Facken: Regeringens satsning på offentlig sektor räcker inte Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar vårbudgeten vid budgetdebatten i riksdagen på tisdagen. Foto: Jonas Ekströmer / TT

Facken: Regeringens satsning på offentlig sektor räcker inte

Vårändringsbudget Polisen. Försvaret. Vården. I den nya vårändringsbudgeten gör regeringen miljardsatsningar för att täcka upp behoven i offentlig sektor. Men det är att släcka bränder utan att åstadkomma varaktiga förändringar, enligt facken.
Niklas Hallstedt, Simon Markusson
18 apr 2017 | 13:57
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Totalt får kommunerna 360 miljoner i år till att anställa fler socialsekreterare, assistenter och arbetsledare i den sociala barn- och ungdomsvården. 40 miljoner är avsedda för andra kvalitetshöjande insatser.

På Vision som organiserar dessa tre grupper är man positiva till satsningen.

– Ja, pengarna behövs, konstaterar Kristina Folkesson, socialpolitisk strateg på Vision, som dock är orolig för att andra områden inom socialtjänsten får stå tillbaka.

Personalen måste ha det stöd som krävs för att klara det psykiskt påfrestande arbete de har.

– De flesta kommuner är redan igång med en satsning på barn- och ungdomsvården, vilket är bra. Men rekryteringsproblematiken är densamma inom andra områden av socialtjänsten.

Kristina Folkesson konstaterar att personalomsättningen inom barn- och ungdomsvården varit ”väldigt omfattande”.

– Det finns behörig och kvalificerad personal att anställa. Men det går inte utan att man gör det förbättringsarbete som måste göras. Arbetsvillkoren måste vara acceptabla och personalen måste ha det stöd som krävs för att klara det psykiskt påfrestande arbete de har.

Kommer pengarna att räcka?

– Man får ha tilltro till att kommunerna använder pengarna klokt. Men en anställd kostar runt 500 000 kronor och det finns 290 kommuner i Sverige, säger Katarina Folkesson.

Halv miljard till förlossningsvården

Även förlossningsvården får extra pengar i vårändringsbudgeten. Sedan tidigare satsas 400 miljoner kronor per år fram till 2019 för att stärka kompetensförsörjningen och bemanningen inom förlossningsvården. Nu tillkommer ytterligare 500 miljoner kronor, pengar som får användas både i år och nästa år.

Landstingen har svårt att rekrytera och behålla den personal som krävs för en god och säker förlossningsvård, konstaterar regeringen.

I dag kan en barnmorska ta hand om både två och tre födande kvinnor samtidigt.

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, håller med.

– Det är ont om barnmorskor. Därför förutsätter vi att man får använda de här pengarna också för att vidareutbilda sjuksköterskor till barnmorskor, säger hon.

Barnmorskornas egna krav är att det ska finnas en barnmorska per födande kvinna.

– I dag kan en barnmorska ta hand om både två och tre födande kvinnor samtidigt, det ökar risken för förlossningsskador, säger Sineva Ribeiro som tycker att det är bra med regeringens satsning, men att det även krävs ett mer långsiktigt tänk.

– Man måste fundera på hur man behåller personalen och får dem att trivas på arbetsplatsen. Det krävs en långsiktig satsning både på lön och arbetsvillkor för att få folk att stanna kvar, det är rätt tufft att jobba på förlossningen. De här pengarna kommer inte att räcka.

Polisförbundet kritisk till 700 miljoner

Regeringen skjuter också, som tidigare aviserat, till 700 miljoner kronor till Polismyndigheten. En satsning som är tänkt att möjliggöra ett ökat antal polisanställda och en förstärkning av verksamheten vid Nationellt forensiskt centrum. Åtminstone enligt regeringen.

Polisförbundet menar däremot att satsningen är otillräcklig. Enligt förbundet är situationen en sådan att pengarna förmodligen behövs för att finansiera redan genomförda anställningar – och alltså inte räcker till några nya förstärkningar.

Pengarna måste användas för att behålla poliser i yrket.

I ett pressmeddelande om satsningen framhäver Polisförbundet att det pågår en personalflykt från poliskåren: år 2016 slutade 950 poliser, 118 fler än föregående år, skriver förbundet. Bara hälften av avgångarna kunde förklaras med pensionering.

