten.
Var fjärde tar utvecklingen med ro
I flera undersökningar som gjorts om AI framkommer att många människor är oroliga för hur utvecklingen kommer att påverka deras jobb, men i Arbetsvärldens Novusundersökning verkar människor ganska avslappnade. 25 procent fortsätter som tidigare och tar AI-utvecklingen som den kommer.
Mark Hellsten tror att förklaringen till utfallet finns i att äldre anställda drar upp snittet.
– Äldre är mer tillbakalutade, kanske för att seniora roller inte verkar bli lika påverkade.
Många tror inte att AI kommer påverka jobben
24 procent i undersökningen svarade att ”AI inte kommer att påverka mitt jobb”.
– Det är lite förvånande att yngre anställda ganska ofta svarar att de inte tror att AI kommer att kunna påverka deras jobb. Kanske är det mindre exponerade grupper såsom sjuksköterskor och vvs-anställda som inte är så oroliga, men mjukvaruutvecklare i åldern 18-24 år är nog mer oroliga.
Är det klokt att ha en avslappnad inställning till AI-utvecklingen eller borde människor vara mer oroliga över utvecklingen?
– Generellt sett kanske det är bra att vara lite mer soft, men det är egentligen viktigt att man har koll på utvecklingen. Är man en mer senior anställd så har man kanske inte så mycket att oroa sig för, men är man student måste man kanske ha lite mer koll. Men även för de grupperna som blir mindre påverkade så har tidigare studier visat att delar av arbetet kan komma att förändras och att nya arbetsuppgifter läggs till eller att vissa arbetsuppgifter försvinner. Anpassningar och omskolning kan behövas även för den som inte berörs mest.
Arbetsgivarna rädda att förlora anställda
På frågan om arbetsgivarna tar det ansvar som krävs för att ge de anställda kompetensutveckling, säger Mark Hellsten att det kan finnas incitament för ägare att ta tag i frågan, men att det samtidigt kan det finnas anledning för dem att inte till fullo göra allt som krävs.
– Företagen kanske är oroliga för att eftersom om de ser till att de anställda får nya och eftertraktade kompetenser så riskerar man också att förlora anställda som man satsat utbildningsresurser på ifall dessa söker sig någon annanstans.
Det finns alltså också utmaningar med omskolningar.
Framöver tror Mark Hellsten att en viss typ av kunskap kommer bli mer eftertraktad.
– Hårda kunskaper som dataanvändning kanske blir mindre viktigt, medan mjuka kunskaper som sociala färdigheter och förmågor, problemlösning och kreativitet blir mer viktiga.
