Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Budgeten passar synnerligen illa för landets myndigheter” Finansminister Magdalena Andersson med budgetpropositionen på väg till budgetdebatten i plenisalen. Foto: Anders Wiklund / TT

”Budgeten passar synnerligen illa för landets myndigheter”

Övergångsbudget Fackförbundet ST:s ordförande Britta Lejon anser att övergångsbudgeten ger för lite till polis och kriminalvård, men däremot pengar till redan avslutade projekt inom Arbetsförmedlingen. Tull-Kust är lättade medan Polisförbundet är besvikna.
Carl von Scheele
15 Nov 2018

Lika upphetsande som lättmjölk. Så skulle den statsbudget kunna karaktäriseras som övergångsregeringen lade fram för nästa år. Budgeten var helt fri från politisk färgsättning betonade finansminister Magdalena Andersson under morgonens pressträff.

Vissa satsningar kunde ändå skönjas i de många tusen sidor som även en helt avskalad budget innehåller. Dessa satsningar var redan beslutade eller nödvändiga för myndigheternas verksamhet och samtidigt politiskt okontroversiella.

Höstbudgeten 2018

Budgeten innehåller få nyheter.

Den största nyheten är:

·        En miljon pensionärer får sänkt skatt. Med en inkomst på 25 000 kronor sänkt skatten med 350 kronor i månaden.

·        Hälften av den skatteskillnad som finns mellan löntagare och pensionärer tas bort.

·        För pensionärer som tjänar över 98 000 kronor i månaden höjs skatten.

·        Kostnaden är drygt 4 miljarder kronor i statsbudgeten.

·        Skattereformen måste börja gälla från årsskiftet. Därför genomförs den nu under politisk enighet bland riksdagspartierna.

Övriga nyheter:

·        Försvaret får 1,7 miljard kronor mer.

·        Kustbevakningen får 101 miljoner kronor mer.

·        Skolkommissionens föreslagna satsning fortsätter. 2,5 miljarder kr i 2019 års budget är redan utdelade till kommunerna.

·        Anslaget till barnbidraget ökar med 856 miljoner kronor. Det är en konsekvens av den höjning som genomfördes i mars i år.

·        Av samma skäl ökar anslaget till tandvårdsbidraget med 219 miljoner kronor.

·        18 miljarder kronor i ökade anslag blir inte av. Detta är pengar i tidigare aviserade reformer.

·        10 miljarder kronor i minskade anslag blir heller inte av. Ett exempel är nedtrappningen av satsningen på åldringsvården som inte genomförs, utan de årliga 2 miljarderna extra kvarstår.

·        Kommunerna får inte ett tillskott på 5 miljarder kronor. Men de budgetmässiga konsekvenserna av detta blir minus 2 miljarder kronor, enligt finansministern.

+ Expandera

Förutom sänkt pensionärsskatt fick försvaret extra pengar för att klara nödvändiga inköp av vapen och utrustning. Därutöver nämndes på pressträffen Kustbevakningens ökade anslag, vilket var i sista stund om inte dess verksamhet skulle haverera, enligt facket Tull-Kust.

– Om regeringen inte hade gjort denna förstärkning hade kustbevakningen hamnat i ett väldigt allvarligt läge. Man hade varit tvungen att varsla om uppsägningar. Det hade i sin tur fått konsekvenser för krisberedskapen och miljöskyddet, säger Johan Lindgren, ordförande i Tull-Kust.

Kustbevakningen har under många år haft ansträngd ekonomi och tvingades för fyra år sedan varsla personal. Men 2014 var ett valår och på hösten drogs varslen tillbaka sedan myndigheten fått extra anslag.

Förstärkning till Kustbevakningen

I den nya budgeten får Kustbevakningen förutom normal uppräkning av anslagen 101 miljoner kronor mer än tidigare och de två följande åren sammanlagt 250 miljoner mer.

– Detta är en miniminivå som motsvarar vad Kustbevakningen själv har begärt i sitt budgetunderlag. Förstärkningen är naturligtvis välkommen, men vi behöver analysera om det behövs ytterligare förstärkningar.

Johan Lindgren påminner om att Kustbevakningen fått nya uppgifter och snart fattar riksdagen beslut om en ny kustbevakningslag. Myndigheten kan behöva rekrytera ny personal och kompetens.

På Polisförbundet varnade man senast häromdagen för konsekvenserna av en utebliven polissatsning i budgeten. Polistätheten är den lägsta på tio år, enligt förbundet.

 Jag förutsätter att en ny regering gör en offensivare budget. Löftet till poliserna måste hållas.

Förbundsordförande Lena Nitz är besviken över de saknade pengarna och har en uppmaning till rikspolischefen: Arbeta utifrån att det kommer ökade anslag. Håll takten i rekryteringen och uppvärderingen av polisyrket.

– Det måste han göra även om pengarna inte finns i budgeten. Jag förutsätter att en ny regering gör en offensivare budget. Löftet till poliserna måste hållas.

Allt svårare för myndigheterna

Enligt ST:s ordförande Britta Lejon håller tiden på att rinna ut om man vill undvika stora problem i de statliga myndigheterna och verken.

– Jag hoppas att övergångsbudgeten inte blir långvarig. Den passa synnerligen illa för landets myndigheter.

News

Även Britta Lejon poängterar behovet av polissatsningen som även måste omfatta civila tjänster. Hon lyfter också fram kriminalvårdens bekymmersamma situation. Där behövs 200 extra miljoner.

Men även motsatsen, för stora anslag, finns i övergångsbudgeten.

Principer för övergångsbudgeten

En övergångsbudget ska inte innehålla några politiska reformer. Efter överläggningar med allianspartierna och vänsterpartiet har regeringen utgått från följande principer, enligt dess artikel på dagens DN debatt:

1. Ändrade ekonomiska prognoser och volymer (till exempel antal personer som omfattas) samt sedvanlig uppräkning till följd av ändrade priser och löner.

2. Beslutade lagar, avtal med mera.

3. Tidigare riksdagsbeslut om flyttar av verksamheter mellan utgiftsområden.

4. Vad som krävs för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas, i de fall detta inte kan vänta till en framtida ändringsbudget.

5. Vad som krävs för fungerande fleråriga verksamheter.

6. Lagförslag som är politiskt okontroversiella, där det råder samsyn och där ett genomförande inte är möjligt efter årsskiftet.

+ Expandera

– Ja, det är lika tokigt det. Ett tydligt exempel är Arbetsförmedlingen som får pengar för avslutade projekt. Även detta visar att budgeten inte fungerar för 2019 års verksamhet.

För varje dag som går blir situationen allt mer problematisk för myndigheterna, understryker Lejon. Även i normala fall får de inte sina regleringsbrev förrän i slutet av december, men har då kunnat förbereda sig inför satsningar eller nerdragningar genom dialoger med sina respektive departement. Det har inte kunnat ske nu, enligt Britta Lejon.

– Vi behöver verkligen en ny regeringen som kan ta fram en permanent budget. Jag hoppas att det sker innan jul. Annars blir läget väldigt besvärligt.

Carl von Scheele
15 Nov 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.