En knäckfråga i diskussionen om invandring och integration är hur sysselsättningsgraden och självförsörjningen bland nyanlända kan förbättras.
Ofta framhålls att arbetstillfällen i Sverige kräver minst gymnasieutbildning och att arbetslösheten därför är hög bland utrikes födda med kort utbildning – i synnerhet bland kvinnor med ofullständig skolgång och en bristande dokumentation av utbildning och anställningar.
Sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor, 18-64 år är bara 63,6 procent. Motsvarande siffra för inrikes födda kvinnor är 81,6 procent.
Projektets insatser kan förhoppningsvis ses som första delen i en stegvis förflyttning mot en osubventionerad anställning
Därför är det förvånande att två arbetsmarknadspolitiska projekt som båda visar mycket goda resultat vad gäller att skapa arbetstillfällen för den här gruppen nu går en osäker framtid till mötes.
Dels Arbetsförmedlingens Jämställd etablering, som kombinerar operativt arbete med forskning. Dels Etableringslyftet där tre kommuner kring Stockholm – Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby – just påbörjat en andra tvåårsperiod fram till årsskiftet 2022/2023 för att samarbeta om snabbare vägar till arbete för nyanlända. Båda projekten är delfinansierade av Europeiska socialfonden (ESF).
Jämställd etablering har under två år lyckats få drygt 30 procent fler utrikesfödda kvinnor i arbete. Ett mycket bra resultat. Trots det läggs det operativa arbetet nu ned utan besked om det blir en fortsättning.
Nästan hälften av deltagarna har fått jobb
Men så var bestämt från början, säger projektledaren Josefine Palmqvist Schultz.
Så vad händer nu?
– Forskarna tar fram slutrapporter.
Vet man om och när det operativa arbetet i Jämställd etablering kan återupptas?
– Nej, ingenting är sagt.
Projektet ska alltså fortsatt utvärderas, därefter tas eventuella politiska beslut om en fortsättning.
Under de två år Jämställd etablering varit igång i ett tjugotal kommuner har närmare 1 300 av drygt 3 000 deltagare fått jobb inom bland annat äldre- och barnomsorg, lokalvård och restaurang.
Hur kommer den nya Arbetsförmedlingen att fungera?
Redan när Arbetsförmedlingen ansökte om pengar till projektet fanns tankar om att kunna skala upp Jämställd etablering till nationell nivå. En utgångspunkt i ansökan var nämligen att säkerställa evidens för att projektets arbetsmarknadspolitiska insatser skulle kunna ligga till grund för framtida politiska beslut.
– Men samtidigt som vi började projektet kom januariöverenskommelsen, säger Josefine Palmqvist Schultz.
Arbetsförmedlingens arbete skulle göras om i grunden.
– Vi fick lov att säkerställa att vi hade högsta ledningens mandat att fortsatt prioritera det här projektet, och fick ett tydligt mandat att Jämställd etablering skulle prioriteras.
Däremot hänger nu alltså en fortsättning av projektet i luften.
Framgången bygger på språkstödjare
Omorganiseringen av Arbetsförmedlingen är något som även oroar Annika Nordgren som projektleder Etableringslyftet.
– Jag uppfattar att många kommuner är osäkra kring hur det kommer att bli. Hur kommer den nya Arbetsförmedlingen att fungera?
Etableringslyftet bygger på närhet. Närhet till deltagarna och arbetsgivarna. Projektet har knutit en arbetsförmedlare till sig, liksom språkstödjare som kan dari, tigrinja, arabiska och kurdiska. Att projektet varit så framgångsrikt menar Annika Nordgren beror mycket på språkstödjarna.
– De kan förklara och vet vad som gäller där deltagarna kommer ifrån, de förstår krockarna det innebär att komma hit. Det ger legitimitet, deltagarna litar på det vi säger.
Vilket återspeglas i siffrorna.
Om man är fler kommuner som samarbetar blir det en större bas att matcha mot
Under den första tvåårsperioden fick hela 76 procent av de 353 deltagarna jobb eller påbörjade CSN-berättigade studier. I snitt tar det inte mer än fem månader för Etableringslyftet att få ut deltagarna i arbete eller studier. Bättre än Arbetsförmedlingens siffror.
Hur stor är då samhällsvinsten när den här gruppen kommer i arbete? Ett genomsnittligt ekonomiskt bistånd för ett hushåll i de tre kommunerna är runt 10 000 i månaden, berättar Annika Nordgren.
– Nästan alla som får jobb blir av med det ekonomiska biståndet. Så det är en direkt vinst för kommunen. Och nästan hälften av våra deltagare har försörjningsstöd.
Individen får jobb, integreras och betalar skatt, kommunerna slipper betala försörjningsstöd. En win-win-situation.
– Absolut.
Josefine Palmqvist Schultz kan inte ge samma klara besked om den samhällsekonomiska vinsten. Något forskarna nu tittar på och ska redovisa i slutrapporten i höst.
Anställningarnas varaktighet går framåt
Av de arbetstillfällen som projekten skapat är det inte oväntat få tillsvidareanställningar. Inte heller här kan Josefine Palmqvist Schultz presentera några siffror men säger att man ser positiva tendenser vad gäller varaktigheten i anställningarna.
– Eftersom gruppen befinner sig långt från arbetsmarknaden har deltagarna rätt till anställningsstöd, exempelvis via extratjänster. Och projektets insatser kan förhoppningsvis ses som första delen i en stegvis förflyttning mot en osubventionerad anställning.
Annika Nordgren har siffror hon kan redovisa:
– Vi har följt upp hur det gått för de som drabbats av pandemin. Efter tretton månader har 54 procent jobb eller studerar. Innan coronan var 83 procent kvar i studier eller arbete efter sex månader.
Från början var det få extratjänster, men med det arbetsmarknadspolitiskt svåra läget under coronan har det blivit fler extratjänster.
Nästan alla som får jobb blir av med det ekonomiska biståndet
Ytterligare en siffra Annika Nordgren gärna framhåller är att hela 63 procent av de som får jobb i projektet inte får det i den egna kommunen utan i samarbetskommunerna.
– Om man är fler kommuner som samarbetar blir det en större bas att matcha mot. Alla vinner. Arbetsgivarna får fler kandidater att välja mellan. Kommunsamverkan är bra och viktigt.
Hur många kommuner som kan samarbeta beror på en rad förutsättningar och därför svårt att säga menar hon.
Trots att det nya tvåårsprojektet precis börjat blickar hon framåt.
– Politikerna är intresserade och nyfikna,d men behöver titta på hur Arbetsförmedlingens roll blir, vad vi får göra, vad det här kostar och vilka vinsterna är för kommunerna. … Det arbetet påbörjar vi nu för att kunna argumentera för att arbetssättet implementeras i kommunernas ordinarie verksamhet.