Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
KI: Lönerna kan öka tre procent De senaste åren har lönerna i snitt ökat med 2,1 procent. Men enligt KI behöver de framöver öka till 3 procent om det svenska inflationsmålet ska hållas. Foto: Fredrik Sandberg / TT

KI: Lönerna kan öka tre procent

Svensk ekonomi Lönerna bör öka med tre procent per år om det svenska inflationsmålet ska kunna hållas. Det anser Konjunkturinstitutet i sin lönebildningsrapport.
16 okt 2019

Arbetsmarknaden står inför en ny avtalsrörelse, och det statliga Konjunkturinstitutet, KI, vill med sin nya lönebildningsrapport redovisa för parterna och Medlingsinstitutet vilka samhällsekonomiska förutsättningar man ser framför sig.

KI räknar med att den svenska ekonomin är på väg att mattas av – tillväxten har bromsat in och arbetslösheten har de senaste månaderna ökat.

Tre procent behövs

Främsta nyheten i rapporten är kanske att lönerna behöver stiga med 3 procent per år, om Riksbankens inflationsmål om 2 procent ska kunna uppnås. I augusti uppgick inflationen till 1,3 procent.

Under den nuvarande treåriga avtalsperioden har ökningen i genomsnitt legat lägre,  på 2,1 procent.

– Därutöver har vi haft en viss löneglidning så att löneökningarna i snitt blivit 2,5 procent, uppgav Karolina Holmberg, chef för arbetsmarknad och prisbildning på KI, på onsdagens presskonferens.

Det utgör överraskande låga lönehöjningar, och tvingar Riksbanken att använda låga räntor, enligt beräkningarna.

Om produktivitetstillväxten inom industrin ökar från dagens låga nivå, kan 3, 5 procents löneökningar behövas för att klara inflationsmålet, resonerar KI.

Jag tycker inte om att de lägger sig i lönebildningen och att de klumpar in alldeles för nära inpå

Institutet anser också att om facken och näringslivet visar fortsatt återhållsamhet i löneutvecklingen kan arbetslösheten dämpas något. Även sänkta lägstalöner, menar  KI, ska leda till högre sysselsättning men kan samtidigt åstadkomma lägre löner för personer som redan har ett jobb.

LO: Inte KI:s roll

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson tycker inte att det är KI:s roll att komma med liknande bedömningar strax före en ny avtalsrörelse ska starta.

– Jag tycker inte om att de lägger sig i lönebildningen och att de klumpar in alldeles för nära inpå. Deras resonemang håller inte när de tar intäkten av att vi har väldigt många nyanlända här, där arbetslösheten framför allt sitter, och att de ska sänka lönerna för stora LO-grupper. Det är inte rimligt, säger han till Sveriges radio.

Hur mycket vi behöver sänka är för tidigt att säga, men att vi behöver sänka är givet

Mattias Dahl, vice vd med ansvar för arbetsmarknadsfrågor på Svenskt näringsliv, anser att KI-rapporten bekräftar deras bild av läget i ekonomin som dystert.

– Senast vi hade en avtalsrörelse satte vi en kostnadsökningstakt på 6,5 procent och vi var överens om att det var en rimlig nivå. Då såg siffrorna bra ut, nu är alla överens om att siffrorna ser sämre ut och då är den logiska slutsatsen att vi behöver anpassa kostnadsökningstakten. Hur mycket vi behöver sänka är för tidigt att säga, men att vi behöver sänka är givet, säger han till Nyhetsbyrån Direkt.

16 okt 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.