Så backar industrifacken upp varandra i avtalsrörelsen Facken inom industrin vill backa upp varandras krontalspåslag, något som inte gillas av arbetsgivarna. På bilden: Per-Olof Sjöö GS-facket, Eva Gouvelin Livsmedelsarbetareförbundet, Marie Nilsson IF Metall, Ulrika Lindstrand Sveriges Ingenjörer och Martin Linder, Unionen. Foto: Henrik Montgomery / TT

Så backar industrifacken upp varandra i avtalsrörelsen

Avtalsplattform Facken inom industrin vill etablera två märken i avtalsrörelsen, både procent och krontal. Tjänstemännen i Sveriges Ingenjörer och Unionen backar i praktiken upp LO:s låglönesatsning, samtidigt som LO-facken stöder tjänstemännens strävan att fler garanteras lönepåslag. Arbetsgivarna drar åt motsats håll med möjligheter att sänka lönen lokalt och införa lördagsarbete.
Göran Jacobsson
18 nov 2019 | 06:00
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

I industrifackens gemensamma avtalsplattform är lönekravet 3 procent men minst 783 kronor i månaden. Tanken är att avtalsområden med en genomsnittslön lägre än 26 100 kronor i månaden ska få ett krontalspåslag. Det är en låglönesatsning och den innebär att löneökningarna på dessa avtalsområden blir högre än 3 procent.

Anders Weihe är förhandlingschef hos arbetsgivarna i Teknikföretagen. Han säger:

– Det är märkligt att tjänstemannafacken ställer upp på krontalspåslaget. Det stör. Men vi får väl se vilka vapen de är beredda att ta till.

Gillar inte krontalspåslag

Den fackliga förhoppningen är att skapa vägledning för både procentuella kostnadsökningar och en låglönesatsning för hela arbetsmarknaden. Facken fick för första gången gehör för en sådan modell i avtalsrörelsen 2017.

Anders Weihe, förhandlingschef, Teknikföretagen.

– Att facken vill fastställa två märken gör märkessättningen mindre relevant, menar arbetsgivarnas Anders Weihe. Krontalspåslag är inte bra av två skäl. Det pressar samman ytterligare en redan sammanpressad lönestruktur, och det är egentligen ingen låglönesatsning eftersom nästan hälften av LO-förbundens medlemmar omfattas av ett sådant påslag, säger arbetsgivarnas Anders Weihe.

Och Anders Weihe anser att löneökningar på 3 procent är alldeles för högt. Hans bedömning är att omkring 1,5 procent är en rimlig kostnadsökning för arbetsgivarna.

Målet är att detta ska användas av LO-samordningen och få acceptans som norm för andra lågavlönade avtalsområden

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att de två tjänstemannafacken förbundit sig att stödja ett krontalspåslag för Livs, GS och IF Metall. Målet är att detta ska användas av LO-samordningen och få acceptans som norm för andra lågavlönade avtalsområden.

Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer.

Camilla Frankelius är förhandlingschef hos Sveriges Ingenjörer. Hon säger:

– Vi står bakom kravet på en lägsta löneökning på 783 kronor i månaden.

Hon säger att det återstår att se hur kravet kommer att drivas i förhandlingarna. Hon tillägger att det inte är ett krav som Sveriges Ingenjörer kommer att förhandla om.

– Om det blir konflikt om krontalspåslaget är det vår förbundsstyrelse som tar ställning till hur vi ska agera, säger hon.

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt har samma uppfattning som Camilla Frankelius. Unionen stöder att de lägst avlönade ska få ett krontalspåslag och han säger att Unionen tar ställning till en konflikt om det blir aktuellt.

Vi har gjort åtaganden gentemot varandra och sammanhållningen är stark

– Vi i Facken inom industrin har en samordning om allt väsentligt. Vi har gjort åtaganden gentemot varandra och sammanhållningen är stark. Det är viktigt när LO:s samordning är svag, säger Martin Wästfelt.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen. Foto: Alex Giacomini

Han tänker sig att fack och arbetsgivare i industrin ska förhandla fram ett märke i procent. Samtidigt är han öppen för att avtalsområden med låg lön ska få mer.

– Ja, kostnaden blir högre, men avvikelsen blir relativt liten på de områden där märket sätts, säger Martin Wästfelt.

Fler individuella garantier

En nyhet i avtalsplattformen är att fler avtalsområden ska kunna omfattas av individuellt garanterade löneökningar. Det är i första hand aktuellt för Sveriges Ingenjörer. LO-förbunden och Unionen har redan sådana regler.

Sveriges Ingenjörers Camilla Frankelius säger att det handlar om medlemmar som inte får löneökningar eftersom det slagit i taket för sin befattning.

– För oss är det ett stort problem. Frågan är så pass viktigt att vi pratat med arbetsgivarna om detta före förhandlingarna, säger Sveriges Ingenjörers förhandlingschef.

Ingenjörernas arbetsgivare har ofta lönesystem som bygger på värdering av de anställdas befattning. Varje befattning har ett bestämt lönespann och ett tak för lönen. Den som nått taket får inte några löneökningar.

IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä säger:

– Vi ska hjälpas åt och stödja varandra för att få igenom det.

Martin Wästfelt förklarar att den nya skrivningen om individgaranti inte har så stor betydelse för Unionen. Däremot kan det komma att handla om att försvara de regler som finns om garanterade individuella löneökningar.

Arbetsgivarna fortsätter kräva helt dispositiva löneavtal. Det innebär att alla delar i ett löneavtal lokalt ska kunna ändras eller tas bort.

Före sista november ska de fem förbunden i Facken i industrin ta ställning till den föreslagna avtalsplattformen.

Teknikföretagens Anders Weihe säger att arbetsgivarna fortsätter kräva helt dispositiva löneavtal. Det innebär att alla delar i ett löneavtal lokalt ska kunna ändras eller tas bort. Lokala parter ska även kunna komma överens om lönesänkning.

Arbetsgivarna vill även styra mer över utläggningen av arbetstid och övertid. På IF Metalls område vill arbetsgivarna ändra på arbetstidskorridoren så att arbetsgivarna kan bestämma mer över arbetstidens längd och förläggning med bland annat möjlighet att införa arbetspass på lördag förmiddagar.

Den 20 december utväxlar fack och arbetsgivare i industrin krav och då presenterar arbetsgivarna också mer konkretiserade krav.

Avtalsplattformens viktiga punkter

Avtalsplattformen från Facken inom industrin är lång och svårtydd. Lönekravet om 783 kronor dyker upp långt bak (i not 7) medan det som Sveriges Ingenjörer tycker är ett stort problem – att garantera individuella lönelyft åt alla – finns dolt i en ny inskjuten bisats i en mening om lägsta löneökning: ”Om löneökningsbestämmelserna innehåller regler om en minsta/lägsta löneökning, eller om krav på sådana regler ställs, ska den uppgå till 530 kronor per månad.”

Plattformen tar även upp att facken vill förhandla om deltids-/flexpension, arbetsmiljö och jämställdhet. Industrifacken påpekar dessutom att politikernas januariavtal har betydelse för parterna på arbetsmarknaden och påverkar de kommande avtalsförhandlingarna. Det gäller framför allt anställningsskydd och kompetensutveckling.

+ Expandera
Göran Jacobsson

/ Kontakta skribenten

18 nov 2019 | 06:00

Relaterad läsning

Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Bertil Persson 19 nov 2019:

    Heja på, facken! Arbetsgivarsidan lär sig aldrig!

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev