Med en åldrande befolkning kommer vården behöva anställa betydligt fler medarbetare än i dag för att täcka framtida behov. Redan i dag är vården ansträngd: det saknas tillräcklig personal, det går inte att öka vårdproduktionen tillräckligt och belastningen på personalen är hög.
Därför väljer regeringen att prioritera vården när finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Per Bolund (MP) på en presskonferens på tisdagen meddelar att man skjuter till fem extra välfärdsmiljarder i höstbudgeten.
Två miljarder ska användas till att stärka arbetsvillkor i vården. Stockholms län får exempelvis 671 miljoner och Malmö 232 miljoner kronor.
– Tyvärr står många vårdplatser stängda. Personalbrist är den vanligaste orsaken till detta, sade Per Bolund under presskonferensen.
Regeringen lägger alltså till fem miljarder extra i höstbudgeten utöver de tio välfärdsmiljarder man i fjol kom överens om med Vänsterpartiet.
Sammantaget blir det 30 miljarder extra till skola, vård och omsorg 2018 jämfört med när vi tillträdde.
– Tittar vi fram till 2022 så står hälso- och sjukvården för omfattande rekryteringsbehov de kommande åren, både i förhållande till hur många som redan jobbar där och i förhållande till befolkningen, sade finansminister Magdalena Andersson (S).
Stor frihet för kommuner och landsting
Miljarderna ska delas ut till kommuner och landsting som kommer ha ”stor frihet” i hur man använder pengarna, enligt Magdalena Andersson. Under pressträffen ställdes kritiska frågor om varför regeringen väljer att inte specificera satsningen närmare – någonting finansministern utlovade att man kommer göra vid ett senare tillfälle.
– Det vi berättar är att vi satsar minst 5 miljarder på skola, vård, omsorg. Vi berättar det för att vi är klara med förhandlingarna med Vänsterpartiet och för att vi vill att kommuner och landsting ska kunna förbereda sig, säger Magdalena Andersson.
– Sammantaget blir det 30 miljarder extra till skola, vård och omsorg 2018 jämfört med när vi tillträdde.