Värderingar i hemmet har stor effekt på pojkars och flickors betyg Analysen jämför skolresultat hos bröder och systrar som gått ut grundskolan mellan åren 1988 och 2017, är födda i Sverige och har vuxit upp i samma familj, samt har två utrikes födda föräldrar. Foto: Jonas Ekströmer / TT

Värderingar i hemmet har stor effekt på pojkars och flickors betyg

Utbildning En miljö som uppmuntrar ambition och konkurrens minskar skillnaden mellan pojkars och flickors skolresultat genom att pojkarna knappar in på flickorna. Flickor presterar däremot ännu bättre än pojkarna när sparsamhet och långsiktighet premieras, visar en ny studie från IFAU.
6 jul 2021

I en ny studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, framgår att kulturell bakgrund har betydelse för könsgapet i skolresultat, där flickor generellt presterar bättre än pojkar.

Analysen jämför skolresultat hos bröder och systrar som gått ut svenska grundskolan mellan åren 1988 och 2017, är födda i Sverige och har vuxit upp i samma familj, samt har två utrikes födda föräldrar.

Med hjälp av information om föräldrarnas födelseland kopplar studien eleverna till Hofstedes kulturella index, med fokus på fyra olika dimensioner: ambition och konkurrens; acceptans för ojämlik maktfördelning; undvikande av osäkerhet; samt samhällets tidsorientering (lång- eller kortsiktighet). Eftersom eleverna gått i skola i Sverige kan studien bättre förklara betygsskillnader med kulturella faktorer härrörande till ursprungsland.

Studien kommer fram till att det framför allt är ursprungslandets värdering av ambition och tidsorientering som kan förklara könsskillnaderna i skolresultat mellan syskonen. Bröderna lyckas knappa in på systrarna när ambition värdesätts högre i kulturen.

Utifrån beteendeforskning vet vi att flickor och pojkar i genomsnitt presterar olika i konkurrenssituationer

Vid jämförelse mellan två geografiskt närliggande länder med olika värderingar av ambition och konkurrens finner studien att synen på ambition kan förklara en förhållandevis stor del av könsskillnaderna i skolan.

– Om föräldrarna exempelvis är födda i Danmark, som liksom Sverige värderar ambition väldigt lågt, istället värderade ambition lika högt som föräldrar födda i Tyskland, skulle könsgapet i betyg krympa med motsvarande 38 procent, säger Helena Holmlund som är en av flera rapportförfattare, i en kommentar.

Flickorna klarar sig däremot ännu bättre än pojkarna när föräldrarna kommer från kulturer som tänker långsiktigt snarare än kortsiktigt och som premierar uthållighet och sparsamhet.

Effekten av föräldrarnas kulturella bakgrund på skolresultat gäller både för elever i Sverige och när rapportförfattarna studerar provresultaten från de internationella Pisaundersökningarna.

– Det finns flera möjliga förklaringar till att en bakgrund som uppmuntrar till ambition och konkurrens får pojkar att prestera bättre jämfört med flickor, säger Helena Holmlund. Utifrån beteendeforskning vet vi att flickor och pojkar i genomsnitt presterar olika i konkurrenssituationer, och det skulle kunna bidra till de resultat vi hittar, säger Helena Holmlund.

6 jul 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan