Industrin sätter sedan 20 år tillbaka normen i lönebildningen, något som varit bra för Kommunals medlemmar, enligt Lenita Granlund. Men brist på flexibilitet slår mot kvinnorna som inte kan få de löneökningar man behöver om man ska uppnå jämställda löner.
– Det är som att ha en tvångströja på sig, det går inte att andas. Man måste knäppa upp den något för att kunna göra förflyttningar. Man klär på oss något där det inte går att göra något, säger Lenita Granlund.
”Att glappet inte ökat de senaste åren är för att vi fått sälja saker i kollektivavtalen för att få ut mer i kronor.”
Hon tar upp satsningen på undersköterskorna i förra avtalsrörelsen som ett positivt exempel på det hon vill se mer av. Låser man sig för hårt till märket finns risken att löneglappet ökar mellan män och kvinnor, arbetare och tjänstemän.
Villkor i kollektivavtalen säljs ut
Minskningen av löneglappet i dag döljer en bister verklighet i form av sämre avtalsvillkor för kvinnor än män, enligt Lenita Granlund. Det är nämligen villkoren man fått köpslå med.
– Att glappet inte ökat de senaste åren är för att vi fått sälja saker i kollektivavtalen för att få ut mer i kronor. Det håller inte på sikt att försämra kollektivavtalen, för då blir det att mansdominerade kollektivavtal har bättre villkor än kvinnodominerade, säger hon.
– Det är så vi har klarat av det.
”Det räcker med att en av oss säljer någonting för att få lite mer lön så får vi alla den försämringen.”
Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, håller med. Skuggsidan av det minskande löneglappet mellan könen är att villkoren i kvinnodominerade kollektivavtal urholkas.
– Ja, det ser man hos oss också. Samma arbetsgivare, alltså SKL, har både lärare, sjuksköterskor, undersköterskor, socialarbetare. Det räcker med att en av oss säljer någonting för att få lite mer lön så får vi alla den försämringen, säger Sinava Ribeiro, och fortsätter:
– Det vi fått höra förr är att vi fått fem veckors semester innan alla andra, men någonstans har de här villkoren ätits upp. Vi har lagstadgat vissa av de villkoren som vi haft men lönen har fortfarande inte hängt med. Det som händer nu är att många av förbunden inom välfärden säljer sina villkor för att få lite mer pengar i lön.
Läs mer: Lars Calmfors ser faror med allt striktare märke
Hon tar upp dygnet-runt-verksamhet som exempel och jämför med biltillverkaren Volvo.
– Jämför man deras treskift med vårt treskift så kan jag säga till SKL: får jag Volvos treskift så skriver jag på i dag, säger Sineva Ribeiro.
”Vi har fått nog av att ha en ojämnställd lön som bygger på en industrinorm.”
Så länge industrin får sätta normen för löneökningarna kommer kvinnodominerade yrken aldrig komma ikapp, enligt henne. Hon är heller inte säker på att industrimärket kommer vara kvar i framtiden.
– Jag ser att det i dag är helt andra verksamheter som växer och som gör att Sverige växer. Vi har fått nog av att ha en ojämnställd lön som bygger på en industrinorm, säger hon.