I en ny studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, framgår att kulturell bakgrund har betydelse för könsgapet i skolresultat, där flickor generellt presterar bättre än pojkar.
Analysen jämför skolresultat hos bröder och systrar som gått ut svenska grundskolan mellan åren 1988 och 2017, är födda i Sverige och har vuxit upp i samma familj, samt har två utrikes födda föräldrar.
Med hjälp av information om föräldrarnas födelseland kopplar studien eleverna till Hofstedes kulturella index, med fokus på fyra olika dimensioner: ambition och konkurrens; acceptans för ojämlik maktfördelning; undvikande av osäkerhet; samt samhällets tidsorientering (lång- eller kortsiktighet). Eftersom eleverna gått i skola i Sverige kan studien bättre förklara betygsskillnader med kulturella faktorer härrörande till ursprungsland.
Studien kommer fram till att det framför allt är ursprungslandets värdering av ambition och tidsorientering som kan förklara könsskillnaderna i skolresultat mellan syskonen. Bröderna lyckas knappa in på systrarna när ambition värdesätts högre i kulturen.
Utifrån beteendeforskning vet vi att flickor och pojkar i genomsnitt presterar olika i konkurrenssituationer
Vid jämförelse mellan två geografiskt närliggande länder med olika värderingar av ambition och konkurrens finner studien att synen på ambition kan förklara en förhållandevis stor del av könsskillnaderna i skolan.
– Om föräldrarna exempelvis är födda i Danmark, som liksom Sverige värderar ambition väldigt lågt, istället värderade ambition lika högt som föräldrar födda i Tyskland, skulle könsgapet i betyg krympa med motsvarande 38 procent, säger Helena Holmlund som är en av flera rapportförfattare, i en kommentar.
Flickorna klarar sig däremot ännu bättre än pojkarna när föräldrarna kommer från kulturer som tänker långsiktigt snarare än kortsiktigt och som premierar uthållighet och sparsamhet.
Effekten av föräldrarnas kulturella bakgrund på skolresultat gäller både för elever i Sverige och när rapportförfattarna studerar provresultaten från de internationella Pisaundersökningarna.
– Det finns flera möjliga förklaringar till att en bakgrund som uppmuntrar till ambition och konkurrens får pojkar att prestera bättre jämfört med flickor, säger Helena Holmlund. Utifrån beteendeforskning vet vi att flickor och pojkar i genomsnitt presterar olika i konkurrenssituationer, och det skulle kunna bidra till de resultat vi hittar, säger Helena Holmlund.