Och 151 fler poliser lämnade yrket under januari–februari, varav drygt en tredjedel av åldersskäl.

– Pengarna måste användas för att behålla poliser i yrket. Nu krävs tydliga förbättringar för att behålla de poliser vi har och locka tillbaka de som lämnat, säger Lena Nitz, ordförande på Polisförbundet, i pressmeddelandet.

Niklas Simson, förhandlingschef på Polisförbundet, utvecklar förbundets ståndpunkt:

– Rikspolischefen valde att föregå politiska beslut när det gällde att anställa ytterligare civila i avvaktan på att de här 1500 poliserna i numerär ökning skulle bli klara ifrån Polishögskolan. Nu var det också så att de här civilanställda kom in i en högre takt än vad Polismyndigheten räknat med, så i praktiken fick man in fler än man räknat med tidigare, vilket innebar att kostnaderna kom tidigare också, säger Niklas Simson till Arbetsvärlden.

Då blir det inte ett reellt tillskott här och nu som skulle behövas.

För att täcka kostnaderna valde man att nyttja anslagskrediten i avvaktan på ytterligare tillskott. Alltså är en del av pengarna redan intecknade, berättar Niklas Simson.

– Då blir det inte ett reellt tillskott här och nu som skulle behövas, säger han.

Han berättar att man saknar ytterligare pengar för att uppgradera polisyrket lönemässigt och därmed kunna hindra trenden där fler poliser lämnar yrket.

Ungefär som Lärarlyftet?

– Ja, med den skillnaden att vi inte vill ha politisk styrning av var pengarna ska landa utan att man överlämnar det till parterna. Men däremot behöver det finansieras och det är bara riksdag och regering som kan göra det, säger Niklas Simson.

Vilket belopp menar ni behövs?

– Jag har för mig att vi sagt att 1,3 miljarder vore ett bra första steg, men vad vi får är 700 miljoner, säger Niklas Simson.

Vad beror flykten från polisyrket på?

– Strået som knäcker kamelens rygg är att man känner sig undervärderad i lönehänseende. Med rätt satsningar skulle man kunna stoppa de avhopp som sker och även kunna rekrytera tillbaka ett antal poliser som slutat på senare år som angav som främsta skäl att man fick bättre betalt på annat håll, säger Niklas Simson.

Den säkerhetspolitiska debatten som rört försvaret – med olika politiska utspel om behovet av förstärkningar av totalförsvaret – gör också avtryck i vårändringsbudgeten.

En otryggare säkerhetspolitisk bild i närområdet gör att regeringen ser ett behov av att stärka totalförsvaret redan 2017. Försvaret och samhällets krisberedskap förstärks med 485 miljoner kronor.

En summa som redan har kritiserats av Liberalernas partiledare Jan Björklund – som själv har föreslagit en satsning om 4 miljarder kronor redan i år.

– Det är Ryssland och Putin som utgör ett växande allvarligt hot. De övriga tre allianspartierna och regeringen tar inte detta på tillräckligt stort allvar, sade Jan Björklund på en presskonferens i mars, skriver Svenska Dagbladet.

Miljoner extra mot cyberangrepp

I regeringens anslag ingår en satsning på 10 miljoner kronor till Försvarets radioanstalt för att öka motståndskraften mot cyberangrepp. Ytterligare 10 miljoner skjuts till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, också denna peng för att öka samhällets motståndskraft mot it-angrepp – där en viktig del är myndighetens ”kunskapshöjande och förebyggande arbete”.

Försvarsmaktens operativa förmåga ska också stärkas med 80 miljoner kronor för anskaffning av materiel och anläggningar.

Vi är tacksamma för att vi får 500 miljoner extra till försvaret.

60 miljoner kronor satsas på utökad krisberedskap. De 60 miljonerna ska bland annat stärka kommunernas och landstingens arbete med det civila försvaret, och regeringen anser att pengarna ”i viss utsträckning” ska få användas för att finansiera offentliga aktörers kostnader vid extraordinära händelser.

Håkan Sparr, ordförande för Försvarsförbundet, är upptagen under tisdagen och har inte tid att i detalj kommentera satsningarna men välkomnar dem.

– Vi är tacksamma för att vi får 500 miljoner extra till försvaret, säger Håkan Sparr.

Niklas Hallstedt, Simon Markusson
18 apr 2017 | 13:57

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev