Skatteexperten vill sänka inkomstskatt och avgiftsbelägga infrastruktur Åsa Hansson, Lunds universitet. Foto: Entreprenörskapsforum.

Skatteexperten vill sänka inkomstskatt och avgiftsbelägga infrastruktur

Skattereform En globaliserad värld kräver genomgripande förändringar i det svenska skattesystemet. Det säger Åsa Hansson, nationalekonom vid Lunds universitet.
Karin Bromander
17 okt 2016 | 15:33
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Åsa Hansson, lektor vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet och i Fastighetsvetenskap på LTH, har forskat på olika aspekter av Sveriges skattesystem i många år. Hon har medverkat i den danska Skattekommissionen 2008–2009 och i den svenska Företagsskatteutredningen.

”Viktigaste att titta på i delningsekonomin är hur vi ska få in skatteintäkter över huvud taget.”

Åsa Hansson är en varm förespråkare av en bred parlamentarisk skatteöversyn. Ett av de viktigaste skälen är att vi lever i en annan värld än 1991, säger hon. Sverige är med i EU och en ökad globalisering leder till helt andra förutsättningar för både arbetskraft och företag. Och helt nya marknader dyker upp.

– Det händer också mycket inom delningsekonomin. Där är kanske det viktigaste att titta på hur vi ska få in skatteintäkter över huvud taget, hur vi ska kontrollera marknaden och se till att företag som Uber och Airbnb inte snedvrider konkurrensen.

”Jobbskatteavdrag effektivt men kostsamt”

Hon förespråkar sänkt inkomstskatt.

– Vi förlitar oss mer på skadliga skatter än i många andra länder. Höga inkomstskatter stör ekonomisk tillväxt och bidrar till skattefusk, de gör att folk arbetar mindre och att de inte utbildar sig.

– Jobbskatteavdraget är effektivt, men kostsamt eftersom alla får del av det. I andra länder riktar det sig främst till låginkomsttagare, men här får även sådana som jag 2 000 mer i plånboken varje månad. Det gör ju inte att jag arbetar mer utan snarare att jag tar ut en till veckas semester varje år.

Läs även: Vem tar Björklunds hand – så tycker partierna om skattereform

Att sänka värnskatten skulle inte betyda något stort tapp i statens inkomster menar hon, men även det skulle kunna förändra folks beteenden. Det finns andra utgiftsområden där man i stället skulle kunna öka statens inkomster.

– Ett exempel är enhetlig moms. Låg matmoms är fördelningspolitiskt ett väldigt trubbigt instrument. En högre sådan skulle ge större effekter än höga inkomstskatter.

Grön skatteväxling kan ge motsatt effekt

Flera partier förespråkar så kallad grön skatteväxling – att skatt på arbete sänks till förmån för högre skatter på miljöfarliga produkter och verksamhet. Åsa Hansson är kritisk till ett direkt byte.

 

skatteandelny2

Källa: Budgetpropositionen

– Om allt går som tänkt kommer ju intäkterna att minska med tid eftersom färre bör ägna sig åt miljöförstöring. Vi måste också se till den globala konkurrensen: om vi inför alltför höga miljöskatter kanske verksamheter flyttar ut ur landet och miljöeffekterna globalt faktiskt blir sämre.

– Grön skatteväxling är ett bra instrument för politisk styrning, det är fel att miljöförstöring ska vara så pass billigt. På så sätt är det en bra skatt, men den ska inte användas till att få in stora intäkter.

Infrastruktur finansierad med avgifter

Åsa Hansson tycker att det är viktigt att man samtidigt som en översyn av skatten också ser över de offentliga utgifterna.

– Vi ser ett tryck på utgifterna samtidigt som det är svårt att få in skatt, där till exempel en åldrande befolkning är en bidragande orsak. Vi behöver titta på om det är någonting inom offentlig sektor som skulle kunna ligga utanför skattesystemet. I många länder är till exempel infrastrukturen avgiftsfinansierad.

Läs även: Riksdagsmajoriteten vill sänka inkomstskatten

Och en översyn av skatter och utgifter är brådskande, menar Åsa Hansson.

– Den internationella konkurrensen är avgörande. Den kommer att tvinga fram en skatteöversyn och kanske är det också det som krävs. Men det hade varit bra om vi började innan vi blev tvungna.

Karin Bromander
17 okt 2016 | 15:33

Relaterad läsning

Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Klas-Åke Persson 20 okt 2016:

    ”– Jobbskatteavdraget är effektivt, men kostsamt eftersom alla får del av det. I andra länder riktar det sig främst till låginkomsttagare, men här får även sådana som jag 2 000 mer i plånboken varje månad. Det gör ju inte att jag arbetar mer utan snarare att jag tar ut en till veckas semester varje år.”
    Där håller jag inte med Åsa av den enkla anledningen att JSA är skattefinansierat av staten.
    JSA är både ineffektivt och kostsamt då staten för att kunna finansiera JSA måste bidra till ett onödigt högt skattetryck för att kunna betala en omotiverad skattereduktion.
    JSA är en skattereduktion som inte är föranledd av underskott i någon förvärvskälla och statens onödigt höga skattetryck motsvaras inte av någon positiv påverka på BNP.
    Hade däremot statens onödigt höga skattetryck använts till att finansiera löner till nu arbetslösa hade detta motsvarats av en höjd BNP.
    Det som i vulgärt politiskt språkbruk kallas för ”skatt på arbete” är den kommunala beskattningen av Inkomst av tjänst.
    Den beskattningen är opåverkad av JSA, alla löntagare betalar lika mycket kommunal inkomstskatt oavsett de får eller inte får JSA.
    Jag håller med Åsa i hennes sista mening om att ingen arbetar mer bara för att Åsa får ett obligatioriskt kontant bidrag av staten.
    Det är missbruk av svenska språket när man påstår att JSA innebär sänkt skatt när det istället är frågan om höjt skattetryck. Det framgår tydligt om man läser budgetpropositionen lite mer noggrant.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev