Regeringens återhållsamma övergångsbudget har fått myndigheter att larma om problem. Yrkeshögskolan kan inte starta nya utbildningar som planerat under våren 2019 och den nya Myndigheten för arbetsmiljökunskap kan inte växa så som det var tänkt.
I vanliga fall läser alla myndigheter budgetpropositionen noga i september. Redan innan dess har man kunnat få en vink om satsningar och neddragningar, och kan därför förbereda sig i tid. När myndigheterna sedan får sina regleringsbrev den sista december är mycket redan riggat inför nästa verksamhetsår.
Men hösten 2018 är mycket speciell.
För vissa myndigheter är alla de här oklarheterna svåra att bemästra.
Svante Hellman, Ekonomistyrningsverket.
– I år vet myndigheterna varken vilken budget som antas av riksdagen den 12 december eller vilken regering som kommer att styra, säger Svante Hellman, Ekonomistyrningsverkets expert på statsbudgetar och budgetprognoser, till Arbetsvärlden.
– För vissa myndigheter är alla de här oklarheterna svåra att bemästra.
Övergångsregeringen har lagt en övergångsbudget helt enligt reglerna, utan nya politiska initiativ. I princip är det en budget som kopierar 2018 års statsbudget, med vissa justeringar. Det gäller myndigheternas förvaltningsanslag som räknats om för pris-och löneförändringar och de regelstyrda transfereringsanslagen har justerats för ändrad makroekonomisk utveckling och ändrat antal personer som omfattas.
Effektiv budgetstyrning
Ekonomistyrningsverket ska se till att den ekonomiska styrningen av staten är effektiv. I det uppdraget gör man också prognoser för hur statens budget och de offentliga finanserna utvecklar sig och myndigheten fungerar som expertstöd åt både Regeringskansliet och myndigheterna, allt för att den statliga ekonomiska styrningen ska vara ändamålsenlig.
I veckan kom beskedet att Ekonomistyrningsverkets första budgetprognos skjuts fram, från i slutet av november till 20 december, en vecka efter att riksdagen beslutat om budgetramarna.
Källa: Ekonomistyrningsverket
Vidare har anslag justerats enligt beslutade lagar och bindande avtal. Några ändringar har gjorts för att viktiga samhällsfunktioner ska upprätthållas. En skatteändring har lagts in, den om sänkt skatt på pensioner där det finns ett brett stöd i riksdagen.
Konsekvenserna blir både att anslag hamnar i tomma intet, exempelvis när projekt som fanns 2018 inte längre existerar 2019 (läs mer om det, här i Publikt), och att andra verksamheter blir utan planerade anslag, som Yrkeshögskolan som inte kan starta nya utbildningar som planerats till våren 2019.
”Kan skapa åtstramning”
Enligt Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson kan det skapa tillfällig åtstramning på myndigheterna, trots att det inte är resurserna totalt som är det stora problemet, utan bristen på information om vad myndigheterna ska göra.
När en ny regering är på plats kommer man att informera om sina intentioner ganska tidigt.
För myndigheterna är det viktigt att få signaler från politikerna.
– Och det tror jag kommer att hända, säger Svante Hellman. När en ny regering är på plats kommer man att informera om sina intentioner ganska tidigt.
– Sedan kan den regeringen göra ändringspropositioner redan i januari, februari för det som är bråttom, och därefter en i vårändringsbudget i april med övriga ändringar.
Och det är faktiskt så att en regering när som helst kan komma med en extrabudget, säger Svante Hellman.
– Det gjorde man exempelvis för konsekvenserna av de stora bränderna och torkan i somras.
Vad tycker du att politikerna borde göra redan nu, i förhållande till myndigheterna?
– De har inte så mycket tid att vinka på innan ramarna ska tas den 12 december. Om man är överens om något skulle man kunna ta initiativ i utskotten, det har gjorts någon gång tidigare. När ramarna sedan är bestämda kan de möjligen flytta om pengar inom utgiftsområdena.
– Problemet är att inget parti just nu kan tala för mer än för enskilda partier, eftersom man inte vet vilken regering det kan bli.
För bara en kort tid sedan var sannolikheten störst att riksdagen skulle rösta igenom en moderat budget, med stöd av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Nu har Centern, Liberalerna och Socialdemokraterna börjat förhandla, och därför kan det skapas stöd för övergångsbudgeten den 12 december.
Extraval gör det svårare
Skulle det bli extraval nästa år, sitter övergångsregeringen kvar tills det valet är över. Då får man regera med den budgeten som får flest röster i riksdagen den 12 december, oavsett om det är övergångsbudgeten eller exempelvis Moderaternas budget.
Ett extraval innebär också att utskotten kommer ombildas utifrån det nya valresultatet. Det kan göra det svårare för utskotten att skynda på beslut och besked till myndigheterna.
– Det kommer att ta lite tid innan en nya riksdag är på plats, konstaterar Svante Hellman. Därefter ska en ny regering tillsättas, konstaterar Svante Hellman.
Men landet måste ändå regeras, tillägger han, och fortsätter:
– Övergångsregeringen kanske skulle kunna göra en extra ändringsbudget, även om de inte får bedriva en aktiv politik. Men om det är viktigt för att landet ska fungera borde det gå att göra fram tills extravalet är genomfört och en ny regering är på plats.