SJF efter kontroversiella domen: ”Medier ska inte granskas av domstolar” Foto: Tor Johnsson, Anders Wiklund /TT och Janerik Henriksson /TT

SJF efter kontroversiella domen: ”Medier ska inte granskas av domstolar”

Journalistik En dom i Stockholms tingsrätt vänder upp och ned på det svenska medietiska systemet. Domstolen menar att det inte ger tillräckligt skydd för den personliga integriteten. ”Medier ska inte granskas av domstolar”, säger Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet.
16 mar 2023 | 13:01
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1

Det var programmet ”Vaccinkrigarna” i SVT:s Dokument inifrån som använde sig av dold kamera. En av de granskade vaccinmotståndarna stämde staten vid Stockholms tingsrätt och menade att staten var skyldig eftersom den finansierar SVT. 

Tingsrätten menar att SVT är en medieaktör som är fristående från staten och på så sätt kan inte staten anses vara ansvarig för publiceringen. 

Men samtidigt konstaterar tingsrätten att eftersom dagens frivilliga medieetiska system inte ger möjlighet att utdöma skadestånd har inte kvinnan möjlighet att få sin sak prövad. Något domstolen anser strider mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Därför ska den svenska staten betala 100 000 kronor i skadestånd till kvinnan. 

”Sammanfattningsvis anser tingsrätten att det i Sverige saknas ett tillräckligt adekvat och effektivt skydd för kvinnans privatliv såvitt avser vissa av de ingrepp som kvinnan utsatts för, nämligen publiceringen av material från inspelningar med hjälp av en dold kamera samt genom användandet av falska identiteter och vilseledande i det journalistiska arbetet”, skriver tingsrätten i domen.” 

Slår fast att SVT inte är en förlängning av staten

Ulrika Hyllert är ordförande för svenska Journalistförbundet.

– Det är bra och viktigt att domen slår fast att SVT inte är en förlängning av staten, säger hon.

Men hon är ändå orolig.  

– Vi är kritiska utifrån att om domen står sig i förlängningen kan det innebära en inskränkning i journalisters möjlighet att bedriva granskning. 

Hon säger att hon inte vill dra för stora växlar av domen.

– Men det är anmärkningsvärt när vi har ett robust system med medieetik och yrkesregler med goda möjligheter att få sin sak prövad, som ses som en förebild för andra länder, att man landar i det här. Medier ska inte granskas av domstolar. 

Vad händer om vi får det som i andra länder där publiceringar enbart granskas i domstol i stället för genom ett medieetiskt system?

– Det är för tidigt att dra de stora växlarna även om det finns risker med en juridifiering, det leder till minskad pressfrihet och yttrandefrihet. 

Granskningsnämnden hade kunnat pröva metoderna

Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert

Nils Funcke, journalist och yttrandefrihetsexpert, menar att granskningsnämnden hade kunnat pröva även arbetsmetoderna. 

– Då hade de fortfarande möjlighet att pröva den publiceringen utifrån vilka metoder som använts och vägt emot allmänintresset. Det har de gjort i tidigare fall. 

Han tycker att Europadomstolen, som tingsrätten lutar sig mot, gör en långtgående tolkning av skyddet för privatliv, som egentligen är ägnat åt att skydda mot intrång i hem och post och liknande. 

– I det här fallet handlar det om hennes åsikter och funderingar som de gett offentlighet åt. Det som tillkommer är det hon säger om förintelsen som de fått fram genom dolda inspelningar.

Risk för fler förtalsmål

Han säger att han reagerade mot att de använt sig av dold kamera och falska identiteter. 

– Jag tycker inte att det i det här fallet var motiverat att uppträda under falsk identitet och ge förespeglingar om att inspelningen skulle få göras för att understödja deras uppfattningar. Jag kan på sätt och vis se något positivt med att det kommer att prövas. 

Men han ser också en stor risk om fler publiceringar kommer att prövas i domstol.

– Risken är att vi får förtalsmål och mål där personen i fråga har så många ”skitsammamiljoner” att de kan sprätta iväg det där och se att även om de kommer att förlora målet kan de ”processa skiten ur den där lilla lokaltidningen”. Det är en påtaglig risk. 

Han säger att det inte skulle förvåna honom om vi inom några veckor ser en riksdagsmotion i frågan. 

– Här har en domstol sagt att det finns en lucka i lagen. De menar att det inte finns någon lagstiftning som gör att hon kan få sin sak prövad. Om vi får en riksdagsmotion kring det där, då kan det bli lagstiftning om det. Men först är det rimligt att domen prövas i hovrätten och även i Högsta domstolen.  

16 mar 2023 | 13:01

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev