Arbetsmarknaden står inför en ny avtalsrörelse, och det statliga Konjunkturinstitutet, KI, vill med sin nya lönebildningsrapport redovisa för parterna och Medlingsinstitutet vilka samhällsekonomiska förutsättningar man ser framför sig.
KI räknar med att den svenska ekonomin är på väg att mattas av – tillväxten har bromsat in och arbetslösheten har de senaste månaderna ökat.
Tre procent behövs
Främsta nyheten i rapporten är kanske att lönerna behöver stiga med 3 procent per år, om Riksbankens inflationsmål om 2 procent ska kunna uppnås. I augusti uppgick inflationen till 1,3 procent.
Under den nuvarande treåriga avtalsperioden har ökningen i genomsnitt legat lägre, på 2,1 procent.
– Därutöver har vi haft en viss löneglidning så att löneökningarna i snitt blivit 2,5 procent, uppgav Karolina Holmberg, chef för arbetsmarknad och prisbildning på KI, på onsdagens presskonferens.
Det utgör överraskande låga lönehöjningar, och tvingar Riksbanken att använda låga räntor, enligt beräkningarna.
Om produktivitetstillväxten inom industrin ökar från dagens låga nivå, kan 3, 5 procents löneökningar behövas för att klara inflationsmålet, resonerar KI.
Jag tycker inte om att de lägger sig i lönebildningen och att de klumpar in alldeles för nära inpå
Institutet anser också att om facken och näringslivet visar fortsatt återhållsamhet i löneutvecklingen kan arbetslösheten dämpas något. Även sänkta lägstalöner, menar KI, ska leda till högre sysselsättning men kan samtidigt åstadkomma lägre löner för personer som redan har ett jobb.
LO: Inte KI:s roll
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson tycker inte att det är KI:s roll att komma med liknande bedömningar strax före en ny avtalsrörelse ska starta.
– Jag tycker inte om att de lägger sig i lönebildningen och att de klumpar in alldeles för nära inpå. Deras resonemang håller inte när de tar intäkten av att vi har väldigt många nyanlända här, där arbetslösheten framför allt sitter, och att de ska sänka lönerna för stora LO-grupper. Det är inte rimligt, säger han till Sveriges radio.
Hur mycket vi behöver sänka är för tidigt att säga, men att vi behöver sänka är givet
Mattias Dahl, vice vd med ansvar för arbetsmarknadsfrågor på Svenskt näringsliv, anser att KI-rapporten bekräftar deras bild av läget i ekonomin som dystert.
– Senast vi hade en avtalsrörelse satte vi en kostnadsökningstakt på 6,5 procent och vi var överens om att det var en rimlig nivå. Då såg siffrorna bra ut, nu är alla överens om att siffrorna ser sämre ut och då är den logiska slutsatsen att vi behöver anpassa kostnadsökningstakten. Hur mycket vi behöver sänka är för tidigt att säga, men att vi behöver sänka är givet, säger han till Nyhetsbyrån Direkt.