Arbetsvärlden har i flera artiklar granskat Försäkringskassans metod för att mäta arbetsförmåga för den som fått sjukpenning mer än 180 dagar.
Utredningen kallas AFU, och är en arbetsförmågeutredning.
Det är den enda försäkringsmedicinska metod myndigheten använder sig av vid längre fall med sjukpenning.
Kritik har kommit från personer som genomgått en sådan utredning, jurister och forskarhåll.
Men även läkare är kritiska.
Arbetsvärlden har pratat med flera läkare som jobbat med AFU-utredningar.
”AFU används som verktyg för avslag”
De har haft roller som försäkringsmedicinska rådgivare (FMR), vilket är anställda läkare på Försäkringskassan. De ska bland annat hjälpa handläggare att tolka sådant som en AFU.
Eller jobbat som utredningsläkare, alltså läkare i regionen som Försäkringskassan köper AFU-utredningen av.
Ingen vill dock medverka med namn, eller vad de gör i dag, på grund av rädsla för repressalier.
– När jag jobbade på Försäkringskassan kallades AFU ibland ”avslagsmaskinen”. Min uppfattning är att den i många fall användes för att kunna dra in sjukpenningen när någon varit sjuk länge, säger en läkare.
En annan säger att det i grunden inte är fel med en utredning. Men att kvaliteten är så beroende av vem som gör den.
– AFU ses tyvärr inte som det verktyg att hitta förmågor för rehabilitering som det var tänkt, utan snarare som ett verktyg för avslag. Det märks på de utredare som vill få ”hjälp i tolkningen”. De blir klart besvikna när en FMR inte gör det de förväntar sig – det vill säga förstärker sådant som kan leda till avslag.
Försäkringskassan: ”AFU ett underlag bland andra”
Men att AFU är ett verktyg för att nå avslag håller inte Emma Bergström, enhetschef på avdelningen för sjukförsäkring på Försäkringskassan, med om alls.
– Det är inte så det fungerar. AFU är ett underlag bland andra som används för att fatta beslut om rätten till sjukpenning.
En av läkarna anser också att metoden har en inbyggd begränsning.
Den sjuka får träffa olika professioner som läkare, psykolog, arbetsterapeut ett par timmar under totalt två dagar. Enligt läkaren säger det inte mycket om någons fysiska eller psykiska uthållighet.
Läkare: ”Det är inte rättssäkert”
Något som hen anser bli extra viktigt vid kognitiva svårigheter och hjärntrötthet, som till exempel efter en stroke eller cellgiftsbehandling.
Att den som är sjuk kan ”bita ihop och prestera hyfsat” under timmarna utredningen pågår, men sedan är helt slut.
– Och en arbetsdag är för de flesta åtta timmar. Vissa utredare på Försäkringskassan är medvetna om utredningens begränsningar och tar hänsyn till det i sin helhetsbedömning, andra gör det inte. Det är inte rättssäkert.
En lärarledd utbildningsdag
Den läkare som ska göra AFU-utredningar behöver genomgå en digital utbildning på totalt fyra dagar. En dag är självstudier och en är lärarledd. Sedan är det en halvdag för att göra en individuell uppgift, samt en timme för återkoppling.
Det här var även Inspektionen för socialförsäkring (ISF) inne på i sin granskning av AFU från i våras.
Den visar att majoriteten av de som genomgår en AFU har psykiatriska diagnoser och ofta flera komplexa sjukdomar samtidigt. Över hälften hade till exempel tre diagnoser samtidigt.
Enligt granskningen är AFU ett ”trubbigt och missvisande verktyg” för de grupperna, som sällan har mätbara fynd. Samtidigt som en AFU går ut på att läkaren ska placera allt man hittar hos en person i en skala från 1-4.
Allt handlar om vem du träffar
I rollen som FMR kan man alltså bli anlitad av en handläggare på Försäkringskassan som behöver råd utifrån en AFU.
Handläggaren är sedan den person på myndigheten som ska fatta beslutat om en person får fortsatt sjukpenning eller inte.
– Det blir ytterligare en person som ska tolka. Det vore väl en sak om det var lika hårt för alla, men det handlar helt om vilken läkare som gör utredningen, vilken handläggare du får och vilken FMR den får tag på.
Försäkringskassan: Du kan överklaga
På frågan om Försäkringskassan kan göra något mer för att undvika godtyckliga bedömningar svarar myndighetens enhetschef Emma Bergström att det är riksdagen som bestämt att bedömningen ska vara ”stor när det kommer till prövningen av rätten till sjukpenning”.
– Det är själva konstruktionens kärna att Försäkringskassans handläggare ska fatta beslut utifrån det enskilda ärendets förutsättningar. Är man inte nöjd med ett beslut kan man begära omprövning och sedan överklaga. På så sätt har man som enskild rätt till minst tre separata prövningar till om man enligt rådande lagstiftning har rätt till sjukpenning.
Läkare: Det går inte att förenkla
Alla läkare Arbetsvärlden talar med säger problematiken med olika kvalitet i intyg och utredning finns med från början för den som blir långvarigt sjuk.
– Individens öde avgörs från den stunden som hen tar kontakt med sjukvården för sjukskrivning. Vem du får träffa och med vilken kompetens, hur sjukvårdens arbete med sjukskrivning är organiserad utifrån försäkringsmedicinsk kunskap i hela organisationen, säger en läkare.
Den läkaren anser att såväl läkarkåren som medier generellt klagar på Försäkringskassan, men att även vården brister.
– Till det har vi också läkarbrist och underbemanning som medför att patienternas vårdbehov måste prioriteras. Försäkringskassan saknar förståelse för sjukvården och vice versa. Båda behöver få förståelse för det separata lagrum som styr arbetet och att det inte går att förenkla då det handlar om individer.
