Av de tusen tjänstemän som svarat på den enkät Kantar Sifo gjort på uppdrag av Arbetsvärlden svarar sex procent att de har blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet under pandemin.
Hälften av trakasserierna har skett digitalt.
Den som blir utsatt kan känna sig mer ensam när trakasserierna sker digitalt när man arbetar ensam hemma än om det inträffar på den fysiska arbetsplatsen, där det är enklare att stämma av med en kollega i rummet om det som just hänt verkligen är okej.
– Digitalt gäller det att hitta andra sätt att skapa trygghet, säger Per Axbom, föreläsare i digital etik.
Digitalt gäller det att hitta andra sätt att skapa trygghet
Han menar att det är viktigt för chefer, särskilt avdelningschefer, att återkommande prata öppet om att de är medvetna om att sexuella trakasserier förekommer på andra arbetsplatser, för att på så sätt även lyfta frågan internt.
– Det visar att man förstår att det kan hända även här samtidigt som man kan visa att man har nolltolerans. Man skapar också en ökad medvetenhet om hur trakasserier kan se ut i digitala sammanhang, säger Per Axbom.
Större grupper kan försvåra
Att på veckomöten regelbundet lyfta frågan genom att till exempel hänvisa till studier eller undersökningar, som den Arbetsvärlden just genomfört, kan vara en bra ingång.
Att prata om det öppet och i en mindre grupp, helst inte fler än 20 personer, menar Per Axbom, är en viktig del i det förebyggande arbetet.
– Då kommer fler människor att känna sig trygga när det väl händer. Om det plötsligt händer och jag inte vet vad jag är med om är det betydligt svårare. Trygghetskänslan måste finnas där samtidigt som meddelandet kommer, det kan man inte skapa i efterhand, säger Per Axbom.
Trygghetskänslan måste finnas där samtidigt som meddelandet kommer
Det kan kännas obehagligt att få en ovälkommen bild, film, mejl eller meddelande och ens spontana reaktion kan ofta vara att radera innehållet.
Men det är viktigt att spara och dokumentera, framför allt för att kunna bevisa att någonting sker upprepat och systematiskt.
– Lägg mejlen i en separat mejllåda där du inte behöver se det i inkorgen. Spara skärmdumpar i en separat mapp på datorn som du döper till något neutralt, säger Per Axbom.
Viktigt att spara i förebyggande syfte
Per Axbom:
”Jag brukar säga att moraliska dilemman och skadliga handlingar är som fåglar. De finns lite överallt, är varierade och kan vara svåra att upptäcka. För att bli bättre på att upptäcka dem kan guider och verktyg hjälpa, men de upptäcks också mycket lättare av personer som har för vana att leta efter dem. Som organisation kan man hjälpa med guidande samtal om hur man ska agera, och även hjälpa till att skapa den viktiga vanan som gör att man känner igen trakasserier direkt. Då blir det lättare att agera direkt.”
Ett annat sätt att göra det mer accepterat att prata om frågan på arbetsplatsen är att börja med att prata om hur vi jobbar inkluderande i våra arbetsuppgifter.
Vi pratar om vår egen förmåga att höja rösten
– Jag håller workshops för designers i digital etik om hur de tjänster vi bygger för andra ska vara så respektfulla och trygga som möjligt. Då blir det också naturligt att vi pratar om vår egen förmåga att höja rösten, hur jag ska känna mig trygg att säga ifrån, säger Per Axbom och fortsätter:
– Det är svårt att säga ifrån. Jag brukar ge rådet att man redan innan man lyfter frågan på ett gemensamt möte pratar ihop sig så att man redan innan vet att någon säger ”jag håller med”.