Skolexperten: Marknadsskolan kan vara olaglig Konsekvenserna av marknadsskola måste utredas, menar skolexperten Per Kornhall. Foto: Henrik Montgomery / TT

Skolexperten: Marknadsskolan kan vara olaglig

Vinster i skolan Att privata skolor utför myndighetsutövning genom att sätta betyg har inte utretts tillräckligt, menar författaren och debattören Per Kornhall. Men Lotta Lerwall, professor i förvaltningsrätt motsätter sig påståendet. Däremot håller hon med om att Skolinspektionen har en svår uppgift.
29 jun 2021

Sverige sticker ut internationellt som ett land där aktiebolag kan starta skolor, sätta betyg och plocka ut vinster från skattepengar utan några begränsningar i lagen.

Författaren och debattören Per Kornhall, tidigare undervisningsråd på Skolverket och medlem i Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté, menar att det är hög tid att utreda vad konsekvenserna av friskolereformen varit, inte minst för betygens tillförlitlighet.

Men också huruvida marknadsskolor ens är lagliga i Sverige. I ett debattinlägg i Expressen hävdar han att politikerna bara rundat frågan.

I regeringsformen 1 kap 9 § slås fast att ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Per Kornhall menar att vinstintresset gör att man kan ifrågasätta om myndighetsutövningen i friskolor, i form av betygsättning, är saklig och opartisk.

– Frågan är om det går att lita på betygsättningen när man infört vinstintresset i skolan. Vad är produkten, utbildning eller betyg? Vi har infört marknadsskola utan att utreda om det ens är lagligt, och vi har inte heller utrett vilka konsekvenser det fått, säger han till Arbetsvärlden.

Professor: Finns stöd i regeringsformen

Lotta Lerwall, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet och ledamot i styrelsen för Institutet för utbildningsrätt, menar dock att Per Kornhall går för långt när han ifrågasätter om marknadsskolor är lagligt.

– Det finns stöd i grundlagen för att överlämna myndighetsutövning, där han tar betygssättning som exempel, till enskilda i 12:e kapitlet 4:e paragrafen i regeringsformen. Där står att myndighetsutövning endast får överlämnas med stöd av lag, vilket görs i skollagen. Lagstiftningen har också en process för att säkerställa att nya lagar inte bryter mot tidigare lagstiftning, exempelvis granskning av Lagrådet. Jag vet inte riktigt vilken fråga Per Kornhall menar inte har utretts, säger Lotta Lerwall till Arbetsvärlden.

Att bevisa att betygen generellt sätts för generöst är svårt

– Frågan om man får överlämna uppgifter som innebär myndighetsutövning till privata aktörer är förstås utredd. Sedan huruvida det är en bra idé med marknadsskola är en annan fråga.

Skulle man kunna argumentera för att intressekonflikter uppstår i och med marknadsskola som gör att man inte kan lita på myndighetsbesluten?

– Det blir en fråga om tillsyn. Vi har regler som säger vad som gäller och sedan är det Skolinspektionen som ska kontrollera att skolorna gjort rätt, medan Skolverket jobbar förebyggande, säger Lotta Lerwall.

Per Kornhall nöjer sig dock inte med det svaret.

– Då hamnar man i det att på grund av att vi infört de här drivkrafterna så kan vi inte lita på systemet. Då måste vi ha en enorm kontrollapparat i stället. I Finland, som valt att inte införa marknadsskolor, fungerar skolan bättre, resultaten är högre och man har inte någon Skolinspektion, säger Per Kornhall.

Han är också skeptisk till hur väl det ens går att utöva tillsyn när det kommer till glädjebetyg.

– Hur bevisar man det, och om man bevisar det, vem ska ställas till svars?

Svårt att stoppa ”glädjebetyg”

Även Lotta Lerwall medger att det är svårt för Skolinspektionen att över huvud taget bevisa förekomsten av systematiska glädjebetyg.

Om vi tänker oss att en skola i snitt sätter betydligt högre slutbetyg än resultat på nationella proven, räcker det?

– Nej, det tror jag är mycket svårt att bevisa att det beror på osaklighet i betygsättningen. Vanligtvis pratar Skolinspektionen med huvudmannen om man påträffar brister i verksamheten, och om de inte åtgärdas riskerar man vite. Men att bevisa att betygen generellt sätts för generöst är svårt, säger Lotta Lerwall.

29 jun 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan