Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Så mycket höjs lönerna i år Tanken bakom bedömningen att löneöverenskommelsen hamnar på 2,0 procent bygger på att det blir som det varit tidigare med tillägget att det nu är rimligt att titta på den avtalsrörelse som mest liknar årets. Foto: Fotograferna Holmberg / TT

Så mycket höjs lönerna i år

Analys Industrins parter kommer att sluta ett löneavtal som ger 2,0 procent och det kommer vara en kort avtalsperiod. Det blir förhandlingsresultatet när tidningen Arbetsvärlden tittar bakåt och jämför med tidigare avtalsrörelser.
Göran Jacobsson
17 sep 2020

Det är framför allt avtalsrörelsens 2010 i kölvattnet av finanskrisen som liknar årets avtalsrörelse.

År 2010 fick facket ut 67 procent av de löneökningar de ställt krav på. Under de senaste sju avtalsrörelserna har facket fått ut i genomsnitt 77 procent av sina krav och inför den här avtalsrörelsen pekade det på att resultat skulle bli en kostnadsökning för arbetsgivarna på 2,3 procent, men så kom coronapandemin och med den förändrades arbetsmarknadsläget och ekonomin.

Avtalsförhandlingarna

Industrins parter förhandlar under oktober under ledning av industrins egna medlare – OpO – de opartiska ordförandena. Parterna ska bestämma tre saker: löne-/kostnadsökning, avtalsperiodens längd och fördelning av pengarna.

Industrins förhandlingsresultat kommer styra löneutvecklingen på hela den svenska arbetsmarknaden. Industriparterna förhandlingsresultat blir norm eller märke för alla andra. Normen är utformad som en procentuell kostnadsökning för arbetsgivarna. I den ingår alla ekonomiska förändringar som till exempel löneökningar och pensionsavsättning.

Teorin bakom industrinormen är att det är parterna i den internationellt konkurrensutsatta sektorn som kan bedöma vilka lönelyft som är rimliga och inte bidrar till att svensk industri blir utkonkurrerad.

Det är i det ljuset som Kommunals krav på större påslag till sina utbildade medlemmar blir kontroversiellt, eftersom Kommunal kräver lönelyft som är större än löneökningarna i industrin. Teorin säger då att risken finns att de industrianställda kräver kompensation för de extra löneökningar som andra fått, vilket i sin tur leder till att svensk industri får svårt att hävda sig i den internationella konkurrensen.

+ Expandera

Tanken bakom bedömningen att löneöverenskommelsen hamnar på 2,0 procent bygger på att det blir som det varit tidigare med tillägget att det nu är rimligt att titta på den avtalsrörelse som mest liknar årets. I årets avtalsrörelse är kravet från facken inom industrin 3,0 procents löneökningar och 67 procent av det ger 2,0 procent.

Det finns bedömare som anser att parter i ett sådant här förhandlingssystem tenderar att bete sig allt mer lika från gång till gång. Om då de omgivande faktorerna som konjunktur samt styrka och förmåga hos fack och arbetsgivare är någorlunda jämförbara, så kan man i förväg bedöma förhandlingsresultatet.

Fråga vilken hotellchef som helst hur mycket löneförhöjningar de kan betala.

Tomas Undin, förhandlingschef Teknikföretagen.
Foto: Karin Wesslen/TT

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin säger:

– Man tar med sig delar från tidigare avtalsrörelser, men varje avtalsrörelse är i någon mening unik.

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt säger:

– På något vis påverkar tidigare avtalsrörelser, men jag tycker man ska vara försiktig med att matematiskt räkna fram ett förhandlingsresultat.

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä vill inte säga något om Arbetsvärldens bedömning. Han säger att han inte vill förhandla via media och han lyfter fram att nedgången i industrin var 25 procent under finanskrisen och nu har den varit 15 procent.

Arbetsgivarna: Fler branscher drabbade i dag

Arbetsgivarnas Tomas Undin gör en annan jämförelse med finanskrisen. Då drabbades bara industrin och nu är det många fler branscher som har fått stora problem.

Unionens Martin Wästfelt säger att det både finns likheter och skillnader. Vid båda tillfällena handlar det om en ekonomisk nedgång, men det är stora skillnader mellan vad som skapat krisen.

– Man ska vara försiktig och inte dra för stora växlar på en jämförelse, säger han.

I februari lade industriarbetsgivarna ett bud på 1,4 procent. Efter pandemiutbrottet har man backat från det och säger att det inte finns något löneutrymme. Arbetsgivarnas Tomas Undin säger bland annat att höjda löner i stor utsträckning skulle betalas av skattebetalarna eftersom så många får en del av sin lön från statligt finansierade korttidspermitteringar.

– Det finns en moralisk fråga här som gör löneökningar tvivelaktiga, säger Teknikföretagens förhandlingschef.

IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä säger att fackens krav bygger på långsiktiga bedömningar och inte hoppar upp och ner.

Situationen är en påfrestning för industriavtalet, men nu gäller det att komma ihåg att industriavtalet varit bra för alla.

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare i IF Metall
Foto: Janerik Henriksson / TT

– Lönebildningen är stabiliserande och den ger reallöneökningar och konkurrenskraftiga företag, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Det finns många faktorer som kommer påverka förhandlingsresultatet och kanske kullkasta jämförelsen med avtalsrörelsen 2010 eller visa att den är relevant.

Löneökningar i vården

Vårdförbundet befinner sig i en annan situation än Kommunal. De har ett treårigt sifferlöst avtal som löper fram till våren 2022.

Vårdförbundet, som organiserar sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker, vill att särskilt yrkesskickliga ska få ett lönepåslag på 10 000 kronor i månaden samtidigt som alla medlemmar ska ha en god löneutveckling. Facket anser att ungefär en fjärdedel av medlemmarna som jobbar åt kommuner och regioner ska räknas som särskilt yrkesskickliga och få en lönehöjning med 10 000 kronor.

Dessutom vill Vårdförbundet att lönespridningen ska öka och att det under ett yrkesliv ska gå att dubbla sin lön. Det bygger på en jämförelse med manligt dominerade yrken med liknande utbildningsnivå och svårighetsgrad i yrket.

Enligt förhandlingschef Annelie Söderberg har den genomsnittliga årliga löneökning de senaste åren för medlemmarna varit mellan 3,5 och 4 procent, vilket är högre än industrimärket.

– Ingen tjänar på att sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker följer industrinormen. I så fall skulle bristen bli större i och med att våra medlemmar inte får betalt för sin utbildning, säger Annelie Söderberg.

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt anser att det är industrins normering som ska gälla.

– Även för grupper med marknadskrafterna i ryggen. Med industrins normering har alla haft en god reallöneutveckling. Innan dess hade vi två decennier av höga nominella löneökningar men lite av reallöneökningar. Om vi inte låter industrin normera är risken att vi tappar den goda reallönutevckling.

Före nyår kan Vårdförbundet säga upp avtalet i förtid. Annelie Söderberg säger att det inte bara är löneutvecklingen som avgöra utan även hur arbetsmiljön och arbetstidens förläggning samt möjligheterna att göra karriär och specialisera sig på arbetstid utvecklas.

– Vi kommer göra en bedömning av helheten innan vi bestämmer oss om uppsägning av avtalet.

+ Expandera

Ett löneavtal mellan fack och arbetsgivare är en slags konkretisering av styrkeförhållandena mellan parterna. Med pandemin kom en omfattande arbetslöshet. Det försvagar facket, men samtidigt har facket och a-kassan fått fler medlemmar, vilket i sin tur ger facket lite mer kraft.

Dessutom har de politiska åtgärderna betydelse. Höjt tak i a-kassan och omfattande korttidsarbete gör att många behåller en förhållandevis hög inkomst och det blir ingen press nedåt på lönerna.

Jämfört med finanskrisen står sig facket starkare åtminstone ur den här aspekten, eftersom det då inte fanns någon tillströmning till a-kassorna, inget höjt tak i a-kassan och inget korttidsarbete.

Regeringens budget får också betydelse för avtalsrörelsen. Om regeringen bestämmer sig för att ta bort det höjda a-kassetaket blir det en viss press nedåt på lönerna.

Teknikföretagens Tomas Undin konstaterar att korttidsarbetet har gjort att skillnaderna mellan olika branscher inte blivit så stora under coronakrisen.

Martin Wästfelt tycker att korttidsarbetet fungerat bra och det är viktigt både för arbetsgivare och arbetstagare.

Instabilitet skulle hota den goda reallöneutvecklingen.

– Det är dock viktigt att se långsiktigt på lönebildningen. Dagsaktuella noteringar är betydelsefulla men inte lika betydelsefulla som långsiktig stabilitet och att undvika ryckighet. Instabilitet skulle hota den goda reallöneutvecklingen.

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin säger att delar av näringslivet, som hotell- och restaurangbranschen, delar av handeln och delar av transportsektorn, helt saknar betalningsförmåga.

Veli-Pekka Säikkälä säger att det behövs löneökningar för att få igång hjulen och som exempel tar hand att med högre löner kan folk gå ut och äta och få fart på restaurangverksamheten.

Teknikföretagens Tomas Undin håller inte med:

– Fråga vilken hotellchef som helst hur mycket löneförhöjningar de kan betala.

Sannolikt kortare avtal

Avtalets längd kommer bli en del av parternas förhandling. Läget är osäkert. Ingen vet om och när ett vaccin kan komma. Det går inte heller säkert att veta om det kommer en andra och kanske en tredje våg av smittspridning.

Teknikföretagens Tomas Undin tar fasta på den osäkra situationen och säger att det är ett starkt argument för en kort avtalsperiod. Han tillägger att det även är en avvägningsfråga. För företag med stora investeringskostnader som stålverk, pappersbruk och gruvor är det viktigt att hålla produktionen igång och undvika en konflikt samtidigt som lönen inte är så stor del av företagets kostnad. Sådana företag vill ha långa avtalsperioder. För exempelvis tjänste- och konsultföretag med låga investeringskostnader och där lönen är en stor del av utgifterna är det tvärtom. De strävar efter korta avtal.

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt säger att pandemin skapar en osäker situation. Ingen kan veta hur viruset beter sig.

– Och avtalsperiodens längd är alltid en svår fråga. Det är många olika faktorer som kan påverka den.

En del av diskussionen kommer handla om retroaktiv ersättning för den tid som gått sedan avtalets ursprungliga slutdatum.

I längden är det mer värt med ett lönepåslag än en tillfällig retroaktiv ersättning

Teknikföretagens Tomas Undin tycker inte att det kan bli tal om någon retroaktiv ersättning. Han säger:

– 2020 är ett förlorat år. Det har varit fullständig lockdown och staten har betalt en del av lönerna. Då kan det inte bli tal om retroaktiv ersättning.

IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä anser att retroaktiva lönepåslag är en bedömningsfråga och det får ge sig i förhandlingarna.

– I längden är det mer värt med ett lönepåslag än en tillfällig retroaktiv ersättning, säger han.

Osäkert med retroaktiv ersättning

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt påpekar att avtalet är förlängt och det betyder enligt honom att facken inte kan gå i konflikt för retroaktiv ersättning.

– Men det är inte omöjligt med retroaktiv ersättning. I en förhandling är allt möjligt. Jag vill dock inte ge någon närmare kommentar.

Pandemin sätter press på avtalsrörelsen och industriavtalet. Arbetsgivarna pratar om noll i lönepåslag. Kommunal vill ha större löneökningar än industrins anställda och får visst stöd för det. Industrinormen har dock ett brett stöd.

IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä säger:

– Situationen är en påfrestning för industriavtalet, men nu gäller det att komma ihåg att industriavtalet varit bra för alla. Det har givit reallöneökningar och konkurrenskraftiga företag.

Arbetsvärldens bedömning är alltså att det blir 2,0 procent och en kort avtalsperiod. Det finns argument för och emot detta. Och kanske bedömningen stämmer till slut, men vi kanske inte kan förstå allt genom att titta bakåt på det som varit

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger:

– Vi ska titta i backspegeln men vi måste också titta framåt genom vindrutan och den är större.

Tidigare års avtal

Det faller sig naturligt att utgå från fackens krav, eftersom de varit tydliga och siffersatta. Fackens krav har dessutom varit förhållandevis nära förhandlingsresultatet. Under de avtalsrörelser vi tittat på har uppgörelsen mellan fack och arbetsgivare varit mellan 67 och 87 procent av de lönekrav facken i industrin fört fram. Kraven är ställda för ettåriga avtal och resultaten är omräknade till avtalshöjningen under ett avtalsår.

Arbetsgivarna har inte varit lika tydliga i sin uppfattning. Ofta har de pratat om kostnadsökningar som stärker eller tryggar konkurrenskraften. 2010 sa dock arbetsgivarna att det inte fanns något utrymme för centrala löneökningar. 2016 sa de att kostnadsökningarna måste ligga under 1 procent per år. Och nu anser de att det inte finns något utrymme för löneökningar.

Så här har det sett ut i de senaste sju avtalsrörelserna:

2004 slöts ett treårigt avtal med en sammanlagd kostnadsökning på 7,3 procent.

2007 var ökningen 10,2 procent under tre år.

2010 landade avtalet på 2,6 procent under 18 månader.

2011 hamnade den årliga ökningen på 2,6 procent.

2013 låg ökningarna på 6,8 procent under 36 månader.

2016 ingicks ett ettårigt avtal som gav 2,2 procent.

2017 resulterade det treåriga avtalet i en sammanlagd ökning på 6,5 procent.

Källa: Medlingsinstitutet

De mest stabila grupperingarna under de sju avtalsrörelserna har facken inom industrin och arbetsgivarna i industrin varit. Svenskt Näringsliv har för det mesta haft en gemensam linje med undantag för 2007 då Svensk Handel lämnade arbetsgivarnas sammanhållning och gjorde upp med facket före parterna i industrin.

LO har flera gånger haft svårt att hålla sams. 2011 ställde sig industrifacken utanför LO-samordningen för att man inte stödde de övriga förbundens kvinnopott. 2016 fanns ingen LO-samordning och de fem facken i 6F gick fram med ett lönekrav som var högre än industrifackens.

2016 drev för första gången Kommunal kravet på att undersköterskorna ska ha extra stora löneökningar. Och i årets avtalsrörelse står både Kommunal och Pappers vid sidan om LO:s avtalssamordning. Kommunal kräver 0,5 procent utöver industrinormen för sina utbildade medlemmar.

+ Expandera
Göran Jacobsson
17 sep 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan