Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Robotisering gör att EU ”bör överväga” medborgarlön Framsteg i robotik och AI kan göra det nödvändigt att klassificera robotar som "elektroniska personer". AP Photo/Jeff Chiu

Robotisering gör att EU ”bör överväga” medborgarlön

Robotisering Teknikens effekter på den framtida arbetsmarknaden gör att EU bör överväga medborgarlön. Det är en av punkterna i en ny rapport som presenteras för Europaparlamentet i februari.
16 jan 2017

Ingen del av samhället kommer vara opåverkad av robotrevolutionen som ser ut att närma sig.

Det är utgångspunkten i förslaget till betänkande om lagar kring robotiseringen som röstades igenom av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor. Förslaget antogs av utskottet med en majoritet på sjutton mot två röster på torsdagen, med två nedlagda röster.

Och förslaget är omfattande. Utskottet vill se att EU-regler införs på en rad punkter som tidigare varit ämnen för science fiction.

Det går in på områden som huruvida en särskild legal status för klassificering av ”elektroniska personer” med särskilda rättigheter och skyldigheter bör utformas. Dessutom föreslås att företag som designar robotar bör se till att de har en effektiv avstängningsfunktion, eller ”kill switch” som en säkerhetsåtgärd.

En ny, särskild robot-myndighet föreslås

EU-kommissionen uppmanas också att överväga inrättandet av en särskild europeisk myndighet för robotik och artificiell intelligens för att förse myndighetspersoner med teknisk, etisk och tillsynsexpertis på områdena.

Förslaget refererar också till ”Robotikens tre lagar”; en uppsättning regler som science fiction-författaren Isaac Asimov skrev, och slår fast att AI ”inom loppet av några decennier” kan ha utvecklats bortom människans intellekt. Och därmed bortom vår förmåga att kontrollera robotarna. Ett inte ovanligt tema i fiktionens värld.

Robotikens tre lagar lyder:

  1. En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada.
  2. En robot måste lyda order från en människa, förutom om sådana order kommer i konflikt med första lagen.
  3. En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen.

 

Till dess att robotar blir självmedvetna ska lagarna dock betraktas som ”riktade till designers, tillverkare och operatörer”, enligt förslaget. Mer närliggande problem hanteras också, och de är framför allt ekonomiska.

”Obegränsat välstånd” på lång sikt

Även om man skriver att robotiseringen på lång sikt kan resultera i nästan ”obegränsat välstånd” så lyfts oron över ökad arbetslöshet och ekonomisk ojämställdhet när arbetsuppgifter tas över av robotar.

Förslaget uppmanar beslutsfattarna – utan att gå in på detaljer – att ”uppriktigt överväga” en medborgarlön, eller ”basic income”, och bjuder in alla medlemsstater i EU att göra detta.

Europaparlamentet kommer rösta om förslaget i februari där det behöver stödjas av en absolut majoritet för att gå vidare.

 

16 jan 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.